fre 09 okt 2020, 14:05#672248Tack för all info jag fått! Som novis är det skönt att stämma av med er som varit med länge. Ert engagemang uppskattas verkligen. Mitt nästa steg blir att kontakta de som är ansvariga för vägföreningen och höra med dem hur de vill att det ska gå till. Tack vare er har jag lite kött på benen. Vi kommer definitivt att vilja ha saker på papper om vi köper in oss så att vi inte blir ifrågasatta i framtiden om nya intressenter dykit upp.
Förhoppningsvis går detta att lösa utan att det helt raserar den ekonomiska kalkylen.
Logistik, Transport
Köpa in sig i en vägförening
TS
fre 09 okt 2020, 22:08#672398Äntligen har Aspåsnäset fört in de relevanta frågorna i tråden (de ske vä en rektu jamt te de). För att vara lite petig - en vägförening är en samfällighet inom detaljplan bildad enl enskilda väglagen. Om det nu är en vägsamfällighet enl EVL eller gemensamhetsanläggning enl anläggningslagen (AL) så kan man ansluta en ny fastighet enklast genom en överenskommelse enl AL 43§ (blankett finns). Där får anges bl a andelstal och ersättning för inträde. Ersättningen är i princip att man löser in sig i det tekniska nuvärdet (37§ AL). I praktiken är det ofta ingen ersättning. Om det nu är få delägare i samfälligheten torde det vara delägarförvaltning där alla skriver på, annars styrelsen för samfällighetsföreningen. En omprövningsförrättning enl AL är nog bara aktuell om man inte kan komma överens på något sätt.
Om det inte finns någon formellt ordnad gemensamhetsanläggning så är det fritt att agera. Stäm träff med de övriga väganvändarna och se hur ni ska kunna lösa det. Normalt finns det praktiska och förståndiga personer , som går att resonera med - men inte alltid......
Detta löser bara den befintliga vägen. För att få rätt att komma de 200 m till anslutningspunkten kan ni bilda ett servitut. Billigast är ett avtalsservitut där du och grannen kommer överens och lämnar in det till Lantmäteriet inskrivning (under 1000 kr) Då blir det registrerat i fastighetsregistret och gäller evigt. Hur ni kommer överens om det ekonomiska med byggande och intrång är helt upp till er. Ni har ju bägge nytta av vägen och det är kostnader för byggande och ett litet intrång på belastad fastighet. Bara att spåna och komma överens. Alternativt kan ni begära att lantmäteriet gör ett officialservitut, men då fladdrar tusenlapparna. Man får mycket grus för de pengarna. Skillnaden är att servitutet redovisas på registerkartan. Ett servitut, avtal- eller official-, innebär dock bara en rättighet att använda vägen - aldrig någon skyldighet till fördelning av driftskostnader. Det får man lösa vid sidan av. Skall man reglera drifts- och underhållskostnader så hänvisar lagstiftaren till gemensamhetsanläggning enl AL.
Om det inte finns någon formellt ordnad gemensamhetsanläggning så är det fritt att agera. Stäm träff med de övriga väganvändarna och se hur ni ska kunna lösa det. Normalt finns det praktiska och förståndiga personer , som går att resonera med - men inte alltid......
Detta löser bara den befintliga vägen. För att få rätt att komma de 200 m till anslutningspunkten kan ni bilda ett servitut. Billigast är ett avtalsservitut där du och grannen kommer överens och lämnar in det till Lantmäteriet inskrivning (under 1000 kr) Då blir det registrerat i fastighetsregistret och gäller evigt. Hur ni kommer överens om det ekonomiska med byggande och intrång är helt upp till er. Ni har ju bägge nytta av vägen och det är kostnader för byggande och ett litet intrång på belastad fastighet. Bara att spåna och komma överens. Alternativt kan ni begära att lantmäteriet gör ett officialservitut, men då fladdrar tusenlapparna. Man får mycket grus för de pengarna. Skillnaden är att servitutet redovisas på registerkartan. Ett servitut, avtal- eller official-, innebär dock bara en rättighet att använda vägen - aldrig någon skyldighet till fördelning av driftskostnader. Det får man lösa vid sidan av. Skall man reglera drifts- och underhållskostnader så hänvisar lagstiftaren till gemensamhetsanläggning enl AL.
lör 10 okt 2020, 09:43#672485Det fina med Skogsforum är att bara men spånar runt ett tag så dyker det upp nån med järnkoll. 😀
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
sön 11 okt 2020, 09:36#672872Tack Fax för den grundliga genomgången! Detta underlättar onekligen för oss för att förstå hur det fungerar. Intressant det du skriver om vägens tekniska värdering. Och att det i praktiken ofta inte utgår något ersättning för att gå med i föreningen. Beror det på att de i föreningen är nöjda med att få in en till delägare som bidrar till förvaltningskostnaderna? De vi känner till i vägföreningen är hyggliga människor som går lätt att komma överens med, så det skulle säkert lösa sig på bästa sätt.
Ett evigt servitut är viktigt förstås men jag tänkte att vår nya väg skulle ingå i vägföreningen. Då borde man väl ha tillgång till vägen så länge man är med i föreningen? Eller är det enklare att hålla den sista vägsnutten separat utan att skriva in den i föreningens ägo? Det kanske är rimligt iofs eftersom det bara jag som betalar för den.
Ett evigt servitut är viktigt förstås men jag tänkte att vår nya väg skulle ingå i vägföreningen. Då borde man väl ha tillgång till vägen så länge man är med i föreningen? Eller är det enklare att hålla den sista vägsnutten separat utan att skriva in den i föreningens ägo? Det kanske är rimligt iofs eftersom det bara jag som betalar för den.
TS
sön 11 okt 2020, 10:13#672878När vi gjort sånt här i byn i god sämja har vi gjort så att den nye delägaren har löst in sig i vägen med att bekosta lite upprustning på den befintliga vägen. Känns bättre för alla parter.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
sön 11 okt 2020, 12:21#672909Jo - de 200 m som skall byggas är det väl bara ni två som har intresse av - inte de övriga. Om det finns det en vändplan i slutet av den gemensamma är väl intresset mycket lågt. När man skall gå in i en gemensam aktivitet kan det vara bra att bjuda på något liksom Skogsola pekar på. Då blir allt mycket enklare. Det är bra med stora öron.
När det gäller tekniskt nuvärde är det mycket teoretiskt, som få kan göra någon vettig beräkning av. Inget att grotta ner sig i.
När det gäller tekniskt nuvärde är det mycket teoretiskt, som få kan göra någon vettig beräkning av. Inget att grotta ner sig i.
sön 11 okt 2020, 14:56#672952Gör en rejäl vändplan på din nya väg. Så småningom så kommer alla att använda den och den gamla kommer att falla i glömska och växa igen. Vid det laget har alla glömt att vägen inte gick ända fram från början och ni kan dela på underhållet på hela vägen.
Tekniska nuvärdet är väl vad det kostar att bygga motsvarande väg idag? Det borde inte vara det värsta att bedöma.
Tekniska nuvärdet är väl vad det kostar att bygga motsvarande väg idag? Det borde inte vara det värsta att bedöma.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
sön 11 okt 2020, 15:04#672954
Typiskt lurigt det där att alla glömmer men sliter på vägändan tills det blir nån utdebetering lr nån ny ägare före som läser på! Gör rätt från början å slipp problem sedan..
Skogsola skrev:Gör en rejäl vändplan på din nya väg. Så småningom så kommer alla att använda den och den gamla kommer att falla i glömska och växa igen. Vid det laget har alla glömt att vägen inte gick ända fram från början och ni kan dela på underhållet på hela vägen.
Tekniska nuvärdet är väl vad det kostar att bygga motsvarande väg idag? Det borde inte vara det värsta att bedöma.
Typiskt lurigt det där att alla glömmer men sliter på vägändan tills det blir nån utdebetering lr nån ny ägare före som läser på! Gör rätt från början å slipp problem sedan..
mån 12 okt 2020, 09:14#673131
Båtnaden kan i stort sett alla som gör skogsbruksplaner m.m räkna ut.
boksson skrev:Det är onödigt att göra en lantmäteriförättning för 3-4 delägare och en km väg. Det ni kan göra är att lantmäteriverket räknar på båtnaden för er alla. Dvs nyttan för varje delägare. Detta görs med kilotonmetoden, googla för mer info. Det kostar betydligt mindre. Ni ska givetvis söka servitut för vägen men även bilda en förening utan en lantmäteriförättning om alla deltagare är överrens.
Lite ostrukturerad text men det är mitt i natten🙂
Båtnaden kan i stort sett alla som gör skogsbruksplaner m.m räkna ut.
mån 12 okt 2020, 18:26#673222Båtnad går att räkna på många sätt. Enkelt är att dela rakt av på hektaren inom båtnadsområdet. Exakt blir det möjligen om man tar hänsyn till boniteten på all ingående mark och var den ligger utmed vägsträckan och korrigerar för den. För hur eller hur så genererar en G36 med en tillväxt på 9m3 längst in på vägen mer transportbehov än en T12 som växer med 2m3 som ligger vid anslutningen till nästa väg. Lägg till lite impediment, nyckelbiotoper och frivilliga avsättningar så går det snart krångla till en båtnadsberäkning ordentligt.
2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor
mån 12 okt 2020, 18:40#673224Areal som har nytta av vägen multiplicerad med använd väglängd= jämförelsetal. Ditt jämförelsetal dividerat med summa jämförelsetal= din andel i vägen. Skiljer virkesförrådet mycket mellan fastigheterna kan man möjligen väga in det. Att någon skulle orka blanda in bonitet har jag aldrig hört talas om.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
mån 12 okt 2020, 19:07#673230Att räkna med bonitet eller inte är nog en fråga om på hur lång sikt man räknar och hur mycket marken skiljer mellan fastigheterna. Här gav sig några grannar in i diskussion om att rusta en gammal traktorväg. Vägen går på mosse över 4-5 markägare utmed en sjö och så småningom når den fram till en ö i mossen. Mossen producerar strax över impedimentsgränsen och ön längst in har nog potential till 8-9m3. På hundra år har de längst in kört ut 800-900m3 och de längre ut 100-200m3 per hektar. En delning på hektarkilometer blir inte speciellt rimlig i det fallet utan det behöver räknas om till tonkilometer.
2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor
mån 12 okt 2020, 19:34#673234Impediment räknar ni bort. Nästintill impediment räknar ni också bort. Sen blir det inte mer fel än att ni kan leva med det.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
mån 12 okt 2020, 21:39#673279Brukar man inte uppskatta avverkningene inom de närmaste 30 åren så i volym, och dela efter det?
Självvald väg i egen skog
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).