Logistik, Transport

[machonisti]

mån 11 feb 2013, 05:56#211279

Så små skotare kan nog ej kallas för skotar utan för leksaker. Minsta modellerna som de större tillverkarna erbjuder väger minst 12-13 ton tom, för de ska väl ha nån form av band eller kedjor på sig också. Sedan lastar de ca 8-10 ton virke också.

Leksak eller inte men den kommer upp över 20 ton även i gallring. Vi kan kasta stora vikter på varandra i andra trådar. Att bygga bro ens för "pytte" skotaren av stolp blir minsann allt annat än ett "pytte" projekt.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Uvskogen]

mån 11 feb 2013, 12:38#211321Ok!

* Glömmer bro för skotare - det får bli ett senare problem/utmaning
* Trumma i stället, jag det är en bra ide på en av bäcköverfarterna.
* Slipers! Det hade jag inte tänkt på. De bytte ut alla längs järnvägen mot betong för några år sedan. De gamla kanske finns någonstans?
* Stenar som fundament, jag det ska jag nog föröka få till. Har flera "stenfält" eller vad det heter där inlandsisen släppt av högvis med stora stenar.

Tänker att jag har många stolp så kanske jag ska lägga fullbrett på längden (ca 2,5) och sen spika imprignerat plank tvärs. Borde hålla för traktorn med full last. På längsta bron kan nog båda axlarna hamna på bron samtidigt.

[Camwood]

mån 11 feb 2013, 13:47#211330

Det finns nog bra tabeller som byggingenjörerna använder. Vet man böjmotståndet som kan variera beroende på om det bra konstruktionsvirke (T30) eller kvistigt virke så kan man i alla fall göra ett överslag på största möjliga böjspänning i N/mm2 för en enskild stolpe. Sen måste man nog kunna lite mer och den typ av ramverk som Mangan har varit inne på gör ju konstruktionen starkare men också svårare för en lekman att räkna på. Jag är som sagt en ren amatör.

Tveksamt om någon beräknar hållfastheten på stockar, de används ju inte i ett normalt bygge.
Allt rundvirke som har en obruten yta räknas till den högsta hållfashetsklassen, allså oberoende av storlek på kvisar mm. Man kan lätt öka hållfasheten till nästan det dubbla på stocken om man håller den riktigt torr, men hur det nu skulle funka i en bäck ute i skogen (obs de gäller bara upp till fibermättnadspunkten som e 28-30% fk så om stocken e dyngsur spelar inte någon roll)

SMV 21 s SMV Drivax Fendt Dieselross med halvband BM55 med kedjor och kälke MF 35 Ockelbo 8000 med kälke

[axwell]

mån 11 feb 2013, 14:01#211333Lugnast att skjuta skotarbron åt sidan, dumt att behöva dimensionera övriga överfarter för det värsta scenariot.

Jag har hittills använt stålrör som trumma dia 160 mm inv., 4mm gods, flera rör intill varandra som ev. skulle klara skotare. Det beror delvis på hur mycket utrymme det finns för övertäckningen, jordarten och årstiden.

I granskog fungerar inte dessa stålrör utan störningar, om det kommer alltför många grankottar tillsammans blir det kaos. I lövskog har det gått bättre.

Nu skall jag ersätta några stålrör med minst 300 mm plast som skall ha slät insida.

Stålrören skall återanvändas och hamnar då tvärs över diken som underlag för träplanet av randbarkad granmassaved.

Tryckvirke görs normalt av lite sämre, kvistig tall, tveksamt med jämnheten betr. stabiliteten.

[halvproffs]

mån 11 feb 2013, 17:48#211362En bro som jag skulle byggt är på detta vis, Brolängd ca 5m; L-stöd i kanterna, dubbla I-balkar på 2200mm c/c och tryckt 50*175mm. Alltså om man vet att det inom rimlig tid kommer att skotarköras.


En mindre bro som vi byggde och som vi tyckte gjorde bra blev kalkon. Vi högg torrfuror
och lade takpapp på dom och sen hade vi tryckt virke på det. Det blev att pappen samlade fukten underifrån så att torrfurorna ruttnade.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Uvskogen]

mån 11 feb 2013, 17:59#211367

träplanet av randbarkad granmassaved.

Tryckvirke görs normalt av lite sämre, kvistig tall, tveksamt med jämnheten betr. stabiliteten.

Gallringsvirke av gran har jag massor med just nu, och mer blir det. Känns ännu bättre, då blir det än mer eget i det.
(har bestämt mig för att tro att några avstolparna kommer från min skog för länge sedan)

[Slurfi]

mån 11 feb 2013, 19:03#211377Då är det så.

Caterpillar 312B/Moretens/Kesla40LFe/Wood-Mizer LT15/Chevrolet/New Holland T5030 Ford 7610/Patruuna/Fransgård/Polaris/Stihl/Palax/Kemppi. Ha alltid en pulversläckare i närheten.

[volvo bm]

mån 11 feb 2013, 21:55#211449Grannen sänkte en gammal balvagn i dikan, funkar bra enligt uppgifter

Volvo Bm Buster 400 med Star wirekran och moheda vagn, Polaris Sportsman 500 EFI med Kranman kärra,Husqvarna (Motorsåg, röjsåg, åkgräsklippare, gågräsklippare, handjagare, handskar, stövlar, byxor, jacka, hjälm, hängslen, måttband, allt är Husqvarna )

[aywa]

mån 11 feb 2013, 22:50#211471Om det finns gott om gallringsvirke så varför inte fylla upp bäcken/ diket med detta gallringsvirke och använda detta som "bro"? Har sett andra göra på detta vis och tänker själv göra på detta vis framöver. Kanske inte är en så långsiktig lösning men funkar ju tillfälligt.

[Sweden-viking]

tis 12 feb 2013, 22:05#211696Jag har två diken där jag med gallrings-/massaveds-bitar byggt kavelbroar över..

Äganderätt är grunden till marknadsekonomi, människans personliga frihet, demokrati, yttrandefrihet och naturens mångfald, blomstring och god hushållning av naturresurserna. Äganderätt & ekonomi ska stärkas .
HUSKVARNA, VOLVO-BM

[Mangan]

tis 12 feb 2013, 22:06#211697Låter du det ligga kvar, eller tar du upp det efteråt?

Självvald väg i egen skog

[Fiat 4WD]

tis 12 feb 2013, 22:44#211706Jag har byggtb broar och övergångar med gallrings och massaved å det brukar fundera förvånasvärt bra.

Efterår plockar jag upp stockarna å lägger dom i massahögen utan problem.

Hellre krypa på alla fyra än sitta i leran å sörja /AJ
Valtra A83 HiTech
Mowi 300
Husqvarna 345FR 346 å 1640

[Uvskogen]

ons 13 feb 2013, 10:37#211769

Om det finns gott om gallringsvirke så varför inte fylla upp bäcken/ diket med detta gallringsvirke och använda detta som "bro"? Har sett andra göra på detta vis och tänker själv göra på detta vis framöver. Kanske inte är en så långsiktig lösning men funkar ju tillfälligt.

Nja, det här ska bli permanenta överfarter över väldigt fina bäckar. Jag vill inte "störa" vattnet mer än nödvändigt.
De gjorde så när de averkade senast, men hela botten på bäcken blev förstörd och det trycktes ut som en damm runt bäcken.

[vetinte]

ons 13 feb 2013, 10:40#211770A

Senast redigerad av vetinte ons 05 mar 2014, 15:57, redigerad totalt 1 gång.

..

[axwell]

ons 13 feb 2013, 17:08#211816

av Uvskogen » Idag, 10:37

aywa skrev:Om det finns gott om gallringsvirke så varför inte fylla upp bäcken/ diket med detta gallringsvirke och använda detta som "bro"? Har sett andra göra på detta vis och tänker själv göra på detta vis framöver. Kanske inte är en så långsiktig lösning men funkar ju tillfälligt.



Nja, det här ska bli permanenta överfarter över väldigt fina bäckar. Jag vill inte "störa" vattnet mer än nödvändigt.
De gjorde så när de averkade senast, men hela botten på bäcken blev förstörd och det trycktes ut som en damm runt bäcken.

Har liknande erfarenhet av virke direkt i diken.

Vet inte när virket kom dit, gissar på 1970-1980 med tanke på hur återbeskogningen ser ut.

En liten bit från grannen uppströms försökte jag manuellrensa diket, men det gick inte så bra, 8-10 timmerbitar var dolda i dyn, fick dra upp de som hindrade mest med ett spakblock.

Hela diket är fullständigt uppslammat i hela sin längd från källan, det lär finnas flera "broar" längre upp enl. skogsgrannarna.
Tyder på att det var samma entrepr. på alla skiftena.

Det luktar inte tårta om vattnet som kommer ur denna metangasproducent.