Första gallring

Då har jag varit ute å kolla lite på ett drygt tunnland som behöver gallras.. Det é gran.

Finns det någon "regel" när det é bäst att gallra första gången?

Vad é det för fördel med höggallring mer än att man får lite mer ekonomi på gallringen. Det tar ju lång tid till nästa gallring och slutavverkning.

Tunnlandet består av enbart granar som é planterade på en åker ca 1985. Granarna har en diameter mellan 12-23 cm i bh, de flesta ligger mellan 12-16 cm. Ca 8-10 meter höga. Som jag tycker ganska jämnhöga men skiljer en del i diameter.

Hur hade ni gjort? Jag kommer att gallra själv med hederligt motorsåg.

Senare kommer en fråga till när jag har mätt nästa tunnland, som aldrig é gallrat men säkert 40 år. Ska mäta lite på det.

Risken med att gallra i granåkrar är stormar. De höga träden är i regel mer stormfasta.
Men låga träd ger sämre betalt:(

Oftast väntar man till träden är 12-13 meter höga men om du gör det själv så kan du gott göra det nu. En tumregel är att grönkronan ska vara drygt halva stammen på de som ska stå kvar. Låt ingen lura dig att hugga dom stora och lämna de små. Om de inte är skadade eller har andra grova fel.

Här har du några exempel på sätt du kan använda för att bedöma behovet:
1) Kronstorleken i proportion till trädets höjd mäts. När kronan har minskat till ungefär 2/3 av höjden för för gran så bör man överväga gallring.
2) Man kan mäta grundyta och övre höjd och använda gallringsmallar om skogen är rimligt jämnåldrig. Se http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirek ... -och-gran/ .
3) Ett väldigt förenklat sätt är att överväga gallring när granskogen nått en övre höjd av 12-15 m.

Gallrar du manuellt så slipper du kanske stickvägar, annars bör du lägga dem tvärs den vanligaste vindriktningen för att minimera risken för stormskador tiden närmast efter gallring. Du bör inte glesa ut för mycket om det är vindutsatt mark (undantag: bryn). Ett övre riktvärde brukar vara max 40% av grundytan (se http://www.skogforsk.se/KunskapDirekt/A ... 377/19370/), men det ser du i gallringsmallen. Däröver riskerar du att tappa tillväxt.

Håller med Skogsola, höggallra inte för kortsiktig vinst.

[Edit: rättat trasig länk]

Prova att kvalitetssgallra så du hugger både klena och grövre stammar, spara grövre träd i kanterna, dessa är förhoppningsvis mer stormfasta om det blåser till. Har du sen lövträd (Ek,Bok,Björk) inne i gallringen kan du ju kanske ställa ut dessa. Men hugg efter eget huvud så ska du se att du blir nöjdast med resultatet. Oftats brukar det vara bäst


Lycka till

Kommer att hugga efter eget huvud Men bra att få olika input så att man själv tänker till...

Har nu kollat det stället.. Det é drygt 1.5 tunnland. Sågade ner ett för att se årsringarna å det var cirka 50 år. Överlag så står träden mellan 1-1,5 m från varandra. Stammarna é i bh mellan 12-34 cm, mestadels 16-20 cm. Så det é riktigt eftersatt. Själv ville jag sälja detta tillsammans med de övriga träden i den rotposten som jag sålde nyligen, men han som stämplade tyckte att jag skulle gallra lite försiktigt. Å vet man inte så mycket lyssnar man ju, men jag tycker själv att det é mer å mer fel. Hur mycket kan man tjäna på det? Det finns ju ingen riktig topp på granarna, får de fart i8gen eller blir de enbart bredare?
Jag é rädd att skogen kommer att blåsa ner efter gallring, när de nu står så tätt. Jag hugger andra sidan vägen ( precis intill) har åker på 2 sidor å en sommarstuga på fjärde sidan, så det blir öppet från alla håll..
Hur tycker ni?

Är granarna friska så brukar de nog ta sig ganska bra även om topparna inte ser så bra ut. När det kommer till risken att de blåser omkull så måste man ta marktypen i beaktande när man gallrar, dom rotar ju sig lite olika i olika marktyper. När jag gallrar så lämnar jag alltid kantzonerna lite tätare än resten av beståndet för att minimera risken för att vinden tar dom. Eftersom jag oftast befinner mig i skärgården och vid kusten, där skogen i allmänhet ofta utsätts för starka vindar så brukar jag lämna kvar ca 1200-1300 stammar/hektar i beståndet(första gallring) och i kantzonerna mot t.ex vägar, åkermark eller andra öppna platser så försöker jag att lämna minst 1400 stammar/hektar. Så om man tycker att beståndet är vindkänsligt så bör man kanske lämna det lite tätare än normalt, och tänka på kantzonerna.
Men som vanligt i skogen så kan man ju inte säga att man ska gör på något visst sätt utan man måste ju använda lite sunt bondförnuft, det brukar bli bäst så. För alla skogar e ju lite olika!
Lycka till med gallringen!

Här kan ni läsa en artikel angående förstagallring i granskog i Skåne. Intressant läsning som berör inte bara denna tråden i gallringskategorin.

http://www.atl.nu/skog/pengar-att-tj-na ... gallringar

Mycket lösa påstående från den entreprenören/säljaren. Frågan är om det han tror stämmer. Jag ställer mig lite skeptisk, bla till att kvalitet kommer att löna sig. Hur många timmerklasser har Södra just nu? En.

Visst står det en del man kan ställa sig frågande till. Exempelvis att lämna 2400 stammar/ha. Idag planteras ju ca 2800 st/ha och då räcker uttaget knappt ens till (de smala) stickvägarna. Men i det fallet tror jag det är journalisten som återger fel, i det aktuella beståndet är det antagligen tätare planterat och antalet som nämns gäller just där. Sedan hissas ju kronorna fortare uppåt i tätare skog vilket påverkar tillväxt osv osv. Skogens moment 22.

Principen att gallra försiktigt och upprepat tycker jag oavsett är intressant. Somliga räknar varje nettokrona i gallring, men i vårt fall klarar vi att skjuta inkomsten till senare. De avdelningar hos oss som gallrats på sätt som liknar det i artikeln har hittills utvecklats väl, inte minst vad gäller kvalitet och stormfasthet. Sedan får vi väl se hur många kvalitetsklasser som finns om 30-40 år, det kan man ju bara gissa.

Jo, men frågan är om den inkomsten kommer senare, eller om det är för lite mervärde för att det skall kompensera kostnaderna? Det betyder ju inte per automatik att man får (totalt sett) mer pengar, bara för att gallringen inte ger högt netto.

Södra körde väl innan Gurdun med normalt 3 grangallringar under omloppstiden, men nu är det mer 1 tror jag.

Ja du, det är verkligen frågan.

Det finns mycket skriven info att finna och dessutom simuleringsverktyg för att analysera gallringsprogram som t.ex. ProdMod eller Ingvar. Har använt dessa en del men kommit fram till att i slutändan är det ändå huvudsakligen hjärtat och tillgång till egen insats som styr i första hand.

Jag tycker man får ta reda på så mycket fakta man kan och sedan agera utifrån sin övertygelse. Det finns ju dessvärre inget facit i förhand (som vanigt i skogen).

Problemet med skogliga frågor likt dessa är väl att när man lärt sig nog av sina erfarenheter så är det dags att möta Sankte Per...

Förresten, kunde inte låta bli att länka till den senaste Södragallringen jag sett. Finns beskriven i detta inlägg: viewtopic.php?f=29&t=9982&p=152468#p152468
Som förtydligande kan sägas att det är huvudsakligen gran (skrev blandskog i inlägget).

Ser detta som ytterligare ett bevis för att det finns många väldigt olika idéer om hur man kan gallra. Jag tror och hoppas dock inte denna gallring är typisk för Södra, för vid var vindpust lägger sig något. Här tror jag definitivt ett 2-3 gallringsprogram hade gagnat skogsägaren.

Men som sagt, den som lever får se...

Det är just därför det inte alltid är särskilt smart att skjuta upp inkomsterna till "sen". De som tjänar mest på att propagera för gallring som beståndavårdande insats är de som ökar sina intäkter direkt med fler gallringar, dvs entreprenörerna. De vill precis som skogsbolagen också tjäna pengar på skogsägaren. Det var väl det som jag tycker man får vara lite försiktig med när entreprenör vill bli din bästa kompis och bundsförvant mot de elaka skogsbolagen som bara tänker på pengar. ;-)

Jag lutar nog åt "towes" sista inlägg. Det finns inget "rätt" svar. Har haft en tråd om en av mina små avdelningar och fått många olika svar och nästa fredag kommer inspektorn ut och så ska vi resonera igenom utifrån hans syn (som gjort planen). Men med MITT sätt att hantera och se på skogen så blir det gärna flera försiktiga gallringar. Mer och mer som jag håller på så lutar jag åt att följa träden och välja noga vilka man ska satsa på. Då kan man inte drämma till med en jättegallring första gången. Har snart en 6 Ha som ska gallras första gången och har redan börjat "oroa" mig för hur jag ska göra. Det är ju dessutom inte bara träden som blir äldre....