Gallring på "impediment"

Dikade i mitten på 80-talet(när det ännu var tillåtet)en 2-3 ha som i planen var att beteckna som impediment.Har från 2005 varit sugen på gallra där men vintrarna har inte varit på min sida.

Nåväl,så inbjöd vintern 08-09 till sådana övningar och på bifogad bild kan ni se resultatet på en trissa av ett normalträd.Går också snabbt att utläsa att gallringen skulle ha ägt rum "lite" tidigare.

Nu i vinter hittade jag på lantmäteriets sidor,"historiska sidor".Där fanns en lantmäteriförrättning för hela myrområdet från 1920.Tyvärr hade någon klagat i kull delar av den så på "min" sida av murn blev det inge dika av.
Jädra synd när man på trissa ser en skaplig tillväxt. Min del av företaget var ca 8 ha av totalt 50-60 ha

Det är också då begreppet "det bor en djävul i var by när det gäller dikningar och vägar" kommer i rätt dager:twisted: .Djävul i modern tappning omfattar i dag också vindkraft

Tja, idag bor det väl många feta djävlar i varenda myndighet - och då särskilt de myndigheter som sysslar med natur-kultur-miljö! 😡

Dessutom så finns det i huvudsak fyra trätoämnen när det gäller landsbygden; kvinnor, jakt, vägar och vatten. Men nog bör vindkraft kunna läggas till denna lista.

Annars tycker jag att det är en lysande bildexempel på nyttan av dikning. Mer av sådant, tack! Det gamla talesättet "dikning är i sanning modern till all annan förbättring av marken" gäller ju fortfarande. Synd bara att inte miljömupparna begriper detta. 😡
/Niklas

Men, var inte en del av utdikningsprojekten i början av förra seklet ganska olönsamma? ELler var det bara om det rördes sig om växtodling, och inte skog?

Det man inte hade räknat med var bortodlingen av torvjord/mulljord, varför det snart blev nödvändigt med ytterligare en sänkning. Bortodlingen blev kraftigare om man hade mycket spannmål (speciellt havre var populärt på myrarna) och mindre med vall.

Sedan berodde ju resultatet också på vad det fanns under mullen. Det är ju en viss bördighetsskillnad mellan lera och pinnmo.
/Niklas