Höggallring?

Håller på med en riktig skitröjning. Ca 20 år planterad gran men mycket grovt löv 10+ meter och självföryngrad gran under i alla storlekar. Funderar om man kan ställa kvar de grövre lövstammarna till förstagallring? Blir granen för piskad/undertryckt då? Det är bra granmark,men det känns surt(och jobbigt) att peta ned 10m björk för att ställa ut en 3m gran.

Göra en form av underröjning och hoppas på en energigallring är också ett alternativ,men granen hinner få pisk.

/Nisse

jag hade nog huggt ner björken och röjt sen om du vill ha ett granbestånd. björken frestar granen hårt och det går relativt snabbt när granen väl kommer ifatt! men dock lite svårt å säga när man inte sett beståndet!
hoppas det löser sig för dej!!

Hej Nisse!

Instämmer med föregående talare, skulle ha mycket svårt att gynna löv framför barr på bra boniteter - då ska det vara riktigt blött eller ska det finnas oerhört glest med barrplantor. Att gynna naturligt föryngrat löv i större luckor i en barrföryngring anser jag däremot helt korrekt - det är ju bättre att marken producerar nått istället för inget och dessutom får man lite variation i beståndet.

Om man vill ha valfrihet ska man satsa på barr.

Varför:
Högre volymtillväxt på bra marker
Högre sågutbyte (dessutom etablerad industri)
Längre fibrer (kortfibrig massa kan man producera snabbare och billigare på sydligare breddgrader - t.ex. eukalyptus i Sydamerika)
Lättare att avverka maskinellt

MVH
Alias

Att tänka sig en höggallring är inte fel, om björken är 10 meter och granen 3 m så piskar inte björken granen, men kommer sänka produktionen för granen. Det är ju inte fel att få lite extra klirr i kassan. Det är ju inte långt kvar till första gallringen heller. Det du måste tänka dig är att granföryngringen är tillräcklig som ett bestånd (SVL), och att inte det blir för höga skador på beståndet när väl höggallringen kommer att genomföras.

/Mikael

Det är ju lite surt att bara fälla ner 10 meters björkar om dom är många. Det går inte att smyga in och ta reda på dom? Ett alternativ om man absolut vill ha bort dom är ju att ringbarka dom. Går fört med motorsåg och så gör man ju en naturvårdsinsats samtidigt.

Visst är det gagnvirke i många stammar men frågan är om det är lönsamt att leja någon att ta rätt på dem? Anar att du tänker på ved,men arealen är för stor och terrängen besvärligt brant.Ringbarka är inget alternativ p.g.a tiden.Brukar halvfälla en del stammar på vintern åt viltet,mest asp,vilket uppskattas av haren.
Det jag mest funderar på är hur ekonomin ser ut om man tar en tidig förstagallring inriktad på grövre löv,jämfört med att försöka fälla ut dessa nu i röjningen?

/Nisse

Hej nisse.

Jag tycker inte alls att din ide är så tokig.
Jag hade nog tagit bort en del av björkarna nu så att granen under får tillräckligt mycket ljus,
och sen ta en tidig förstagallring där man får ut en hel del lövmassa/energived.
Det är väl som någon också sa att man får vara snabb med gallringen när granen blir högre.
Fördelen med att lämna kvar en del av björkarna är ju att du får högre volymtillväxt närmaste åren.

Hur kan man räkna på ekonomiskt utfall i olika alternativ? Lämnar man t.ex 1000 st extra lövstam/ha som idag är 10-12 cm grovt får man ju en del extra massabitar vid gallring. Frågan är om den extra intäkten uppväger lägre tillväxt och vissa piskskador på granen?

/Nisse

Några extra björkar i förstagallring ger nog inte så mycket mer pengar över, bättre att tänka på granarnas bästa. Det är dom som ger klirr i kassan i slutavverkning. Som det är idag iaf..

Jovisst,men det är 60 år tills dess. Lägger man en vettig kalkylränta,säg 6%, så blir den slutavverkningen inte så mycket värd idag. I skogen använder man oftast väldigt låga räntor eftersom mkt skogsvård annars skulle visa röda siffror.

Om dessa 1000 stam/ha vid gallringen har en dbh på 15 cm så borde man lätt kunna räkna ut hur det påverkar ekonomin i gallringen.Lite svårare att bedöma "kostnaden" för granbeståndet.

/Nisse

🧠 VIKTIGT 🧠

Helt rätt, med hög kalkylränta blir lönsamt (minst olönsamt) skogsbruk som följer:
1) Vänta till SVL lägsta ålder för avverkning uppnåts.
2) Avverka allt, och plantera minsta möjliga för att uppfylla SVL.
3) Gå till pkt 1

Och så kan vi ju inte ha det, eller? Så därför räknar man med en lägre ränta...

Jo,det är ett alternativ vid väldigt hög ränta.Grovt förenklat. Varför kan vi inte ha det så? Antagligen för att det vore samhällsekonomiskt vansinne och då skall markägaren betala för det ligger i nationens intresse.Blev detta förfarande vanligt skulle staten snabbt införa stopplagar.

Min tanke är att sköta skogen varierat,dvs med bestånd för både hög- och låg kalkylränta. Kvalitetsskötsel av tall är,enl mig,ett exempel på lönsamt alternativ vid låg kalkylränta.
För dessa eftersatta gran/björkbestånd har tåget redan gått,om det nu någonsin fanns ett tåg. Hög volym snarast verkar vara melodin i gran, just nu iaf.

Skogsvett och ekonomiska kalkyler går inte alltid ihop. Det tjatas t. ex en hel del om röjningsberg och slarviga skogsägare.Räknar man så har många röjningar ett nuvärde(även med låg kalkylränta) som klart understiger kostnaden.Då är det ekonomiskt riktigt att en del bestånd aldrig blir röjda,men det gynnar bara den nuvarande skogsägaren. Alla andra,politiker,industrier, SÄF, entreprenörer, skogsvårdare m fl vill förstås att man röjer.
Nästa gång SVS skickar papper till dig om röjningsbehov som behöver åtgärdas bör man fundera vem som har mest nytta av att du kostar på din skog.

Nu har jag svurit i kyrkan rejält. /Nisse

Jag måste tillägga att av årets bortlejda röjningar(runt 40.000:-) har minst hälften ett tveksamt nuvärde. Jag gör det ändå av skogsintresse och aversion mot oskötta bestånd.

/Nisse

Det hänger ju på framtida massapriser hur ekonomin påverkas i gallringen. Som det är nu kanske det handlar om någon tia per fub över i gallringen. 1000 stam a 0,07fub är ju 70 fub. 10 kr över = 700kr. I bästa fall kanske 50 kr över per fub men det är ju många faktorer som påverkar nettot vid gallring.

Räknar man att all gallring ska lejas bort fullt ut så ska röjningen vara megabrutal. Kan man tänka sig lite (dåligt betald) självverksamhet så kan man också tänka sig lite finlir.