Gallring

[masterchief]

lör 06 feb 2010, 00:14#81101 Lade upp exemplet för att visa eventuella bekymmer som finns med skogsskötsel som faller utanför mallarna som anses normalt skogsbruk.
Det har förekommit diverse expriment, tex Frängsätersmetoden med hyggesfritt skogsbruk mm.
Men det fungerar bara för aktiva självverksamma skogsbrukare.
Det är en anna sak om skogsägaren är väl medveten om extrakostnaden alternativt skogsbruk kostar.
Men du kan inte räkna med ettt netto på 200-250kr/ha ens med den värsta rovgallringsmallen som finns ute om det gäller förstagallring....
En annas aspekt är att vid slutavverkning är det i regel lättare att få ett bra fubpris för bra skog, dvs högt timmerutfall.
Var gränsen går törs jag inte spekulera i, men en brytpunkt torde finnas....

[svenjo]

lör 06 feb 2010, 00:29#81106

En annan aspekt är att vid slutavverkning är det i regel lättare att få ett bra fubpris för bra skog, dvs högt timmerutfall.
Var gränsen går törs jag inte spekulera i, men en brytpunkt torde finnas....

Det är möjligt, och tål att tänkas på. Att ha "ovanliga" bestånd innebär förstås en risk för en större spridning i anbuden. Man får hoppas att åtminstone en (1) av dem baserar sitt bud på en glädjekalkyl

Skogsägare som arbetat vid LRF Konsult Skogsbyrån i nästan 10 år.
Passiv medlem i LRF och Mellanskog.
Odlar även hybridasp på åkermark och får EU-stöd för det, och förundras över att inte fler också gör det...

[Uvskogen]

lör 06 feb 2010, 00:35#81108

Men det fungerar bara för aktiva självverksamma skogsbrukare.
Det är en anna sak om skogsägaren är väl medveten om extrakostnaden alternativt skogsbruk kostar.

Så är det nog, och så har nog jag tänkt mig det hela. Det är ett eget val. Säkert lättare att göra för en småskog som min, men egentligen skulle jag nog tänka lika om jag hade 100 ggr till. Tror det kommer finnas andra värden i den typen av skog.

[Fredde73]

lör 06 feb 2010, 00:40#81110 Om dessa extra kubikmetrar (?) vid slutavverkning av ogallrat bestånd består av betydligt fler och klenare träd än i ett normalt bestånd..

Då blir nog avverkningskostnaden / kubik betydligt högre..kanske så mycket högre att den äter upp vinsten från den extra volymen..

Då står man där med kanske samma inkomst som om man gallrat. MINUS dom intäkter man fått från dom senare gallringarna i ett "normalt" skött bestånd...

Har personligen svårt att förstå fördelarna med gallringsfritt...ser det mest som en pappersprodukt och spel med siffror. Men å andra sidan har jag lika svårt att förstå många av dagens hårda gallringar där man lite grovt sagt kan undra om det är en gallrad skog eller en fröträdställning man tittar på...

Svagare gallringar med slutna bestånd bara "känns" som det mest logiska. Styra över tillväxten på dom bästa och på det trädslag man vill ha. Men ändå behålla känslan av tät stamrik skog. Ungefär som skogarna brukats ganska länge innan uttagen anpassades mera till maskinernas driftskostnad än till skogens bästa. Gick runt med en planläggare från gamla SVS och det visade sej att mina egna gallringar oftast låg en enligt mej "lagom" bit under gallringsmallarna...mera volym kvar alltså.

[svenjo]

lör 06 feb 2010, 00:57#81112

Om dessa extra kubikmetrar (?) vid slutavverkning av ogallrat bestånd består av betydligt fler och klenare träd än i ett normalt bestånd..

Då blir nog avverkningskostnaden / kubik betydligt högre..kanske så mycket högre att den äter upp vinsten från den extra volymen..

Då står man där med kanske samma inkomst som om man gallrat. MINUS dom intäkter man fått från dom senare gallringarna i ett "normalt" skött bestånd...

Jag förstår inte logiken i ditt resonemang.
Dels säger Du att Du fått intäkter från tidigare gallringar i det gallrade beståndet.
Dels säger Du att de klenare träden som avverkas i det gallringsfria beståndet äter upp vinsten från den extra volymen. Dvs de klena träden avverkas med ett negativt netto.

Det som haltar i ditt resonemang är att det är samma träd som du påstår ger intäkter vid gallring som skulle orsaka förlust i slutavverkning. Det kan väl inte stämma? särskilt som de rimligtvis har växt en del sedan gallringstillfället.

Skogsägare som arbetat vid LRF Konsult Skogsbyrån i nästan 10 år.
Passiv medlem i LRF och Mellanskog.
Odlar även hybridasp på åkermark och får EU-stöd för det, och förundras över att inte fler också gör det...

[alias]

sön 07 feb 2010, 18:30#81308 Svenjo

Vad det gäller huruvida de grövsta träden i ett gallrat resp ogallrat bestånd har samma diameter så kan detta säkert stämma men vad jag undrar är vilken den totala tiden det tar att nå dit. Gissar att det går inte tar lika lång tid för det gallrade beståndet att nå denna diameter.

Vad det sedan gäller trädens inbördes storleksförhållande så vill i alla fall jag hellre ha 800 ungefär jämngrova stammar till slutavverkningen än 500 grova och 1200 klena.
Det är (i dagsläget) sämre betalt för övergrovt timmer och för klentimmer/kubb än för normaltimmer (gran i Sydsverige). Jag tror inte att konkurrensen kommer att öka om uddadimensioner eftersom sågverken verkar bli mer och mer specialiserade på vissa dimensioner (inom normaltimmersortimentet), det är redan idag inte så stora marginaler innan det blir inoptimalförluster pga att det är för grovt eller för klent timmer i sågen.

Vidare ser jag att det kan vara så att träd som skulle gett ett netto i gallring (med en skördare med lägre timkostnad och högre matningshastighet) skulle kunna bli ett förlustträd om det ska avverkas med en större och dyrare skördare, med lägre matningshastighet, som klarar det grövsta träden.
Är det dessutom så att de grövsta träden är övergrova så får även dessa ett lägre pris samtidigt som de kanske kräver manuellfällning.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[svenjo]

sön 07 feb 2010, 22:28#81344

Vad det gäller huruvida de grövsta träden i ett gallrat resp ogallrat bestånd har samma diameter så kan detta säkert stämma men vad jag undrar är vilken den totala tiden det tar att nå dit. Gissar att det går inte tar lika lång tid för det gallrade beståndet att nå denna diameter.

Jag har aldrig sagt att de hade samma diameter. Vad jag ville förtydliga var att diameterskillnaden (vid samma avverkningsålder) är mindre än man kan tro.

Vad det sedan gäller trädens inbördes storleksförhållande så vill i alla fall jag hellre ha 800 ungefär jämngrova stammar till slutavverkningen än 500 grova och 1200 klena.
Det är (i dagsläget) sämre betalt för övergrovt timmer och för klentimmer/kubb än för normaltimmer (gran i Sydsverige). Jag tror inte att konkurrensen kommer att öka om uddadimensioner eftersom sågverken verkar bli mer och mer specialiserade på vissa dimensioner (inom normaltimmersortimentet), det är redan idag inte så stora marginaler innan det blir inoptimalförluster pga att det är för grovt eller för klent timmer i sågen.

Varför skulle jag ha färre grova träd än dig? Jag sparar självklart samma träd som dig. Du har 800 jämngrova, jag har 800 grova och 900 klena (för att använda dina siffror och benämningar).

Vidare ser jag att det kan vara så att träd som skulle gett ett netto i gallring (med en skördare med lägre timkostnad och högre matningshastighet) skulle kunna bli ett förlustträd om det ska avverkas med en större och dyrare skördare, med lägre matningshastighet, som klarar det grövsta träden.
Är det dessutom så att de grövsta träden är övergrova så får även dessa ett lägre pris samtidigt som de kanske kräver manuellfällning.

Visst är det så att man i slutändan tvingas använda större maskiner vid ett gallringsfritt (eller gallringsminimalt) skogsbruk. Dock är väl rimligtvis risken för övergrovt timmer inte lika stort vid ett gallringsfritt skogsbruk eftersom diametern på de största träden är mindre vid slutavverkning.

Jag bedriver inte någon "antigallringskampanj". Jag blir dock riktigt irriterad över att såå många, såå länge, propagerat för gallring med ihåliga argument. Jag kan idag bara se ett riktigt bra argument för att gallra och det är om man har likviditetsproblem och behöver få ut pengar snabbt. Då kan gallring vara en bra lösning för den skogsägare som inte kan slutavverka t.ex. pga 50%-regeln.

Skogsägare som arbetat vid LRF Konsult Skogsbyrån i nästan 10 år.
Passiv medlem i LRF och Mellanskog.
Odlar även hybridasp på åkermark och får EU-stöd för det, och förundras över att inte fler också gör det...

[Nisse Husberg]

mån 08 feb 2010, 10:40#81395 Det som stör mej mest är absolutismen i kampanjerna. Det är väl olika för olika skogsägare: Hugger man själv eller måste man anlita andra, vilket sorts mark har man osv. Det är stor skillnad mellan torvmark och stenig skog (vi har bägge).

Men mest av allt är det omöjligt att påstå att hårdgallring eller gallringsfritt är det bästa alternativet eftersom alla beräkningar görs med DAGENS priser och ingen vet hur det ser ut om 40 år. Är stockpriserna då mycket högre än energivirkets pris ? Om energivirkets pris är relativt högt så är svag gallring (eller ingen alls) troligen det mest lönsamma.

Men då måste man nog se i kristalkulan ...