För dig som inte har hängt med så har vi tidigare skrivit om för hårda uttag i gallring här på Skogsforum. Länkar finns här nedan men i korthet kan man säga att fram till slutet av 1990-talet så genomförde Skogsstyrelsen gallringsuppföljningar och i deras senaste rapport (innan de slutade helt med dessa inventeringar) varnade Skogsstyrelsen att nära hälften av alla gallringar som utförts av storskogsbruket hade för stora uttag. Efter att de slutade med inventeringar så kan nog säga att det eskalerat till det värre.
Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?
Gallringskatastrof även i Finland
Finlands kursändring
År 2022 skakades mer eller mindre skogsbranschen i Finland. Skogscentralens kontroller visade att en betydande del av förstagallringarna bröt mot skogslagen eftersom bestånden gallrats alltför hårt. Endast en av fem inventerade gallringar klarade kraven enligt Skogscentralen. Situationen beskrevs då bl.a. som vidrig av Markus Remes på finska Skogscentralen.
Reaktionen verkar nu blivit omedelbar. De nya gallringsmodellerna som togs fram av Tapio bygger på färsk forskning från Naturresursinstitutet Luke som visar att särskilt tall utnyttjar växtutrymmet dåligt vid för kraftiga uttag. Modellerna innebär bl.a. att grundytan från när gallring kan utföras har höjts från 23 till 25 m2 och att man eftersträvar 17 kvadratmeter efter gallring istället för tidigare 14-15 m2.
I en artikel i Metsälehti ställer sig Metsä Groups skogsvårdschef Tiina Laine frågan: ”Mentiinkö nyt ojasta allikkoon” – gick vi från diket till gropen? (Kanske “Ur askan i elden”). Hon pekar på att de nya modellerna inte verkar fungera väl i oskötta förstagallringsskogar. När en fjärdedel av arealen används till stickvägar och den kvarvarande grundytan samtidigt förväntas vara 17 kvadratmeter per hektar, uppstår enligt henne ett mycket begränsat utrymme för faktisk gallring mellan stråken (Ca 2 m2 GY återstår att gallra ut mellan vägarna).
Gallringsteknik påverkar
Metsä Group får det i uttalandet ovan det att låta som att det är fel på de nya gallringsmallarna. Men vårt egna interaktiva verktyg och Metsäs siffror ovan kan visa på annat. Det är med dagens maskinpark de facto-standard att stickvägar tar 25 % av arealen. Tittar man lite djupare på det så kan man nog säga att det betyder 5 meter breda stickvägar och 20 meter mellan dem. Frågan vi bör ställa oss är om detta är en optimal standard som vi bara ska rycka på axlarna åt och anamma eller om det går att göra något åt det. Svaret är troligtvis, nej, det är inte optimal standard.
Till att börja med kan vi förbättra dagens gallring genom smalare vägar och öka avståndet mellan dem. I det som idag kan kallas de-facto (5 m breda vägar med 20 m avstånd) sker hela 78 procent av gallringsuttaget i själva vägarna – alltså nästan allt. Jämför det med ett mer optimerat stickvägsgående system (4 m vägar med 22 m avstånd) där vägarna bara står för 56 procent av uttaget, eller med en beståndsgående skördare (4 m vägar med 28 m avstånd) där andelen sjunker till 44 procent. Tar vi steget fullt ut till beståndsgående dubbelslag (4 m vägar med 35 m avstånd) sker bara 34 procent av uttaget i vägarna, medan två tredjedelar faktiskt sker inne i beståndet.
Kolla själv direkt här: skogsfakta/stickvag-areal-gallring.php
Skillnaderna är så stora att det inte längre handlar om små justeringar, utan om vilket utrymme man skapar för verklig gallring. Med rätt teknik skulle det alltså kunna gå att flytta tyngdpunkten från stickvägarna till själva beståndet – och därmed ge skogen en gallring som är sundare och mer långsiktigt hållbar. Och då har vi i princip inte ens övervägt riktigt små maskiner med vägbredder på runt 3 meter.
Embryo till förändring i Sverige?
Det intressanta är att vi kanske redan ser tecken på en förändring här hemma. Vida har lanserat sin ”Vida-gallring”, där man minskar uttagen i gallring för att i stället bygga upp högre volymer till slutavverkning. Enligt deras beräkningar kan ett försiktigare uttag leda till betydligt mer virke vid slutavverkning, samtidigt som bestånden blir stabilare och mindre skadeutsatta. Det kan tolkas som att man försöker växla bort en del av det kortsiktiga gallringsnettot mot ett högre värde längre fram.
Även på maskinsidan verkar något vara på gång. Statistik från oss visar att registreringen av mindre skotare ökade med hela 50 procent under första halvåret 2025. Två av de minsta modellerna tog sig till och med in på 10-i-topplistan över Sveriges mest registrerade skotarmodeller. Det skulle kunna betyda att små maskiner återigen är på väg att ta mark, och att det finns en efterfrågan på alternativ som möjliggör smalare vägar, glesare vägnät och mer av gallringsuttaget inne i beståndet.
Finland har tvingats till en kursändring efter sina hårda gallringar. I Sverige finns kanske nu embryon till något liknande – både från industrins sida och från maskinsidan. Kanske ser vi början på en diskussion om hur gallring ska bedrivas framöver. Men de tunga besluten från politik och myndigheter lyser med sin frånvaro. Det är en sorglig historia.
I Finland rycker man plåstret när det behövs. När gallringsproblemen blev uppenbara satte myndigheten in nya regler direkt. I Sverige ser det annorlunda ut. Något gjorde att gallringsuppföljningarna slutade i slutet av 1990-talet. Troligtvis handlar det om nedskuren budget av politiken. Det kan bli lite som att vi i Sverige avbokade både högkostnadsskydd och tandläkartid åt Skogsstyrelsen och myndigheten förlikade sig med detta. Det har varit tandlöst inom gallringen i flera decennier alltså - en distinkt skillnad mot Finland i detta fall.
Det är tråkigt eller till och med tragiskt. Avverkningsvolymen per hektar sjunker vid slutavverkning om för hårda gallringar har genomförts innan. Detta påverkar skogsägarens plånbok men också Sveriges klimatåttagande. LULUCF-betinget som vi nu ser ut att missa kanske hade nåtts om Skogsstyrelsen bara fått gått till tandläkaren…?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
