ons 06 aug 2025, 05:59#889707Jag har 20 ha björkskog. En misslyckad tallföryngring som blev 85% björk och 15 gran istället.
Plats Norrbotten. Ålder 20-25 år. Röjd en gång till ca 2000 stammar per hektar för 7 år sen. Blir gallring om ca 8-10 år.
När man läser gallringsråd så verkar det som att man ska gallra flera gånger ned mot slutligen 500 stam/ha. Är det verkligen den mest ekonomiska skötseln i mitt fall?
Finns det verkligen avsättning för björktimmer i Norrbotten? Är det inte bättre att gallra en gång ned mot 1300 stam/ha och sen låta det stå tills en avverkning? Hur skulle ni gjort?
Gallring
Hur göra med denna björkskog?
✍️ Sammanfattning av tråd
Diskussionen handlar om skötsel och gallring av björkskog i Norrbotten, där trådstartaren John LLA undrar om det är ekonomiskt försvarbart att gallra flera gånger ned till 500 stammar per hektar eller om det är bättre att gallra en gång till cirka 1300 stammar och sedan låta beståndet stå till slutavverkning.
Flera deltagare delar erfarenheter från liknande bestånd, med fokus på björkens tillväxt, virkesavsättning och ekonomiska aspekter. Bjänndal förespråkar en strategi med tidig slutavverkning runt 40-50 år och betonar vikten av att följa beståndets utveckling snarare än att strikt följa gallringsråd. Elis76 framhåller att björk i länet oftast används som massaved till sodapannan och rekommenderar en enkel gallring för att sedan låta träden växa klart.
John LLA är skeptisk till flera gallringar ur ekonomiskt perspektiv och vill maximera massavedsproduktionen. Diskussionen rör även tekniska detaljer kring röjning, beståndsutveckling och återbeskogning, samt vikten av att anpassa skötseln efter lokala förutsättningar och marknadens efterfrågan.
Slutsatsen är att det inte finns en entydig rekommendation; flera menar att en enda gallring följt av slutavverkning kan vara ekonomiskt bäst i Norrbotten, medan andra lyfter fram risken med markvegetationskonkurrens och behovet av aktiv skötsel. En generell konsensus är att skötsel behöver anpassas efter beståndets utveckling och ekonomiska förutsättningar snarare än att strikt följa generella gallringsråd.
Flera deltagare delar erfarenheter från liknande bestånd, med fokus på björkens tillväxt, virkesavsättning och ekonomiska aspekter. Bjänndal förespråkar en strategi med tidig slutavverkning runt 40-50 år och betonar vikten av att följa beståndets utveckling snarare än att strikt följa gallringsråd. Elis76 framhåller att björk i länet oftast används som massaved till sodapannan och rekommenderar en enkel gallring för att sedan låta träden växa klart.
John LLA är skeptisk till flera gallringar ur ekonomiskt perspektiv och vill maximera massavedsproduktionen. Diskussionen rör även tekniska detaljer kring röjning, beståndsutveckling och återbeskogning, samt vikten av att anpassa skötseln efter lokala förutsättningar och marknadens efterfrågan.
Slutsatsen är att det inte finns en entydig rekommendation; flera menar att en enda gallring följt av slutavverkning kan vara ekonomiskt bäst i Norrbotten, medan andra lyfter fram risken med markvegetationskonkurrens och behovet av aktiv skötsel. En generell konsensus är att skötsel behöver anpassas efter beståndets utveckling och ekonomiska förutsättningar snarare än att strikt följa generella gallringsråd.
AI-betyg:
💬 Debattintensitet: 🔥🔥 2/5
⚖️ Åsiktskonflikt: 🟨 2/5
🎭 Tonalitet: Saklig och erfarenhetsbaserad med ömsesidig respekt.
📌 Diskussionstyp: Skoglig debatt
💬 Debattintensitet: 🔥🔥 2/5
⚖️ Åsiktskonflikt: 🟨 2/5
🎭 Tonalitet: Saklig och erfarenhetsbaserad med ömsesidig respekt.
📌 Diskussionstyp: Skoglig debatt
Detta är en AI-tjänst från Skogsforum som nu testas. Tjänsten sammanfattar trådar för de som önskar att bilda en snabb övergripande bild. Build: 0.4 Beta (2025-09-02 18:34 | data: 1)
TS
ons 06 aug 2025, 06:46#889708Jag har ett liknande bestånd på ett skifte som jag köpte 2008. Jag röjer det nu för andra gången. Björk ska stå glest för att växa och klenare träd med liten krona tar jag bort. Jag tror inte på något timmerutfall. Tidig slutavverkning är mitt alternativ. Nånstans 40-50 år. Mest beroende på hur det passar in i årlig avverkningsyta. Jag strävar även efter jämnare åldersfördelning.
Men jag har egentligen svårt att helt säkert se hur det utvecklar sig, så jag kommer att följa det för att ta bästa beslut. Kommer jag upp i 200 m3sk känns det rimligt att slutavverka och plantera nytt.
Men jag har egentligen svårt att helt säkert se hur det utvecklar sig, så jag kommer att följa det för att ta bästa beslut. Kommer jag upp i 200 m3sk känns det rimligt att slutavverka och plantera nytt.
ons 06 aug 2025, 07:10#889711Vi har själva våra fastigheter i Tornedalen.
Det enda björk används till i BD-län är i sodapannan på Lövskär.
Glesa ut en gång där träden står för tätt och låt det sedan växa klart som massaved.
För övrigt så växer björk bra i BD-län och blir riktigt grov under förutsättning att den får plats att växa och kan utveckla en stor grönkrona.
Hur ser Dina björkar ut, är de höga och smala (liten diameter) med en lövruska högst upp?
https://www.skogssallskapet.se/kunskapsbank/artiklar/2016-06-16-bjorkskog-kraver-aktiv-skotsel.html
Det enda björk används till i BD-län är i sodapannan på Lövskär.
Glesa ut en gång där träden står för tätt och låt det sedan växa klart som massaved.
För övrigt så växer björk bra i BD-län och blir riktigt grov under förutsättning att den får plats att växa och kan utveckla en stor grönkrona.
Hur ser Dina björkar ut, är de höga och smala (liten diameter) med en lövruska högst upp?
https://www.skogssallskapet.se/kunskapsbank/artiklar/2016-06-16-bjorkskog-kraver-aktiv-skotsel.html
Usus magister est optimus
ons 06 aug 2025, 07:21#889712Tornedalen jag med.
Träden växer riktig bra och har bra krona. Jag håller på att röja en andra gång där jag glesar ut lite och tar bort dåliga träd och stubbskott.
Träden växer riktig bra och har bra krona. Jag håller på att röja en andra gång där jag glesar ut lite och tar bort dåliga träd och stubbskott.
TS
ons 06 aug 2025, 07:57#889714
Perfekt, Du är på rätt väg. Det är bara att nöta på - lite varje dag eller hur Du nu förlägger din tid i skogen.
Jag höll själv på från mitten av maj till veckan efter midsommar med c:a 3-4 timmar i skogen i princip varje dag. De som är lite grövre tar jag med motorsågen.
John LLA skrev:Tornedalen jag med.
Träden växer riktig bra och har bra krona. Jag håller på att röja en andra gång där jag glesar ut lite och tar bort dåliga träd och stubbskott.
Perfekt, Du är på rätt väg. Det är bara att nöta på - lite varje dag eller hur Du nu förlägger din tid i skogen.
Jag höll själv på från mitten av maj till veckan efter midsommar med c:a 3-4 timmar i skogen i princip varje dag. De som är lite grövre tar jag med motorsågen.
Usus magister est optimus
ons 06 aug 2025, 11:26#889770Om man då är lagd på det viset att man bekymrar sig för problem som ligger långt fram i tiden, så har jag funderat på återbeskogning efter avverkning av lövrika bestånd. Risken är ju stor att man får ett djävulsk uppslag av löv och kanske också gräs som trivs i lite glesare skogar. Att röja tre gånger eller mer känns lite övermäktigt.
Trädslagsvalet spelar ju in. Jag tror att mitt bestånd är lite för magert för gran som annars klarar viss beskuggning. Tall är ju känslig för konkurrens och måste röjas i tid. Contorta är mer konkurrenskraftig, men har andra nackdelar.
Teoretiskt skulle ju en högskärm kunna hålla tillbaks markvegetation, men då kommer problemet att avveckla den utan att slå sönder föryngringen. Kanske om man ställde skärmträden i glesa rader, så att avverkningsmaskinerna kör med tjugo meters förband? Om då skördare fällde i vägens riktning borde skadorna minska.
Kanske bränning eller brutal markberedning vore bra för att minska konkurrensen?
Man förstår ju varför hormoslyr sågs som en bra uppfinning…..
Trädslagsvalet spelar ju in. Jag tror att mitt bestånd är lite för magert för gran som annars klarar viss beskuggning. Tall är ju känslig för konkurrens och måste röjas i tid. Contorta är mer konkurrenskraftig, men har andra nackdelar.
Teoretiskt skulle ju en högskärm kunna hålla tillbaks markvegetation, men då kommer problemet att avveckla den utan att slå sönder föryngringen. Kanske om man ställde skärmträden i glesa rader, så att avverkningsmaskinerna kör med tjugo meters förband? Om då skördare fällde i vägens riktning borde skadorna minska.
Kanske bränning eller brutal markberedning vore bra för att minska konkurrensen?
Man förstår ju varför hormoslyr sågs som en bra uppfinning…..
ons 06 aug 2025, 13:05#889784
@Bjänndal
Vilken areal pratar Du om här?
Bjänndal skrev:Om man då är lagd på det viset att man bekymrar sig för problem som ligger långt fram i tiden, så har jag funderat på återbeskogning efter avverkning av lövrika bestånd. Risken är ju stor att man får ett djävulsk uppslag av löv och kanske också gräs som trivs i lite glesare skogar. Att röja tre gånger eller mer känns lite övermäktigt.
Trädslagsvalet spelar ju in. Jag tror att mitt bestånd är lite för magert för gran som annars klarar viss beskuggning. Tall är ju känslig för konkurrens och måste röjas i tid. Contorta är mer konkurrenskraftig, men har andra nackdelar.
Teoretiskt skulle ju en högskärm kunna hålla tillbaks markvegetation, men då kommer problemet att avveckla den utan att slå sönder föryngringen. Kanske om man ställde skärmträden i glesa rader, så att avverkningsmaskinerna kör med tjugo meters förband? Om då skördare fällde i vägens riktning borde skadorna minska.
Kanske bränning eller brutal markberedning vore bra för att minska konkurrensen?
Man förstår ju varför hormoslyr sågs som en bra uppfinning…..
@Bjänndal
Vilken areal pratar Du om här?
Usus magister est optimus
ons 06 aug 2025, 18:46#889820Jag har sett den videon. Riktigt intressant.
Fast min fundering är huruvida det är bästa att bara gallra en gång och låta det stå till avverkning. Eller om man verkligen ska följa de råd som pratar om två - tre gallringar. Vilket jag tycker verkar onödigt om det bara ska gå till massaved.
Fast min fundering är huruvida det är bästa att bara gallra en gång och låta det stå till avverkning. Eller om man verkligen ska följa de råd som pratar om två - tre gallringar. Vilket jag tycker verkar onödigt om det bara ska gå till massaved.
TS
tor 07 aug 2025, 05:49#889830Lägsta tillåtna slutavverkningsålder enligt skogsvårdslagen är 35 år. Om jag kollar i Björkboken så tappar naturligt föryngrad Björk i tillväxt efter ca 50 år, enligt finska erfarenheter.
Men det är kanske mer intressant att fundera på ekonomin. Har man ett vettigt virkesförråd och god medelstam så borde det bli ett netto och pengar över för återbeskogningen. Vore kanske läge att undersöka intresset hos vedtillverkare vad de har för preferenser på råvaran. Passar virket för vedtillverkning kan man nog få ett bättre pris än massavedspriset.
Huruvida man ska gallra innan slutavverkning beror väl mest på hur beståndet utvecklar sig. Kort sagt måste man gallra så gallrar man. Om man man inte måste gallra så låter man bli. En gallring är ju alltid en dyrare huggning jämfört med en slutavverkning. Dessutom finns det ju risker med gallring.
Om man väljer att gallra så blir det ju lite längre omloppstid, kanske 10 år? Och då får man fundera på om det passar in i strategin.
Men det är kanske mer intressant att fundera på ekonomin. Har man ett vettigt virkesförråd och god medelstam så borde det bli ett netto och pengar över för återbeskogningen. Vore kanske läge att undersöka intresset hos vedtillverkare vad de har för preferenser på råvaran. Passar virket för vedtillverkning kan man nog få ett bättre pris än massavedspriset.
Huruvida man ska gallra innan slutavverkning beror väl mest på hur beståndet utvecklar sig. Kort sagt måste man gallra så gallrar man. Om man man inte måste gallra så låter man bli. En gallring är ju alltid en dyrare huggning jämfört med en slutavverkning. Dessutom finns det ju risker med gallring.
Om man väljer att gallra så blir det ju lite längre omloppstid, kanske 10 år? Och då får man fundera på om det passar in i strategin.
mån 12 jan 2026, 15:28#903808Jag förstår din fundering. Björktimmermarknaden i Norrbotten är begränsad, men det kan ändå finnas viss efterfrågan, särskilt från mindre sågverk och vedproducenter. Två gallringar mot 500 stammar/ha ger vanligtvis högre kvalitetstimmer, om målet är sågtimmer. Men om avsättningen är osäker och du vill minimera kostnaderna kan en kraftigare gallring till omkring 1200–1300 stammar/ha vara smart, särskilt på svagare mark. Kontakta gärna lokala virkesköpare innan du bestämmer dig!
mån 12 jan 2026, 20:10#903842Används väl mycket ved i norra sverige eller!?björken borde väl vara bättre betald änn barrmassa tex...
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).