Här hittar du alla delar i serien "Gallra eller inte gallra":
Del 1 - Tredjegallring i G36?
Del 2 - När virkesköparen fick bestämma
Del 3 - 1100 stammar men inte gallring?
Del 4 - Ja - Äntligen gallringsskog!
Del 5 - Gallringskatastrofen i G42
Del 5 - Gallringskatastrofen i G42
Här tittar vi på bestånd nr 5.
Bestånd fem hittade vi av en slump efter vägen när vi åkte runt i området. Vi vet inte så mycket mer om beståndshistoriken än vad vi kan se och mäta oss till idag. Planterad gran på extremt bördig mark. En långsluttning med bra tillgång till rörligt markvatten och en makalös höjdutveckling på granarna. Och här har en i våra ögon brutal gallring gjorts.
Beståndet idag
Beståndet är ganska litet och består mestadels av gran. En kantzon innehåller mer tall och björk och där är marken lite torrare. Själva granbeståndet ser friskt och växande ut men det är påtagligt stamglest. Vi räknade årsringar på några stubbar och hamnade på 25 års totalålder. Övre höjden hamnade runt 21 meter vilket ger ett Ståndortsindex på extrema G42. Det innebär att det inte finns några gallringsmallar att titta i för denna skog. Grundytan var 22 m2 och stamantalet så lågt som 700 stammar/ha efter en första gallring. Virkesvolymen enligt Skogskunskaps övrehöjdsverktyg hamnade på 185 m3sk/ha.
I gallringsmallen
Det finns som sagt ingen gallringsmall för G42 i Skogskunskap.se och vi hittar ingen sådan någon annan stans heller. Om vi lägger in beståndet i G36-mallen (som är det högsta SI som finns för gran) så hamnar beståndet långt under det gröna fältet. Ca 6 m2 lägre GY än vad som hade rekommenderats. Beaktat då att den här skogen växer på en mycket bättre bonitet så hade det legat ännu lägre om det funnits gallringsmallar för G42.
Paragraf 10?
Vi tittade även i Skogsvårdslagens graf över kurvorna för §10 och §5. Paragraf 10 innebär att virkesförrådet inte får vara lägre än denna kurva efter gallring eller annan åtgärd. En slags ”skamgräns” för vad som är lagligt att ta ut som allra mest. Kommer man under §5 är man skyldig att avveckla och föryngra beståndet.
När vi lägger in bestånd 5 i Paragraf-grafen så hamnar det strax ovanför §10-kurvan och gallringen som gjorts är alltså nästan på gränsen till att vara olaglig. Vi har sett flera exempel på hur hårda gallringar hamnar på §10-kurvan och ur ett skogsägarperspektiv så anser vi att det är totalt förkastligt. Man tappar tillväxt under lång tid samtidigt som skaderisken i hårt utglesade bestånd ökar exponentiellt. Frågan är om det finns virkesköpare som missförstått §10-grafen och istället tar det som en gallringsmall?
Här finns ett annat exempel på hård gallring ner till §10-kurvan, som @Skogsteknikern lagt upp i tråden Hård gallring Man behöver inte leta så länge bland utförda gallringar för att hitta liknande exempel. Det är det här vi kallar för ”Gallringskatastrofen” och den kan ni läsa mer om här: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?
Det aktuella beståndet kommer inte att ha något framtida gallringsbehov utan nästa åtgärd bör bli slutavverkning om det inte blåser sönder innan dess. De kvarvarande träden kommer säkert att växa rejält i diameter fram tills slutavverkning men de är helt enkelt för få för att utnyttja markens extremt höga produktionsförmåga.
Tyvärr glömde vi att filma i det här beståndet eftersom vi glömde tid och rum när vi hittade ett angränsande, magnifikt slutavverkningsbestånd på samma bördiga mark. Det kan ni se mer av i andra halvan av den här filmen om rumslig fördelning:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
