SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny laserteknik

85 inlägg 17543 visningar 10 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

swetrac  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#845034
Mangan skrev:Jag tror knappast en ny mätmetod ändrar folks inställning till hur hårt/löst man skall gallra.


Tvärtemot är jag övertygad om att det kommer att påverka inställningen ho folk när man får redovisning på hur beståndet såg ut före och efter åtgärd, vilka träd som tagits ut och var dom stod, stickvägbredder, medelstam mm

Malwa
Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Lindveden  
#845035 Sen va ja uppfatta det som kunde man ställa in hur många % uttag man ville ha va?

Isåfall kan det ju va bra hjälpmedel till dom markägare som vill ha ett litet uttag första gången fast ev fler gallringar på sikt

Användarvisningsbild

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Torbjörn Johnsen  
#845037 Det här hjälpmedlet ska, som jag uppfattar det, bidra till att man klarar att gallra i enlighet med gallringsmallarna vilket verkar vara svårt idag. Gallringsmallarna finns och de fungerar utmärkt. Problemet är att de inte följs och att allt för många gallringar görs för hårt. Det är nog svårt att utse någon ensklid syndabock bakom den här utvecklingen utan det ska nog ses som en rad samverkande (negativa) faktorer:

1. Låga massavedspriser har gjort det svårt att få netto i gallringar. Högre uttag blir ett sätt att få ett högre netto.
2. P g a pkt 1 så har det även använts allt större maskiner i gallringarna för att få ner avverkningskostnaden. 15-tonsskotare börjar bli vanligt i norra Sverige och 10-tonsskotarna har nästan försvunnit från marknaden i hela landet.
3. Bredare stickvägar ger högre uttag per ha om man inte samtidigt minskar uttaget mellan vägarna vilket inte verkar vara regel.
4. Självverksamheten har minskat och allt mer av gallringarna har gjorts av virkesköpande bolag och föreningar varav de flesta jobbar på likartat sätt med likartad utrustning.
5. När skogsägarna gallrade själv (ofta utkört med egen traktor på smalare vägar) var uttagen lägre men det gallrades troligen oftare. Skogsägarna hade större känsla för vad som var rimliga gallringsuttag men det s k "köttögat" (förmågan att uppskatta utan att behöva mäta) verkar ha stegvis kalibrerats om. Många som äger skog idag har heller inte kunskapen om gallringsuttag, gallringsmallar, hur man mäter mm utan lämnar helt över skötseln till virkesköparen.
6. När förstagallringen blir hårdare än mallen så behövs sällan en andragallring (för att undvika självgallring). Ändå andragallras bestånd som därmed definitivt blir för glesa och då når slutavverkningsåldern med låga virkesförråd.

Jag bifogar en bild som jag har fått från SLU/FRAS vid ett t idigare tillfälle. Det visar hur riksskogstaxens fasta provytor i gallringsskog (gran) ligger i förhållande till gallringsmallen efter gallring. Som synes så är det många ytor som ligger klart under mallens nedre målfält och därmed också får dras med rejäla tillväxtförluster. Som synes så gallras också en hel del skog som har kommit rejält över 20 meters övre höjd vilket ju heller inte är optimalt.

   TS
Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Svendufva  
#845039 Jag tänker mig att det kanske skulle kunna gå att göra utrustningen bärbar. På så sätt skulle man kunna göra en planering i förväg före gallring eller t.o.m. att använda utrustningen vid framtagning av skogsbruksplaner eller andra inventeringar. Är det möjligt?

Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Lindveden  
#845042
Svendufva skrev:Jag tänker mig att det kanske skulle kunna gå att göra utrustningen bärbar. På så sätt skulle man kunna göra en planering i förväg före gallring eller t.o.m. att använda utrustningen vid framtagning av skogsbruksplaner eller andra inventeringar. Är det möjligt?


Håller me, utrustningen borde nånstans kunna vara bärbar o planera i förväg. Om nån/några personer, markägare eller inköpande bolag osv tycker att ett bestånd ska gallras enligt skogsbruksplan eller "köttögat"o maskin står sedan på plats där det konstateras kanske genom detta program att i det specifika beståndet är kanske inte behovet alls så stort me gallring o då har man ju kört dit maskin alldeles i onödan

Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Lindveden  
#845045
Torbjörn Johnsen skrev:Det här hjälpmedlet ska, som jag uppfattar det, bidra till att man klarar att gallra i enlighet med gallringsmallarna vilket verkar vara svårt idag. Gallringsmallarna finns och de fungerar utmärkt. Problemet är att de inte följs och att allt för många gallringar görs för hårt. Det är nog svårt att utse någon ensklid syndabock bakom den här utvecklingen utan det ska nog ses som en rad samverkande (negativa) faktorer:

1. Låga massavedspriser har gjort det svårt att få netto i gallringar. Högre uttag blir ett sätt att få ett högre netto.
2. P g a pkt 1 så har det även använts allt större maskiner i gallringarna för att få ner avverkningskostnaden. 15-tonsskotare börjar bli vanligt i norra Sverige och 10-tonsskotarna har nästan försvunnit från marknaden i hela landet.
3. Bredare stickvägar ger högre uttag per ha om man inte samtidigt minskar uttaget mellan vägarna vilket inte verkar vara regel.
4. Självverksamheten har minskat och allt mer av gallringarna har gjorts av virkesköpande bolag och föreningar varav de flesta jobbar på likartat sätt med likartad utrustning.
5. När skogsägarna gallrade själv (ofta utkört med egen traktor på smalare vägar) var uttagen lägre men det gallrades troligen oftare. Skogsägarna hade större känsla för vad som var rimliga gallringsuttag men det s k "köttögat" (förmågan att uppskatta utan att behöva mäta) verkar ha stegvis kalibrerats om. Många som äger skog idag har heller inte kunskapen om gallringsuttag, gallringsmallar, hur man mäter mm utan lämnar helt över skötseln till virkesköparen.
6. När förstagallringen blir hårdare än mallen så behövs sällan en andragallring (för att undvika självgallring). Ändå andragallras bestånd som därmed definitivt blir för glesa och då når slutavverkningsåldern med låga virkesförråd.

Jag bifogar en bild som jag har fått från SLU/FRAS vid ett t idigare tillfälle. Det visar hur riksskogstaxens fasta provytor i gallringsskog (gran) ligger i förhållande till gallringsmallen efter gallring. Som synes så är det många ytor som ligger klart under mallens nedre målfält och därmed också får dras med rejäla tillväxtförluster. Som synes så gallras också en hel del skog som har kommit rejält över 20 meters övre höjd vilket ju heller inte är optimalt.


Skulle vilja lägga till en punkt kanske(dock gäller ju inte detta överallt) men tidsaspekten: En hel del både röjningar o gallringar görs för sent idag e iallafall min erfarenhet som gör att det blir alldeles för skeva uttag,när det kanske har blivit ett "konflikt bestånd" utav det
Du får rätta mig om ja har fel Torbjörn,men det e va ja kan se när ja e ute skogssvängen iallafall

Användarvisningsbild

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Torbjörn Johnsen  
#845048 Ja, röjsågen borde användas mer och i senare ålder

   TS
Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#845053
Svendufva skrev:Jag tänker mig att det kanske skulle kunna gå att göra utrustningen bärbar. På så sätt skulle man kunna göra en planering i förväg före gallring eller t.o.m. att använda utrustningen vid framtagning av skogsbruksplaner eller andra inventeringar. Är det möjligt?


Absolut är det möjligt. Utrustningen som behövs heter relaskop. Kan kompletteras med höjdmätare. Båda ryms med lätthet i fickan.

Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

valtra mega  
#845063
Lindveden skrev:Sen va ja uppfatta det som kunde man ställa in hur många % uttag man ville ha va?

Isåfall kan det ju va bra hjälpmedel till dom markägare som vill ha ett litet uttag första gången fast ev fler gallringar på sikt

Det skall en erfaren föraare klara utan utrustning

Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Lindveden  
#845066
valtra mega skrev:
Lindveden skrev:Sen va ja uppfatta det som kunde man ställa in hur många % uttag man ville ha va?

Isåfall kan det ju va bra hjälpmedel till dom markägare som vill ha ett litet uttag första gången fast ev fler gallringar på sikt

Det skall en erfaren föraare klara utan utrustning


Ja nä man behöver ju inte följa programmet slaviskt,men det kan ju va ett bra hjälpmedel iallafall speciellt om man som förare får på backning från exempelvis inköpare el markägare att man tagit för lite/mycket så kan man ju bara ta fram programmet o visa dessa personer att man ligger inom marginalen som har sagts från början

Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Tralsmo  
#845067 De är nog alldeles utmärkt instrument kan ja tycka.

Men de borde nog klarlägga om behov finns å hur skogsägaren verkligen vill ha det innan maskiner planeras dit.

Som nån redan nämnt så finns de ju relaskop å höjdmätare å de funkar ju rätt bra de ochså om man vill lägga ner den tiden.
Annars finns ju möjligheten att debitera verkliga kostnader för in effektiv tid när maskiner kommer dit å de blir ogjort.
Sånt biter ju ordentligt naturligtvis men de blir ju inte nån bra reklam för dom inblandade företagen.

De finns ju skogsbruksplanen.
Dom visar ju inte alltid helt rätt naturligtvis men de borde på nåt vis framgå (kan ja tycka) hur markägaren tänker.
Markägaren ska ju va me å ha synpunkter på planläggning när planen görs.

Alltså,, vet man inte hur beståndet egentligen ser ut och vad markägaren har för ambitioner så hjälper ju inga verktyg för att uppnå de.

Är kravet däremot bara att de ska gallras å att de blir plus på nettot har man ju bara paragraferna att förhålla sig till.

Men utan tvekan är de ett bra verktyg å den stora vinsten över tid är att de kan lära både förare, skogsägare å bolag hur dom bör tänka å göra framöver.

Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#845086 Rimligtvis så bör en inköpare besöka området innan maskinerna kommer dit och avgöra om där finns gellringsbehov.

Användarvisningsbild

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Torbjörn Johnsen  
#845096
Skogsola skrev:Rimligtvis så bör en inköpare besöka området innan maskinerna kommer dit och avgöra om där finns gellringsbehov.


För inköparna finns det alltid gallringsbehov😎

   TS
Avatar Fallback

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Robur Clivus  
#845099
Torbjörn Johnsen skrev:Det här hjälpmedlet ska, som jag uppfattar det, bidra till att man klarar att gallra i enlighet med gallringsmallarna vilket verkar vara svårt idag. Gallringsmallarna finns och de fungerar utmärkt. Problemet är att de inte följs och att allt för många gallringar görs för hårt. Det är nog svårt att utse någon ensklid syndabock bakom den här utvecklingen utan det ska nog ses som en rad samverkande (negativa) faktorer:

1. Låga massavedspriser har gjort det svårt att få netto i gallringar. Högre uttag blir ett sätt att få ett högre netto.
2. P g a pkt 1 så har det även använts allt större maskiner i gallringarna för att få ner avverkningskostnaden. 15-tonsskotare börjar bli vanligt i norra Sverige och 10-tonsskotarna har nästan försvunnit från marknaden i hela landet.
3. Bredare stickvägar ger högre uttag per ha om man inte samtidigt minskar uttaget mellan vägarna vilket inte verkar vara regel.
4. Självverksamheten har minskat och allt mer av gallringarna har gjorts av virkesköpande bolag och föreningar varav de flesta jobbar på likartat sätt med likartad utrustning.
5. När skogsägarna gallrade själv (ofta utkört med egen traktor på smalare vägar) var uttagen lägre men det gallrades troligen oftare. Skogsägarna hade större känsla för vad som var rimliga gallringsuttag men det s k "köttögat" (förmågan att uppskatta utan att behöva mäta) verkar ha stegvis kalibrerats om. Många som äger skog idag har heller inte kunskapen om gallringsuttag, gallringsmallar, hur man mäter mm utan lämnar helt över skötseln till virkesköparen.
6. När förstagallringen blir hårdare än mallen så behövs sällan en andragallring (för att undvika självgallring). Ändå andragallras bestånd som därmed definitivt blir för glesa och då når slutavverkningsåldern med låga virkesförråd.

Jag bifogar en bild som jag har fått från SLU/FRAS vid ett t idigare tillfälle. Det visar hur riksskogstaxens fasta provytor i gallringsskog (gran) ligger i förhållande till gallringsmallen efter gallring. Som synes så är det många ytor som ligger klart under mallens nedre målfält och därmed också får dras med rejäla tillväxtförluster. Som synes så gallras också en hel del skog som har kommit rejält över 20 meters övre höjd vilket ju heller inte är optimalt.


Lite egna reflektioner:

Skogsindustrin har inte klarat att hänga med i rådande produktivitetsutveckling, både förmågan inom produktutveckling och prissättningsförmåga till kund har fallerat samt även inom produktutveckling inom maskinsystem, hur detta fördelar sig är svårt att gissa, Min egen spaning är att man kunnat maskera detta till viss del genom kostnadstryck nedåt på entreprenörer samt större maskiner. Jag blir lika imponerad varje gång man har avverknings/gallrings -lag hemma, de sliter långa pass, lagar så mycket som möjligt själva, för att hålla ner kostnader, oftast väldigt lyhörda på oss skogsägare och aldrig några problem. Vi som jobbar parallellt inom fler branscher kan se att det är inte här problemet ligger, nästan alla andra arbetsgivare skulle vara enormt avundsjuka på de rediga människor som finns inom skogen.
Men som siffrorna visar, vi kanske behöver lite nytt tänk, i vilken annan bransch förutom bankvärlden och mäklarbranschen sitter "rådgivaren/inspektorn" på så ensidiga incitament åt ett håll i affären? Lite samma som politiker, "bara jag inte får det i knät under mina fyra år så skiter jag i konsekvenserna". Kanske dags för oberoende rådgivare till de som inte är så intresserade?
Hur stor skillnad blir det på stickvägarna om man går från 15 till 10 tons skotare?
Hur skulle besluten i första och andra gallring se ut om en rådgivare kunde visa på den långsiktiga påverkan på ekonomiskt utfall i olika gallringstyrkor? Hur mycket är trädet som inte gallras bort värt om 50 år, och vilket nuvärde på det med dagens drivningskostnader där det går plus minus noll?
För hur många skogsägare är nuvärde en bra parameter att beakta? Många ser skogen som en realtillgång i en större portfölj, då vill man ju absolut inte styra på nuvärde utan bygga reala tillgångar som är mer en inflationshedge i portföljen. Styr man på nuvärde är det ju bättre att sälja skogen och investera i andra branscher? Men för virkesköparen är det ju ett bra tugg för att få loss mer virke!

Användarvisningsbild

Re: NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny lasertekni

Hodal  
#845115
Torbjörn Johnsen skrev:Det här hjälpmedlet ska, som jag uppfattar det, bidra till att man klarar att gallra i enlighet med gallringsmallarna vilket verkar vara svårt idag. Gallringsmallarna finns och de fungerar utmärkt. Problemet är att de inte följs och att allt för många gallringar görs för hårt. Det är nog svårt att utse någon ensklid syndabock bakom den här utvecklingen utan det ska nog ses som en rad samverkande (negativa) faktorer:

1. Låga massavedspriser har gjort det svårt att få netto i gallringar. Högre uttag blir ett sätt att få ett högre netto.
2. P g a pkt 1 så har det även använts allt större maskiner i gallringarna för att få ner avverkningskostnaden. 15-tonsskotare börjar bli vanligt i norra Sverige och 10-tonsskotarna har nästan försvunnit från marknaden i hela landet.
3. Bredare stickvägar ger högre uttag per ha om man inte samtidigt minskar uttaget mellan vägarna vilket inte verkar vara regel.
4. Självverksamheten har minskat och allt mer av gallringarna har gjorts av virkesköpande bolag och föreningar varav de flesta jobbar på likartat sätt med likartad utrustning.
5. När skogsägarna gallrade själv (ofta utkört med egen traktor på smalare vägar) var uttagen lägre men det gallrades troligen oftare. Skogsägarna hade större känsla för vad som var rimliga gallringsuttag men det s k "köttögat" (förmågan att uppskatta utan att behöva mäta) verkar ha stegvis kalibrerats om. Många som äger skog idag har heller inte kunskapen om gallringsuttag, gallringsmallar, hur man mäter mm utan lämnar helt över skötseln till virkesköparen.
6. När förstagallringen blir hårdare än mallen så behövs sällan en andragallring (för att undvika självgallring). Ändå andragallras bestånd som därmed definitivt blir för glesa och då når slutavverkningsåldern med låga virkesförråd.

Jag bifogar en bild som jag har fått från SLU/FRAS vid ett t idigare tillfälle. Det visar hur riksskogstaxens fasta provytor i gallringsskog (gran) ligger i förhållande till gallringsmallen efter gallring. Som synes så är det många ytor som ligger klart under mallens nedre målfält och därmed också får dras med rejäla tillväxtförluster. Som synes så gallras också en hel del skog som har kommit rejält över 20 meters övre höjd vilket ju heller inte är optimalt.

Bra inlägg.

I din figur finns det en trend i gallringen som inte är parallell med någon av linjerna i gallringsmallen. Ritade in en linje. Det ser ut som att köttögat ger för stora uttag i tidig gallring och för små uttag i de sena (alltför sena) gallringarna.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).