mån 03 jul 2023, 22:40#805272Kom att samspråka med en annan forummedlem angående gallringsuttag förr och i dags datum. Jag har varit entreprenör slutet av 80-talet fram tills Pär Stormen sen tröttnade jag att avverka liggande skog. Vilket fall som helst när det gällde 1gallringar på 90-talet utgick man från ett stamantal mellan 2200-2500 o gallrade ner till ca 1800/ha gran. Tall mellan 15-1600/ha.
Men idag talas det om 1000-1200 stam/ha efter 1 gallring . Någon som har något input på detta ? Gjorde vi fel på 90-talet ? Gör vi fel idag ? Har vi det för glest ?
Gallring
Gallringsmall förr och nu. Eller över tid ?
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
tis 04 jul 2023, 07:56#805283
Här finns lite att läsa i ämnet:
Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?
Vi har diskuterat gallringsuttagen ganska mycket under åren och har med olika källor kunnat visa att de blivit allt hårdare. Det har gallrats mellan stickvägarna till en nivå som hela beståndet skulle haft efter gallring. Med t ex 35% uttag mellan vägarna hamnar man då upp mot 50% på beståndsnivå väguttaget är inräknat.
Nu har det möjligen blivit något bättre. Inte minst bland de virkesköpare som använder skördare med programvaran HPR-gallring som stöd.
Problemet har varit likartat (eller värre?) i Finland. Där görs regelbundna gallringsuppföljningar som visar på allt hårdare uttag.
Gallringskatastrof även i Finland
I Sverige görs tyvärr inga övergripande gallringsuppföljningar av Skogsstyrelsen och de bolag/föreningar som gör egna delar ingen data. Så officiellt vet vi inte hur det gallras i Sverige.
Mosstorpet skrev:Kom att samspråka med en annan forummedlem angående gallringsuttag förr och i dags datum. Jag har varit entreprenör slutet av 80-talet fram tills Pär Stormen sen tröttnade jag att avverka liggande skog. Vilket fall som helst när det gällde 1gallringar på 90-talet utgick man från ett stamantal mellan 2200-2500 o gallrade ner till ca 1800/ha gran. Tall mellan 15-1600/ha.
Men idag talas det om 1000-1200 stam/ha efter 1 gallring . Någon som har något input på detta ? Gjorde vi fel på 90-talet ? Gör vi fel idag ? Har vi det för glest ?
Här finns lite att läsa i ämnet:
Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?
Vi har diskuterat gallringsuttagen ganska mycket under åren och har med olika källor kunnat visa att de blivit allt hårdare. Det har gallrats mellan stickvägarna till en nivå som hela beståndet skulle haft efter gallring. Med t ex 35% uttag mellan vägarna hamnar man då upp mot 50% på beståndsnivå väguttaget är inräknat.
Nu har det möjligen blivit något bättre. Inte minst bland de virkesköpare som använder skördare med programvaran HPR-gallring som stöd.
Problemet har varit likartat (eller värre?) i Finland. Där görs regelbundna gallringsuppföljningar som visar på allt hårdare uttag.
Gallringskatastrof även i Finland
I Sverige görs tyvärr inga övergripande gallringsuppföljningar av Skogsstyrelsen och de bolag/föreningar som gör egna delar ingen data. Så officiellt vet vi inte hur det gallras i Sverige.
tis 04 jul 2023, 08:14#805284Om nu laserskanningen fungerar (tillåter mig tvivla iofs) så borde det vara ganska enkelt att jämföra virkesförråd år för år och ta det den vägen.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
tis 04 jul 2023, 09:09#805290Ja håller på inventera mina 10ha gallringar som gjordes i januari.
Ja har ju planen (klar 1 jan 2019) och laserskanningen (gjord mars 2022) som underlag för kontroll mot gallringsmallarna
Kan inte påstå att ja är helt överens med skanningen.
Nu är ja inte färdig så va de slutar återstår att se.
Ja har ju planen (klar 1 jan 2019) och laserskanningen (gjord mars 2022) som underlag för kontroll mot gallringsmallarna
Kan inte påstå att ja är helt överens med skanningen.
Nu är ja inte färdig så va de slutar återstår att se.
tis 04 jul 2023, 21:38#805336Ett förtydligande kan vara på sin plats. Jag befinner mig på Småländska Höglandet och här finns ju det mesta ifråga om bonitet. Marken måste ju kunna bära täta bestånd. Är stor variation om man jämför, sämsta på förra fastigheten var ca 2 i bonitet och bästa på nuvarande fastighet 12. Så det finns stor variation i landet. Någon som har jämfört olika gallringsmallar ?
TS
fre 07 jul 2023, 06:22#805509Jag tycker det gallras hårdare i alla typer av bestånd idag än vad det gjordes på 90-talet .
Bla så dör ofta träd av ljuschock och barkborre i förstagallring det har blivit vanligare.
Bla så dör ofta träd av ljuschock och barkborre i förstagallring det har blivit vanligare.
fre 07 jul 2023, 06:49#805510Här i prisdiket har det i alla fall varit en trend med allt hårdare gallringsuttag för att få det att "gå ihop".
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
mån 31 jul 2023, 16:10#807696Kanske inte rätt plats för frågan men, jag har aldrig hör annat än tal om grund yta i gallring. Med tanke på att man pratar stammantal i plantering ,röjning o i slutavverkning så varför grund yta i gallring? Mosstorpet har tydligen en annan erfarenhet. Själv skulle jag gärna se att det fanns rekommendationer för stamantal i gallringsmallen för respektive bonitetsklass. Någon som kan förklara?
mån 31 jul 2023, 16:44#807701De där me stamantal är nog rätt relevant.
Det gallras för sent ( profiten främst).
Röjs för dåligt. Om de e lathet eller att man tror att gallringen blir lönsammare ska ja låta va osagt.
Men de ä ju naturligtvis tvärtom.
Dom flesta gallringar görs för sentå i alldeles för oröjda bestånd.
Gallrinmallarna kan man skippa.
Gallra utifrån förutsättningarna hur de är skött.
Sen gallring , för dåligt röjt=väldigt försiktig gallring.
Ordentligt röjt, tidig gallring= hårdare gallring.
Visst de ser hårdgallrat ut men vänta några år å se hur det ser ut då.
Röjning gallring är skogskötsel för bättre tillväxt å långsiktig ekonomi.
De ä inte för å fylla plånboken nu.
Det gallras för sent ( profiten främst).
Röjs för dåligt. Om de e lathet eller att man tror att gallringen blir lönsammare ska ja låta va osagt.
Men de ä ju naturligtvis tvärtom.
Dom flesta gallringar görs för sentå i alldeles för oröjda bestånd.
Gallrinmallarna kan man skippa.
Gallra utifrån förutsättningarna hur de är skött.
Sen gallring , för dåligt röjt=väldigt försiktig gallring.
Ordentligt röjt, tidig gallring= hårdare gallring.
Visst de ser hårdgallrat ut men vänta några år å se hur det ser ut då.
Röjning gallring är skogskötsel för bättre tillväxt å långsiktig ekonomi.
De ä inte för å fylla plånboken nu.
tis 01 aug 2023, 20:30#807788Gallring är för att få in pengar, behöver du inte pengarna kan du lika gärna låta det stå.
Självvald väg i egen skog
Annons:
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).