Gallring

[Sjögården]

tis 29 nov 2022, 13:36#781123

En orsak till att både skogligt och ekonomiskt otillfredställande resultat av gallringar uppstår kan, enligt mina observationer, vara att många skogsägare försöker sig på ett "röjningsfritt" skogsbruk (avser här röjning som en beståndsdanande åtgärd och inte ett nödvändigt ont i form av förröjning för att ens kunna utföra gallringen).

Tittar man i statistiken så tror jag faktiskt att "röjningsfritt" skogsbruk har testats på klart större arealer än både "gallringsfritt" och "hyggesfritt" dito. 😉

MVH
Alias

Helt överens med dig, ofta är enda röjningen utförd dagen innan gallringsskördaren kommer..

[jannee]

tis 29 nov 2022, 13:56#781127 Gallra måste man ändå göra förr eller senare.
Tror inte ni är byxade att röja bort så mycket så att ni inte behöver gallra.
Vem/vilka av er har mage att röja bort plantor ni själva planterat?
Handen på hjärtat - hur många av er kan tänka sig plantera så pass glest att man ALDRIG behöver gallra?
Sätter själv max 1500 plant/ha, ser i ungdomsfasen VÄLDIGT glest ut, det är endast den självföryngrade björken som något livar upp kalhygget.
Trots gles plantering räknar jag dock lugnt och kallt med att nästa generation måste gallra MINST en gång, då framförallt björken men även de sämre barrträden.

[Sjögård 4]

tis 29 nov 2022, 14:10#781129 Jodå, jag testar att bara röja, att gallra olika eller inte alls på en del ställen. Har en avdelning på 0,6 ha (31.1)som planterades med 2500 gran/ha 1997 (har jag för mig). Löv röjdes bort 2008. Sedan dess har det stått orört och ska göra det i fortsättningen också 🙂 intill ligger avdelningar med samma förutsättningar röjts/gallrats på annat sätt för att se skillnaden (31.2). Mycket spännande, få se hur/om det gick utan gallring om 25 år 😃

Detta gäller ju då iof ren granskog så OT, sorry.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Senast redigerad av Sjögård 4 tis 29 nov 2022, 15:10, redigerad totalt 3 gånger.

[Sjögården]

tis 29 nov 2022, 14:18#781131

Gallra måste man ändå göra förr eller senare.
Tror inte ni är byxade att röja bort så mycket så att ni inte behöver gallra.
Vem/vilka av er har mage att röja bort plantor ni själva planterat?
Handen på hjärtat - hur många av er kan tänka sig plantera så pass glest att man ALDRIG behöver gallra?
Sätter själv max 1500 plant/ha, ser i ungdomsfasen VÄLDIGT glest ut, det är endast den självföryngrade björken som något livar upp kalhygget.
Trots gles plantering räknar jag dock lugnt och kallt med att nästa generation måste gallra MINST en gång, då framförallt björken men även de sämre barrträden.

Kan man röja sistaröjningen sent och tämligen hårt blir förstagallringen framskjuten några år och betydligt lönsammare och ger ett bättre bestånd.
Att utesluta gallringar i tall eller blandbestånd tall/gran går bara inte.
Gran i besvärlig mark går nog att prova gallringsfritt, där blir vägytan alldeles för stor.
Men någon universallösning är det inte..

[skogshare]

tis 29 nov 2022, 20:03#781180

Jodå, jag testar att bara röja, att gallra olika eller inte alls på en del ställen. Har en avdelning på 0,6 ha (31.1)som planterades med 2500 gran/ha 1997 (har jag för mig). Löv röjdes bort 2008. Sedan dess har det stått orört och ska göra det i fortsättningen också 🙂 intill ligger avdelningar med samma förutsättningar röjts/gallrats på annat sätt för att se skillnaden (31.2). Mycket spännande, få se hur/om det gick utan gallring om 25 år 😃

Detta gäller ju då iof ren granskog så OT, sorry.

@Sjögården, hur många stammar lämnade du kvar på 31.1 efter lövröjningen 2008? Vilken omloppstid räknar du med för de två avdelningarna?

Enligt min uppfattning bör ett gallringsfritt skogsbruk bygga på ;
- plantering ( 1.500 - 2.500 plantor/ha) alternativt självföryngring;
- två till fyra röjningar beroende trädslag, ursprungligt plantantal och föryngringsmetod;
- ev, stamkvistning för extra kvalitetsdaning;
- slutavverkning vid produktionsmässigt optimal beståndsålder.

Som jag ser det lämpar sig de tre första åtgärderna väl för självverksamhet/familjebruk och att, när det handlar om rena skogsgårdar eller utarrenderat jordbruk, kombinera med omfattande deltids- eller till och med heltidsarbete utanför gården.

Fördelarna med gallringsfritt, menar jag åter, är stormfasta bestånd med kraftigt minskad risk för barkborre- och rötangrepp, optimalt utnyttjande av markens produktionsförmåga, god kvalitetsdaning och dimensionsutveckling samt -rätt skött- goda förutsättningar för biologisk mångfald och en inbjudande skog.

Glöm slutligen inte @Sjögården, att kronhjorten älskar att repa granen i oröjda grantätningar med röta som följd och därmed extra stormkänsliga stammar . Detsamma gäller ju älg i oröjd tallungskog men då i huvudsak med toppbetning i tidigt skede och senare övervallningsskador.

[brassel]

tis 29 nov 2022, 21:05#781200

Om vi utgår från ett hyfsat väl röjt bestånd, säg 2000 stam/ha, så blir det ändå väldigt många stammar att såga ned.
Du blir åtminstone lite fuktig baki ryggen efter 3-4 tankar med motorsågen😁

Ang såg
Kör jag hellre batteriare, tex Stihls 220 och deras batteriryggsäck tycker jag funkar där inte klingan är lämplig.

.

[Sjögård 4]

tis 29 nov 2022, 22:18#781217

@Sjögården, hur många stammar lämnade du kvar på 31.1 efter lövröjningen 2008? Vilken omloppstid räknar du med för de två avdelningarna?

Enligt min uppfattning bör ett gallringsfritt skogsbruk bygga på ;
- plantering ( 1.500 - 2.500 plantor/ha) alternativt självföryngring;
- två till fyra röjningar beroende trädslag, ursprungligt plantantal och föryngringsmetod;
- ev, stamkvistning för extra kvalitetsdaning;
- slutavverkning vid produktionsmässigt optimal beståndsålder.

Glöm slutligen inte @Sjögården, att kronhjorten älskar att repa granen i oröjda grantätningar med röta som följd och därmed extra stormkänsliga stammar . Detsamma gäller ju älg i oröjd tallungskog men då i huvudsak med toppbetning i tidigt skede och senare övervallningsskador.

-föryngringen var mycket lyckad, så det står fortfarande lika tätt som det planterades
-65-70 år om jag fortfarande orkar
-tveksamt om jag någonsin sätter >1200/plantor/ ha igen. Röjer och gallra hellre självföryngrat, att plantera något jag vet inte ska stå där känns fel.
-här finns ingen eller väldigt få kronhjortar

[Sjögården]

ons 30 nov 2022, 08:02#781250

Jodå, jag testar att bara röja, att gallra olika eller inte alls på en del ställen. Har en avdelning på 0,6 ha (31.1)som planterades med 2500 gran/ha 1997 (har jag för mig). Löv röjdes bort 2008. Sedan dess har det stått orört och ska göra det i fortsättningen också 🙂 intill ligger avdelningar med samma förutsättningar röjts/gallrats på annat sätt för att se skillnaden (31.2). Mycket spännande, få se hur/om det gick utan gallring om 25 år 😃

Detta gäller ju då iof ren granskog så OT, sorry.

@Sjögården, hur många stammar lämnade du kvar på 31.1 efter lövröjningen 2008? Vilken omloppstid räknar du med för de två avdelningarna?

Enligt min uppfattning bör ett gallringsfritt skogsbruk bygga på ;
- plantering ( 1.500 - 2.500 plantor/ha) alternativt självföryngring;
- två till fyra röjningar beroende trädslag, ursprungligt plantantal och föryngringsmetod;
- ev, stamkvistning för extra kvalitetsdaning;
- slutavverkning vid produktionsmässigt optimal beståndsålder.

Som jag ser det lämpar sig de tre första åtgärderna väl för självverksamhet/familjebruk och att, när det handlar om rena skogsgårdar eller utarrenderat jordbruk, kombinera med omfattande deltids- eller till och med heltidsarbete utanför gården.

Fördelarna med gallringsfritt, menar jag åter, är stormfasta bestånd med kraftigt minskad risk för barkborre- och rötangrepp, optimalt utnyttjande av markens produktionsförmåga, god kvalitetsdaning och dimensionsutveckling samt -rätt skött- goda förutsättningar för biologisk mångfald och en inbjudande skog.

Glöm slutligen inte @Sjögården, att kronhjorten älskar att repa granen i oröjda grantätningar med röta som följd och därmed extra stormkänsliga stammar . Detsamma gäller ju älg i oröjd tallungskog men då i huvudsak med toppbetning i tidigt skede och senare övervallningsskador.

Nu blev väl lite ihopblandade Sjögård 4 och jag men kronhjorten har jag så där vill jag gärna kommentera.
Skadorna av kronhjort är avgjort störst där man inte röjt alls.
Om man röjer vart femte år och kapar på en halvmeters höjd och låter dem ligga kvar på stubben går ingen kronhjort in.
Och ingen annan heller förstås.
Skadorna kommer vid 12 års ålder i detta området och det finns idag bara ett knep där jag bor.
Tall på alla boniteter, Björk på de bästa.
Granen är tyvärr omöjlig till annat än massaved och bränsle där kronhjorten finns.
Har ni ingen kronhjort håll dem borta.. 😉

[skogshare]

ons 30 nov 2022, 08:39#781251

Nu blev väl lite ihopblandade Sjögård 4 och jag men kronhjorten har jag så där vill jag gärna kommentera.
Skadorna av kronhjort är avgjort störst där man inte röjt alls.
Om man röjer vart femte år och kapar på en halvmeters höjd och låter dem ligga kvar på stubben går ingen kronhjort in.
Och ingen annan heller förstås.
Skadorna kommer vid 12 års ålder i detta området och det finns idag bara ett knep där jag bor.
Tall på alla boniteter, Björk på de bästa.
Granen är tyvärr omöjlig till annat än massaved och bränsle där kronhjorten finns.
Har ni ingen kronhjort håll dem borta.. 😉

@Sjögården och @Sjögård 4, ursäkta för sammanblandningen och och tack för intressanta svar.

@Sjögården, hur ser förutsättningarna ut att minska kronhjortsstammen till acceptabel(?) nivå och vad skulle den i så fall vara? Alternativt stängsla in föryngringarna? Eller är det ok för dig med bara tall och björk?

[Sjögården]

ons 30 nov 2022, 10:00#781254

Nu blev väl lite ihopblandade Sjögård 4 och jag men kronhjorten har jag så där vill jag gärna kommentera.
Skadorna av kronhjort är avgjort störst där man inte röjt alls.
Om man röjer vart femte år och kapar på en halvmeters höjd och låter dem ligga kvar på stubben går ingen kronhjort in.
Och ingen annan heller förstås.
Skadorna kommer vid 12 års ålder i detta området och det finns idag bara ett knep där jag bor.
Tall på alla boniteter, Björk på de bästa.
Granen är tyvärr omöjlig till annat än massaved och bränsle där kronhjorten finns.
Har ni ingen kronhjort håll dem borta.. 😉

@Sjögården och @Sjögård 4, ursäkta för sammanblandningen och och tack för intressanta svar.

@Sjögården, hur ser förutsättningarna ut att minska kronhjortsstammen till acceptabel(?) nivå och vad skulle den i så fall vara? Alternativt stängsla in föryngringarna? Eller är det ok för dig med bara tall och björk?

Acceptabel nivå på kron i mellanbygd med omväxlande näringsrika grödor och skog är noll.
Dit kommer vi inte, till det är de för svårjagade.Den möjligheten hade vi för trettio år sedan men då var det i princip förbud mot att skjuta kronhind. Dessutom är det många små och stora markägare som inte bryr sig om sin skog utan prioriterar jakten.Även om kronhjorten är rätt stationär påverkas vi av omgivande områdens strategi.
Skadetiden i granskog är mellan 12 och 40 år så stängsel är i princip omöjligt.
Vad vi gör är att prioritera tall överallt som det går och föryngra blandbestånd tall/gran där granen försvinner vid gallringarna.Björken får bli huvudträdslaget på de bördigaste.
Har själv 80 % tall så jag klarar mig hyggligt men har nog ett 15 tal hektar ungskog där all gran är förstörd.
Den skall man inte gallra mer än nödvändigt.
Får den stå orörd växer den bra men risken för att den bryts vid skadepunkten ökar för vart år.
Men det är bara att gilla läget.. 😉

[skogshare]

ons 30 nov 2022, 14:22#781283

Acceptabel nivå på kron i mellanbygd med omväxlande näringsrika grödor och skog är noll.
Dit kommer vi inte, till det är de för svårjagade.Den möjligheten hade vi för trettio år sedan men då var det i princip förbud mot att skjuta kronhind. Dessutom är det många små och stora markägare som inte bryr sig om sin skog utan prioriterar jakten.Även om kronhjorten är rätt stationär påverkas vi av omgivande områdens strategi.
Skadetiden i granskog är mellan 12 och 40 år så stängsel är i princip omöjligt. 😉

@Sjögården, där försvinner ju också en förutsättning för ett ståndortsanpassat skogsbruk och i viss mån biologisk mångfald. Från 1960-talet och framåt handlade det om älgen och tallen

Sorgligt med denna avsaknad av ansvarsfull samsyn mellan jägarkåren, stora jaktprofitörer och skogsbruket!

[Sjögården]

ons 30 nov 2022, 18:51#781320 I grunden är det mina markägarkollegor som inte bryr sig som är problemet.
Ingen av dem har ambitionen att minska stammen trots att granskogen är helskadad och åkrarna i området ger tredjedels skörd.
Jägarna brukar anpassa till vad markägaren säger om man är tydlig.
Har alltid haft som mål att man skall välja trädslag efter mark och marknad och så också gröda.
Nu är det fullständigt omöjligt…

[skogshare]

ons 30 nov 2022, 19:24#781335

I grunden är det mina markägarkollegor som inte bryr sig som är problemet.
Ingen av dem har ambitionen att minska stammen trots att granskogen är helskadad och åkrarna i området ger tredjedels skörd.
Jägarna brukar anpassa till vad markägaren säger om man är tydlig.
Har alltid haft som mål att man skall välja trädslag efter mark och marknad och så också gröda.
Nu är det fullständigt omöjligt…

Vilka möjligheter finns det för dig och de mer engagerade av dina markägarkollegor att arrendera jakten hos de mindre engagerade för att kunna sköta den nödvändiga avskjutningen. Det är ju helt oacceptabelt att ett fungerande skogsbruk ska kunna omöjliggöras av oansvariga grannar. Alternativet i förlängningen måste vara en mer tvingande lagstiftning.

[Robur Clivus]

ons 30 nov 2022, 21:15#781359

Nu blev väl lite ihopblandade Sjögård 4 och jag men kronhjorten har jag så där vill jag gärna kommentera.
Skadorna av kronhjort är avgjort störst där man inte röjt alls.
Om man röjer vart femte år och kapar på en halvmeters höjd och låter dem ligga kvar på stubben går ingen kronhjort in.
Och ingen annan heller förstås.
Skadorna kommer vid 12 års ålder i detta området och det finns idag bara ett knep där jag bor.
Tall på alla boniteter, Björk på de bästa.
Granen är tyvärr omöjlig till annat än massaved och bränsle där kronhjorten finns.
Har ni ingen kronhjort håll dem borta.. 😉

@Sjögården och @Sjögård 4, ursäkta för sammanblandningen och och tack för intressanta svar.

@Sjögården, hur ser förutsättningarna ut att minska kronhjortsstammen till acceptabel(?) nivå och vad skulle den i så fall vara? Alternativt stängsla in föryngringarna? Eller är det ok för dig med bara tall och björk?

Acceptabel nivå på kron i mellanbygd med omväxlande näringsrika grödor och skog är noll.
Dit kommer vi inte, till det är de för svårjagade.Den möjligheten hade vi för trettio år sedan men då var det i princip förbud mot att skjuta kronhind. Dessutom är det många små och stora markägare som inte bryr sig om sin skog utan prioriterar jakten.Även om kronhjorten är rätt stationär påverkas vi av omgivande områdens strategi.
Skadetiden i granskog är mellan 12 och 40 år så stängsel är i princip omöjligt.
Vad vi gör är att prioritera tall överallt som det går och föryngra blandbestånd tall/gran där granen försvinner vid gallringarna.Björken får bli huvudträdslaget på de bördigaste.
Har själv 80 % tall så jag klarar mig hyggligt men har nog ett 15 tal hektar ungskog där all gran är förstörd.
Den skall man inte gallra mer än nödvändigt.
Får den stå orörd växer den bra men risken för att den bryts vid skadepunkten ökar för vart år.
Men det är bara att gilla läget.. 😉

Hur påverkar kronhjortsstammen tallföryngringarna hos er, behöver ni skydda toppskotten ända upp till älgsäker höjd?

[Sjögården]

ons 30 nov 2022, 23:25#781388

I grunden är det mina markägarkollegor som inte bryr sig som är problemet.
Ingen av dem har ambitionen att minska stammen trots att granskogen är helskadad och åkrarna i området ger tredjedels skörd.
Jägarna brukar anpassa till vad markägaren säger om man är tydlig.
Har alltid haft som mål att man skall välja trädslag efter mark och marknad och så också gröda.
Nu är det fullständigt omöjligt…

Vilka möjligheter finns det för dig och de mer engagerade av dina markägarkollegor att arrendera jakten hos de mindre engagerade för att kunna sköta den nödvändiga avskjutningen. Det är ju helt oacceptabelt att ett fungerande skogsbruk ska kunna omöjliggöras av oansvariga grannar. Alternativet i förlängningen måste vara en mer tvingande lagstiftning.

Skogsägare som inte är beroende av skogs inkomsten eller värdetillväxten i skogen tenderar att uppskatta mycket vilt och många skottilfällen även om man inte skjuter bråkdelen av vad som föds varje år.
Att få ordning på kronviltstammen när man jagar älg försöker många sig på men det är oftast misslyckat.
Äganderätten är för mig viktig och det får man respektera men försöker sprida kunskap till dem som vill lyssna.
Och lättast är det att nå fram till dem som ännu inte har problemet, de vill gärna undvika våra misstag.
Att hjälpa den ovillige är oftast bortkastat för som ordspråket säger:
”Man kan leda en häst till vatten men inte tvinga den att dricka” 😉