Gallring

Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

85 inlägg 7885 visningar 15 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Knagge  
#665817 Imponerande jag har en tallföryngring som jag nog skall kopiera lite av ditt skötselsätt på .
Ojämnt i höjd och en del av tallarna börjar bli varglika .
Imponerande arbetsinsats du gör .
Bara och lyfta på hatten .

Malwa skogsmaskiner för gallring demotour
Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Älgfoderodlare  
#665824
Knagge skrev:Imponerande jag har en tallföryngring som jag nog skall kopiera lite av ditt skötselsätt på .
Ojämnt i höjd och en del av tallarna börjar bli varglika .
Imponerande arbetsinsats du gör .
Bara och lyfta på hatten .


Tack för det !
Det är ju en mycket trevlig arbetsform ! Men samtidigt skall man ju veta, att det andra röjer bort i förtid, utan att veta om det är det bäst växande trädet. Det får du som facit av det som inte slås ut av självgallringen så småningom. Men även om det är jobb under tiden, så blir det j..ligt mycket skog kvar. Och det är väl det som jag har som egentligt mål; Söka optimera den för marken högsta volymproduktionen, oavsett trädslag ! Just när det gäller " vargar " ( jag har ju inga såna ), så tycker jag mig se att röjda ungtallbestånd har liksom en tendens att " stanna av " just när det gäller höjdtillväxt ( inget stör mig så då kan jag slå mig till ro o bara vara ! ).. Jag tittar ju mycket på skog när jag är ute. O kollar jag på röjda Tallungskogar just i år här uppe, så har de i stor utsträckning korta årsskott men mycket kvist. Genomgående i mina täta bestånd, så verkar det inte spela någon roll oavsett trädart, för tätheten verkar att hålla träden " igång " ( de har ingen tid att slappna av ), håller man inte full fart så blir man 2'a. Men får man upp både Tall o Björk i bra blandbestånd, så kommer ju även Granen så småningom. Förhoppningsvis så kan man då få både 2 o 3 gallrings o avverkningsomgångar innan det är dags att börja om igen, beroende på var i landet man bor o hur marken är. Allt har sin tid. Ökad omloppstid;- Ja ! Ökad tot. vol. / areal; - Ja ! Lägre kostnader under omloppstiden; - Ja ! Ökad CO2 inlagring; - Ja ! Mindre skaderisk; - Ja !

Avatar Fallback

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Ekman  
#665844
Älgfoderodlare skrev:
Knagge skrev:Imponerande jag har en tallföryngring som jag nog skall kopiera lite av ditt skötselsätt på .
Ojämnt i höjd och en del av tallarna börjar bli varglika .
Imponerande arbetsinsats du gör .
Bara och lyfta på hatten .


Tack för det !
Det är ju en mycket trevlig arbetsform ! Men samtidigt skall man ju veta, att det andra röjer bort i förtid, utan att veta om det är det bäst växande trädet. Det får du som facit av det som inte slås ut av självgallringen så småningom. Men även om det är jobb under tiden, så blir det j..ligt mycket skog kvar. Och det är väl det som jag har som egentligt mål; Söka optimera den för marken högsta volymproduktionen, oavsett trädslag ! Just när det gäller " vargar " ( jag har ju inga såna ), så tycker jag mig se att röjda ungtallbestånd har liksom en tendens att " stanna av " just när det gäller höjdtillväxt ( inget stör mig så då kan jag slå mig till ro o bara vara ! ).. Jag tittar ju mycket på skog när jag är ute. O kollar jag på röjda Tallungskogar just i år här uppe, så har de i stor utsträckning korta årsskott men mycket kvist. Genomgående i mina täta bestånd, så verkar det inte spela någon roll oavsett trädart, för tätheten verkar att hålla träden " igång " ( de har ingen tid att slappna av ), håller man inte full fart så blir man 2'a. Men får man upp både Tall o Björk i bra blandbestånd, så kommer ju även Granen så småningom. Förhoppningsvis så kan man då få både 2 o 3 gallrings o avverkningsomgångar innan det är dags att börja om igen, beroende på var i landet man bor o hur marken är. Allt har sin tid. Ökad omloppstid;- Ja ! Ökad tot. vol. / areal; - Ja ! Lägre kostnader under omloppstiden; - Ja ! Ökad CO2 inlagring; - Ja ! Mindre skaderisk; - Ja !


Jag följer med intresse den här tråden. Två frågor:
1. Med tanke på att tid är pengar, blir det verkligen lägre kostnader under omloppstiden? Tänker att du lägger väldigt mycket tid med din modell, även om vissa moment faller bort.
2. Har för mig att Lars L någon gång i någon tråd på fråga från dig kommenterat kring det här med höjdtillväxt vid ökad trängsel, Minns du eller vet du om man i forskningen kunnat konstatera något samband? Eller var det så att det inte fanns något underlag/forskning på det?

Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Älgfoderodlare  
#665857
Ekman skrev:
Älgfoderodlare skrev:
Knagge skrev:Imponerande jag har en tallföryngring som jag nog skall kopiera lite av ditt skötselsätt på .
Ojämnt i höjd och en del av tallarna börjar bli varglika .
Imponerande arbetsinsats du gör .
Bara och lyfta på hatten .


Tack för det !
Det är ju en mycket trevlig arbetsform ! Men samtidigt skall man ju veta, att det andra röjer bort i förtid, utan att veta om det är det bäst växande trädet. Det får du som facit av det som inte slås ut av självgallringen så småningom. Men även om det är jobb under tiden, så blir det j..ligt mycket skog kvar. Och det är väl det som jag har som egentligt mål; Söka optimera den för marken högsta volymproduktionen, oavsett trädslag ! Just när det gäller " vargar " ( jag har ju inga såna ), så tycker jag mig se att röjda ungtallbestånd har liksom en tendens att " stanna av " just när det gäller höjdtillväxt ( inget stör mig så då kan jag slå mig till ro o bara vara ! ).. Jag tittar ju mycket på skog när jag är ute. O kollar jag på röjda Tallungskogar just i år här uppe, så har de i stor utsträckning korta årsskott men mycket kvist. Genomgående i mina täta bestånd, så verkar det inte spela någon roll oavsett trädart, för tätheten verkar att hålla träden " igång " ( de har ingen tid att slappna av ), håller man inte full fart så blir man 2'a. Men får man upp både Tall o Björk i bra blandbestånd, så kommer ju även Granen så småningom. Förhoppningsvis så kan man då få både 2 o 3 gallrings o avverkningsomgångar innan det är dags att börja om igen, beroende på var i landet man bor o hur marken är. Allt har sin tid. Ökad omloppstid;- Ja ! Ökad tot. vol. / areal; - Ja ! Lägre kostnader under omloppstiden; - Ja ! Ökad CO2 inlagring; - Ja ! Mindre skaderisk; - Ja !


Jag följer med intresse den här tråden. Två frågor:
1. Med tanke på att tid är pengar, blir det verkligen lägre kostnader under omloppstiden? Tänker att du lägger väldigt mycket tid med din modell, även om vissa moment faller bort.
2. Har för mig att Lars L någon gång i någon tråd på fråga från dig kommenterat kring det här med höjdtillväxt vid ökad trängsel, Minns du eller vet du om man i forskningen kunnat konstatera något samband? Eller var det så att det inte fanns något underlag/forskning på det?


- Ja, om man räknar insatt tid i det jag gör som timpenning, så blir det nog som typ konstnärer, konsthantverkare etc. mycket dåligt betalt / tim. ! Men som Lars också sagt; Lägger man det på trivsel / nöjeskontot så blir ju allt andra vinst. jag har ju redskap i olika modeller och omfattning. Men av de SOM jag använder, så kostar de i sammanhanget 0 kr !
Ang." 2. "; så berättade Torbjörn när han var här att han också sett / läst en studie ang. tillväxt i täta bestånd som skulle visa på förhöjd tillväxt. Han ska söka efter den o medan kan jag bara subjektivt beskriva vad jag ser händer. De flesta trädarter har en tendens till att öka sin höjdtillväxt. Främst 2-3 år direkt efter varje stamkvistningsåtg. vid främst frisk kvist. Därav anledningen till att ständigt återkomma med åtg. för att upprätthålla detta. Den andra effekten är att jag har inga / vindfällen / skador i tätare bestånd. Det kan ju främst vara av intresse för de som ex. andragallrar vid fel tillfälle i olämpliga bestånd o i händelse av storm får omfattande skador. Jag har ju haft både Ivar o Per som gått rakt över våra marker med endast en handfull vindfällen. Bara det är ju en vinst i sig. Volymproduktionen över tid, om man ser till den / areal, så har ju bl.a. Urban Nilsson's gallringsstudier visat på att gallringsfritt har klart högsta volymen / areal. Sen kan man förändra / förbättra läget i dessa bestånd med åtgärder som INTE studeras idag i samma omfattning. Just för att det mesta som framkommer inom skogsforskningen, är menat att kunna utföras inom storskaligt brukande.

Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Seb macahan  
#665859 Instämmer, väldigt intressant.
Att Älgfoderodlare inte brukar traditionellt "modernt" skogsbruk har jag förstått, men detta var ju spännande!!
Har försökt läsa i tråden utan att riktigt begripa, vid vilken ålder/höjd börjar du stamkvista?

Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Älgfoderodlare  
#665893
Seb macahan skrev:Instämmer, väldigt intressant.
Att Älgfoderodlare inte brukar traditionellt "modernt" skogsbruk har jag förstått, men detta var ju spännande!!
Har försökt läsa i tråden utan att riktigt begripa, vid vilken ålder/höjd börjar du stamkvista?


Lite olika beroende på trädart. Tall när de är 2-3 m höga eller 3-5 cm o dbh o tar då bort all dökvist samt lämnar 3- 4 grenvarv + toppskott. Gran när de är mellan 3-4 m o stamkvistar då ca. halva stamhöjden. Lövträd är helt olika beroende på hur de ser ut o var de står. Mycket på just Björk är ju att klippa grena / sidoskott för att korrigera stammen till bra form.
Kommer nog att lägga upp någon bild på före / efter ang. just stamkvistning där jag är nu.

Avatar Fallback

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

David S  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#665896 Hur resonerar du kring rötangrepp på gran vid stamkvistning?

Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Älgfoderodlare  
#665902
David S skrev:Hur resonerar du kring rötangrepp på gran vid stamkvistning?


- Ja, det blir ju det som blir det mest intressanta inför framtiden. För enl. lite obs. i de mest stamkvistade området med Gran under en Björkskärm, så var bl.a. angreppen från Granlus elle Gallmygga klart lägre just där, fast ganska omfattande där jag inte stamkvistat. Sen har jag också obs. att Granar med lågt sittande grenar som ligger ann mot marken o får dem så småningom också övertäckta / överväxta o grenar / kvistar börja ruttna. Man kan dra upp kvist ur förnan som är helt vita av mysel. Jag kan tänka mig att det även där finns risk för att svampangrepp av olika slag kan få en inkörsport om man inte tar bort dessa. Men överlag så ser jag ju på just den förändrade höjdtillväxten på just Gran, att OM de hade haft röta i sig, skulle de nog INTE svara på åtg. på samma sätt. Så frågan jag ställt tidigare i andra trådar, är ju om man kan nå en ökad vitalitet o förstärkt immunförsvar via kvistning av grön kvist på just Gran. Jag har ju främst Talldominerade marker men försöker få in mer Gran i Björkskärmar. Så facit på hur o om kvistningen kommer att hjälpa något, kommer ju inte jag att hinna utvärdera. Men av vad jag ser nu, så skadar det ju dom inte, snarare tvärtom. För ju tidigare jag börjar så blir ju kvistknaggen att också vara mycket liten i diam. som gör att den övervallas rel. snabbt är inte exp. för smitta i samma utsträckning samt när på året jag gör det är minst lika viktigt.

Avatar Fallback

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

morco  
#665903 När på året stamkvistar du granen, gör man det på våren är ju trädet i tillväxt och har mycket god kådbildning vilket borde skydda? Gör man det på vintern är ju sporbildningen mycket mindre men trädet är ju i vila och kanske inte har samma försvar?

Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Älgfoderodlare  
#665904
morco skrev:När på året stamkvistar du granen, gör man det på våren är ju trädet i tillväxt och har mycket god kådbildning vilket borde skydda? Gör man det på vintern är ju sporbildningen mycket mindre men trädet är ju i vila och kanske inte har samma försvar?


Helt rätt enl. min mening ! Jag börjar på våren o håller på som längst till vid denna tid då det gäller Gran. Tall o Björk samt övriga så blir ju mest enbart på vår / höst för att inte störa något i själva tillväxtsäsongen. Just för pionjärerna ska få max fart under bästa tiden på året för dom. Granen håller ju ut lite längre under sensommar / höst så den påverkas mindre.

Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Älgfoderodlare  
#665969 Har ju skrivit att jag skulle återkomma med " före o efter " bilder. Här kommer de från idag. För er som ev.vill göra någon form av eko. beräkning på tid o kostnad o jämföra med . . . - Ja, vad ni vill. Så tog denna åtg. på ca. 30 x 60 m = 1800 m2 ca. 3,5 tim. Enbart stamkvistning. Det som blir ett minus för beräkningen är ju att jag fortsätter att lägga den större delen av grenar / kvistar i högar. Det här tar ju sin tid o man kanske ska räkna bort i alla fall 20-30 % som är tid jag lägger på att plocka o gå till högarna o sen tillbaka. Jag försökte dock att hålla ett lite högre tempo än min normala " lägga på trivselkontot takt ". Känns ju lite i armar o axlar från gårdagens 7 tim. o att det blev ca. 6 tim idag känns det också. Men imorgon är jag tillbaka där igen.

Avatar Fallback

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

morco  
#665974 Du är inte orolig över att stamkvista tall nu framåt hösten? Jag stamkvistar en hel del Tall fast inte så högt upp som du och kanske lite mer i ”myshörnor” i skogen och utmed vägar och blivit rådd att kvista tall på våren pga att tallen skulle vara känslig för svampangrepp i den fuktigare väderleken och att träden snart går i vila.

Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Älgfoderodlare  
#665978
morco skrev:Du är inte orolig över att stamkvista tall nu framåt hösten? Jag stamkvistar en hel del Tall fast inte så högt upp som du och kanske lite mer i ”myshörnor” i skogen och utmed vägar och blivit rådd att kvista tall på våren pga att tallen skulle vara känslig för svampangrepp i den fuktigare väderleken och att träden snart går i vila.


- Jo, nu gjorde jag ju lite avsteg för att mer kunna visa på effekterna av vad jag gör i normala fall. Har dock på just Tallen mest tagit död kvist i detta läget. Men jag ser ju att det ändå fortfarande kryper fram kåda på de ställen där jag ändå tar bort grön kvist. Så jag oroas inte mycket av just det.

Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

machonisti  
#666003 Mellan 15 och 20 höll jag på med stamkvistning en del. Jag har sågat från stege och begrundat egenhändigt stamkvistat. Vartefter tiden gick och annat kom före har stamkvistning nästan fallit bort ur min kalender. Fascineras fortfarande av uppkvistade björk och tallstammar.
Nu tycker jag ju att jag varit duktig men jämfört med älgfoderodlaren står jag fortfarande i barnskorna. Strong jobbat, odlarn.

Användarvisningsbild

Re: Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare

Älgfoderodlare  
#666021
machonisti skrev:Mellan 15 och 20 höll jag på med stamkvistning en del. Jag har sågat från stege och begrundat egenhändigt stamkvistat. Vartefter tiden gick och annat kom före har stamkvistning nästan fallit bort ur min kalender. Fascineras fortfarande av uppkvistade björk och tallstammar.
Nu tycker jag ju att jag varit duktig men jämfört med älgfoderodlaren står jag fortfarande i barnskorna. Strong jobbat, odlarn.


Tack för det men jag har ju gjort det till en vana mer än något annat jag gör. Mycket av det jag gör o sen via dels obs. samt mer direkta effekter som ökat stannfågelantal, gynnsam utveckling av markflora o betestillgång för både småvilt o högvilt. Gör ju att jag inte kommer att förändra / minska åtg. jag gör för att bibehålla dessa effekter. Det ger så mycket mer till livet jag försöker leva. Skogen är där grunden för allt.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).