Hög produktion av björk - några exempel ARTIKEL
Postat: tor 25 jun 2020, 11:03
Förra veckan var jag i Värmland och då passade Fredrik och undertecknad på att titta på ett björkbestånd som jag har bra historisk data för. Anledningen är att björken växer i en skog som jag själv ägde och skötte under en tid. Björken är helt spontanföryngrad (främst vårtbjörk) och således av lokal proviniens. Växtplatsen är f d åkermark och jag vet exakt när skogen började växa. Vi tittade på två olika områden varav det på det ena, låt oss kalla det område 1, togs en sista höskörd 1974 och på det andra (område 2) var betesmark åt en häst fram till hösten 1976. Så självföryngringen satte fart 1975 resp 1977. Det innebär en beståndsålder på 45 år (inkl årets växtsäsong) för det ena och 43 år för det andra.
Området ligger i direkt anslutning till Vänern och område 1 ligger i en flack nordsluttning med bra vattentillgång. När vi övrehöjdsboniterade för björk hamnade vi på ett ståndortsindex på B30 och hade det varit gran hade det säkert varit en G32-G34. Område 2 är mer flackt och har ett något lägre SI, typ B28 (eller kanske G30-32 om det varit gran). I hela den här regionen finns bra och välväxande björk men granen växer också bra mellan bergknallarna.
Jag köpte den här marken 1988 och då fanns ett tätt björkhav på båda de här områdena. Under björken fanns en tät matta av självsådd gran så det hade varit enkelt att röja fram en skärm av björk och successivt omvandla till ett rent granbestånd. Skogsskötsel "By the book". Men det gjorde inte jag. 1989 började jag röja/hugga ved i område 2. Där fanns mycket björkvirke och jag delade området i två delar: en där jag tog bort all gran och sparade ett fint björkbestånd och ett område där jag sparade en ganska tät björkskärm samt röjde i granen så att jag hade ca 3000 st/ha kvar.
Området där all gran röjdes bort blev väldigt vackert och eftersom det var nära en gårdsmiljö så passade det bra. Inspirerad av detta, samt att det i början av 90-talet också fanns ett tydligt ökande intresse för löv och björk, gav jag mig på område 1.
Djärvt eller galet beslut?
I område 1 fattade jag beslutet att röja bort all gran. Väl medveten om att det hade gått lätt att omvandla beståndet till en välväxande granskog med hög produktion. Men jag hade jämfört mitt björkbestånd med höjdutvecklingskurvor i Björkboken som var flitigt läst under den här perioden. Där såg jag att mitt bestånd verkade toppa tabellen och att det troligen var väldigt bra växt på den här björken. Så med hjälp av röjsågen röjde jag ner all gran samt glesade ut björken något genom att ta bort de klenaste. På några ställen fanns fin asp som jag också prioriterade.
Växte som förädlad björk
Journalisten Sven-Olov Larsson på dåtida Skogs-Land hörde talas om galningen i Värmland som röjde ner gran och sparade björk så han bokade in ett besök. Jag lägger in några bilder där ni kan se hur björkarna (och undertecknad) såg ut på den tiden. På bilden inne i tidningen har jag kommit halvvägs och man kan se en gammal körväg som går mellan röjt och oröjt. Den går att se även på bilden som Fredrik tog nu 28 år senare. Då, 1992, var björken ca 18-19 meter hög vid 18 års ålder. En meter per år. En höjdtillväxt som ligger i linje med förädlat björkmaterial? Enligt artikeln i Skogs-Land uppskattade jag då volymen till ca 170 m3sk/ha.
Förstagallring
Några år senare, 1997 när område 1 hade en beståndsålder på 22 år och område 2 var 20 år, gjordes en gallring. Jag hade ett s k beredskapslag som gallrade motormanuellt och det skotades sedan med en liten 10-tonsskotare. Virkesvolymen var då uppskattningsvis en bit över 200 m3sk i område 1 och uttaget ca 50 - 60 m3sk/ha. Resultatet såg mycket fint ut efteråt och jag fick t o m ett skapligt netto tack vare att rensorterad björmassaved hade skapligt pris och att avverkningen var billig.
Stamantalet vet jag inte riktigt var det hamnade men kanske något högt. Det skulle nog egentligen ha gallrats något år tidigare för optimal diameterutveckling. Sedan skulle det här beståndet ha gallrats en gång till efter ytterligare ca 5-6 år. Men livet tog sig nya vändningar där jobb- och familjesituation gjorde att jag sålde den här marken vid millenieskiftet. Därefter tror jag inte det är gjort någon åtgärd i de här bestånden.
Hur har det gått - 2020?
Fredrik och jag stövlade runt i de här bestånden med höjdmätare och relaskop och försökte ta in och uppskatta hur mycket skogen har producerat så här långt. Jag sammanfattar för varje område och delområde här nedan:
Område 1:
Idag är det en 45-årig pelarsal med björk av bra kvalité. Dock är den för klen. Vi klavade inga träd men det borde ha varit fler björkar som ger timmerdimension än vad det är idag. Det är helt enkelt för många stammar per hektar och det märks att de klenare björkarna börjar dö och självgallra. Toppen dör av och det kommer vattskott en bit ner på stammen. De större, dominanta björkarna har fin timmerkvalité och är kvistfria högt upp på stammen. Hela marken var täckt av frodig gräs- och örtvegetation. Övre höjden mättes till 28 meter och vi fick grundytor mellan 32 och 41 m2. Vi uppskattade den stående volymen till ca 450 m3sk/ha. Lägger man till de utgallrade 50-60 m3sk så ger det en produktion på 500 m3sk på 45 år vilket motsvarar 11,1 m3sk/ha och år i medeltillväxt. Inte så illa produktion för att vara naturligt föryngrad björk men som sagt, hade det varit gallrat en andra gång och kanske lite tidigare den första gången så hade dimensionerna varit grövre och det hade gett mer timmer. Hursomhelst så är beståndet slutavverkningsklart på 45 år på den här marken.
Asparna som fanns i beståndet hade vuxit fantastiskt bra och var både högre (ca 30m) och men framför allt betydligt grövre.
Område 2:
Det här området var som sagt uppdelat i två områden men tyvärr har jag inga bilder härifrån. Jag ska dock försöka göra en ny tur under sommaren och plåta och kanske filma lite.
I området här där all gran togs bort står björkarna lite glesare än i område 1. Dels så röjgallrade jag tidigare (typ 12-14 års ålder) och det gallrades hårdare eftersom det ligger intill en gårdsbild. Här är björkarna betydligt grövre än i område 1 även om de är något kortare. Dels så är det här beståndet 2 år yngre och dels så är det non något lägre SI. Vi mätte ÖH till 25 m och grundytorna hamnade strax över 30 m2. Volymen uppskattade vi till ca 350 m3sk/ha. Lägger vi till ca 70 m3sk som huggits ur i två gallringar så blir det en total produktion om ca 420 m3sk på 43 år eller knappt 10 m3sk/ha och år. Lite lägre volym men högre virkesväerde då de flesta björkarna håller timmerdimension.
I området där jag sparade både björk och gran var det "tätt som en djungel". Jag har inga stamantal men björkskärmen var nog nästan lika tät som i fallet ovan. Under denna finns ett granbestånd som jag röjde till 3000 st 1989 och som sedan röjdes ner ytterligare i samband med gallringen 1997. Det kanske hamnade på 2000 stammar/ha då? Trots att granarna står tätt och många är klena så kan man knappt se en enda som håller på att dö av självgallring. En del granar har fått lite mer utrymme och fått skapliga dimensioner och höjd. Andra kämpar på i skuggan av björkarna. Granarna är ca 20 m höga i snitt och är på väg upp genom björkarnas koronor. Björkarna är som i exemplet ovan. Lite klenare men kanske t o m något högre? Björkarna här ser nästan fräschare ut än de som vuxit själva men det kan bero på att björkarna som växer utan granunderväxt är mycket mer lavbevuxna och därför ser ädre och "ovitalare" ut? Så ser de ut i område 1 också som ni kan se på bilderna.
Vi uppskattade att björken hade en grundyta runt 30 och granen runt 20. Totalt Gy 50 kvm. Det ger ca 550 m3sk i stående volym + de ca 70 m3sk som gallrats ur vid två tillfällen. Totalt 620 m3sk på 43 år vilket ger en medeltillväxt per år om 14,4 m3sk.
För den händige och självverksamme skulle det gå bra att hugga ner björken och ta ut ett rejält virkesuttag. Granen skulle då säkert se lite skamfilad ut men jag är övertygad om att den skulle repa sig och bilda ett växtligt gransbestånd över tid. Om beståndet får stå kommer granen att ta över helt på sikt och de flesta björkar kommer att gå under i ett paradis av död ved.
Vad blir då kontentan av det här?
1. Björk behöver gallring och utrymme. om vi gallrar för hårt i barrskogen så gäller nog ofta det motsatta i björkbestånd. Så snart träden har kvistrensat tillräckligt (15-20 år beroende på bonitet) så ska björken gallras så att de finaste huvudstammarna alltid har fritt utrymme att växa.
2. Det är stor skillnad på björkens produktionsförmåga i olika delar av landet. Om förädlad björk bara växer 30% av vad granskogen gör i Halland och kustnära Västra Götaland så gäller det inte i t ex Värmland eller delar av Mellansverige. Här visar naturligt föryngrad björk att den kan producera 11 m3sk/ha och år på en bra mark farm till 45 års ålder. Granen producerar säkert mer på sådan här mark men skulle vi räkna torrdensitet eller kolbindning blir skillnaden mot gran ännu mindre.
3. Aspen är i en division för sig. Klart underskattad!
4. Kombinationen med björk och gran är högproduktiv (men skötselsvår). För en självverksam skogsägare är det en metod att öka virkesproduktionen på samma yta förutsatt att det är skaplig mark.
Det skulle vara intressant att höra från fler som har sin skog i "björkbältet" om hur ni upplever den självföryngrade björkens produktion. Jag tror att den är underskattad.
En sak som vi funderade öven när vi var och tittade nu är vilka björkar som verkligen är vårtbjörk och vilka som är glasbjörk. Björkar som såg ut som vårtbjörkar på bilderna från 1992 ser mer ut som glasbjörkar idag. Finns det hybrider mellan vårt- och glasbjörk eller är det inte alla vårtbjörkar som får så skrovlig bark´?
Området ligger i direkt anslutning till Vänern och område 1 ligger i en flack nordsluttning med bra vattentillgång. När vi övrehöjdsboniterade för björk hamnade vi på ett ståndortsindex på B30 och hade det varit gran hade det säkert varit en G32-G34. Område 2 är mer flackt och har ett något lägre SI, typ B28 (eller kanske G30-32 om det varit gran). I hela den här regionen finns bra och välväxande björk men granen växer också bra mellan bergknallarna.
Jag köpte den här marken 1988 och då fanns ett tätt björkhav på båda de här områdena. Under björken fanns en tät matta av självsådd gran så det hade varit enkelt att röja fram en skärm av björk och successivt omvandla till ett rent granbestånd. Skogsskötsel "By the book". Men det gjorde inte jag. 1989 började jag röja/hugga ved i område 2. Där fanns mycket björkvirke och jag delade området i två delar: en där jag tog bort all gran och sparade ett fint björkbestånd och ett område där jag sparade en ganska tät björkskärm samt röjde i granen så att jag hade ca 3000 st/ha kvar.
Området där all gran röjdes bort blev väldigt vackert och eftersom det var nära en gårdsmiljö så passade det bra. Inspirerad av detta, samt att det i början av 90-talet också fanns ett tydligt ökande intresse för löv och björk, gav jag mig på område 1.
Djärvt eller galet beslut?
I område 1 fattade jag beslutet att röja bort all gran. Väl medveten om att det hade gått lätt att omvandla beståndet till en välväxande granskog med hög produktion. Men jag hade jämfört mitt björkbestånd med höjdutvecklingskurvor i Björkboken som var flitigt läst under den här perioden. Där såg jag att mitt bestånd verkade toppa tabellen och att det troligen var väldigt bra växt på den här björken. Så med hjälp av röjsågen röjde jag ner all gran samt glesade ut björken något genom att ta bort de klenaste. På några ställen fanns fin asp som jag också prioriterade.
Växte som förädlad björk
Journalisten Sven-Olov Larsson på dåtida Skogs-Land hörde talas om galningen i Värmland som röjde ner gran och sparade björk så han bokade in ett besök. Jag lägger in några bilder där ni kan se hur björkarna (och undertecknad) såg ut på den tiden. På bilden inne i tidningen har jag kommit halvvägs och man kan se en gammal körväg som går mellan röjt och oröjt. Den går att se även på bilden som Fredrik tog nu 28 år senare. Då, 1992, var björken ca 18-19 meter hög vid 18 års ålder. En meter per år. En höjdtillväxt som ligger i linje med förädlat björkmaterial? Enligt artikeln i Skogs-Land uppskattade jag då volymen till ca 170 m3sk/ha.
Förstagallring
Några år senare, 1997 när område 1 hade en beståndsålder på 22 år och område 2 var 20 år, gjordes en gallring. Jag hade ett s k beredskapslag som gallrade motormanuellt och det skotades sedan med en liten 10-tonsskotare. Virkesvolymen var då uppskattningsvis en bit över 200 m3sk i område 1 och uttaget ca 50 - 60 m3sk/ha. Resultatet såg mycket fint ut efteråt och jag fick t o m ett skapligt netto tack vare att rensorterad björmassaved hade skapligt pris och att avverkningen var billig.
Stamantalet vet jag inte riktigt var det hamnade men kanske något högt. Det skulle nog egentligen ha gallrats något år tidigare för optimal diameterutveckling. Sedan skulle det här beståndet ha gallrats en gång till efter ytterligare ca 5-6 år. Men livet tog sig nya vändningar där jobb- och familjesituation gjorde att jag sålde den här marken vid millenieskiftet. Därefter tror jag inte det är gjort någon åtgärd i de här bestånden.
Hur har det gått - 2020?
Fredrik och jag stövlade runt i de här bestånden med höjdmätare och relaskop och försökte ta in och uppskatta hur mycket skogen har producerat så här långt. Jag sammanfattar för varje område och delområde här nedan:
Område 1:
Idag är det en 45-årig pelarsal med björk av bra kvalité. Dock är den för klen. Vi klavade inga träd men det borde ha varit fler björkar som ger timmerdimension än vad det är idag. Det är helt enkelt för många stammar per hektar och det märks att de klenare björkarna börjar dö och självgallra. Toppen dör av och det kommer vattskott en bit ner på stammen. De större, dominanta björkarna har fin timmerkvalité och är kvistfria högt upp på stammen. Hela marken var täckt av frodig gräs- och örtvegetation. Övre höjden mättes till 28 meter och vi fick grundytor mellan 32 och 41 m2. Vi uppskattade den stående volymen till ca 450 m3sk/ha. Lägger man till de utgallrade 50-60 m3sk så ger det en produktion på 500 m3sk på 45 år vilket motsvarar 11,1 m3sk/ha och år i medeltillväxt. Inte så illa produktion för att vara naturligt föryngrad björk men som sagt, hade det varit gallrat en andra gång och kanske lite tidigare den första gången så hade dimensionerna varit grövre och det hade gett mer timmer. Hursomhelst så är beståndet slutavverkningsklart på 45 år på den här marken.
Asparna som fanns i beståndet hade vuxit fantastiskt bra och var både högre (ca 30m) och men framför allt betydligt grövre.
Område 2:
Det här området var som sagt uppdelat i två områden men tyvärr har jag inga bilder härifrån. Jag ska dock försöka göra en ny tur under sommaren och plåta och kanske filma lite.
I området här där all gran togs bort står björkarna lite glesare än i område 1. Dels så röjgallrade jag tidigare (typ 12-14 års ålder) och det gallrades hårdare eftersom det ligger intill en gårdsbild. Här är björkarna betydligt grövre än i område 1 även om de är något kortare. Dels så är det här beståndet 2 år yngre och dels så är det non något lägre SI. Vi mätte ÖH till 25 m och grundytorna hamnade strax över 30 m2. Volymen uppskattade vi till ca 350 m3sk/ha. Lägger vi till ca 70 m3sk som huggits ur i två gallringar så blir det en total produktion om ca 420 m3sk på 43 år eller knappt 10 m3sk/ha och år. Lite lägre volym men högre virkesväerde då de flesta björkarna håller timmerdimension.
I området där jag sparade både björk och gran var det "tätt som en djungel". Jag har inga stamantal men björkskärmen var nog nästan lika tät som i fallet ovan. Under denna finns ett granbestånd som jag röjde till 3000 st 1989 och som sedan röjdes ner ytterligare i samband med gallringen 1997. Det kanske hamnade på 2000 stammar/ha då? Trots att granarna står tätt och många är klena så kan man knappt se en enda som håller på att dö av självgallring. En del granar har fått lite mer utrymme och fått skapliga dimensioner och höjd. Andra kämpar på i skuggan av björkarna. Granarna är ca 20 m höga i snitt och är på väg upp genom björkarnas koronor. Björkarna är som i exemplet ovan. Lite klenare men kanske t o m något högre? Björkarna här ser nästan fräschare ut än de som vuxit själva men det kan bero på att björkarna som växer utan granunderväxt är mycket mer lavbevuxna och därför ser ädre och "ovitalare" ut? Så ser de ut i område 1 också som ni kan se på bilderna.
Vi uppskattade att björken hade en grundyta runt 30 och granen runt 20. Totalt Gy 50 kvm. Det ger ca 550 m3sk i stående volym + de ca 70 m3sk som gallrats ur vid två tillfällen. Totalt 620 m3sk på 43 år vilket ger en medeltillväxt per år om 14,4 m3sk.
För den händige och självverksamme skulle det gå bra att hugga ner björken och ta ut ett rejält virkesuttag. Granen skulle då säkert se lite skamfilad ut men jag är övertygad om att den skulle repa sig och bilda ett växtligt gransbestånd över tid. Om beståndet får stå kommer granen att ta över helt på sikt och de flesta björkar kommer att gå under i ett paradis av död ved.
Vad blir då kontentan av det här?
1. Björk behöver gallring och utrymme. om vi gallrar för hårt i barrskogen så gäller nog ofta det motsatta i björkbestånd. Så snart träden har kvistrensat tillräckligt (15-20 år beroende på bonitet) så ska björken gallras så att de finaste huvudstammarna alltid har fritt utrymme att växa.
2. Det är stor skillnad på björkens produktionsförmåga i olika delar av landet. Om förädlad björk bara växer 30% av vad granskogen gör i Halland och kustnära Västra Götaland så gäller det inte i t ex Värmland eller delar av Mellansverige. Här visar naturligt föryngrad björk att den kan producera 11 m3sk/ha och år på en bra mark farm till 45 års ålder. Granen producerar säkert mer på sådan här mark men skulle vi räkna torrdensitet eller kolbindning blir skillnaden mot gran ännu mindre.
3. Aspen är i en division för sig. Klart underskattad!
4. Kombinationen med björk och gran är högproduktiv (men skötselsvår). För en självverksam skogsägare är det en metod att öka virkesproduktionen på samma yta förutsatt att det är skaplig mark.
Det skulle vara intressant att höra från fler som har sin skog i "björkbältet" om hur ni upplever den självföryngrade björkens produktion. Jag tror att den är underskattad.
En sak som vi funderade öven när vi var och tittade nu är vilka björkar som verkligen är vårtbjörk och vilka som är glasbjörk. Björkar som såg ut som vårtbjörkar på bilderna från 1992 ser mer ut som glasbjörkar idag. Finns det hybrider mellan vårt- och glasbjörk eller är det inte alla vårtbjörkar som får så skrovlig bark´?