Gallring

[Skogsola]

ons 01 jan 2020, 20:30#604132 Då ska vi hugga bort 200 träd till. Men gallrar vi mellan vägarna som om vi inte haft vägar blir det fel. Om vi ska vara vetenskapliga och nyttja ett relaskop så ska vi stå mitt i vägen och mäta, då blir det rätt. Men ställer vi oss mitt emellan vägarna så blir det fel.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Mellberg]

ons 01 jan 2020, 22:01#604163

Då ska vi hugga bort 200 träd till. Men gallrar vi mellan vägarna som om vi inte haft vägar blir det fel. Om vi ska vara vetenskapliga och nyttja ett relaskop så ska vi stå mitt i vägen och mäta, då blir det rätt. Men ställer vi oss mitt emellan vägarna så blir det fel.

Du har alldeles rätt, så skall man göra enligt skolboken. Men så är det nog mycket sällan i verkligheten, de flesta tar bort vart tredje träd och vi får 800 stam/ ha om vi tar hänsyn till stickvägen(kalytan. Att enbart ta vart sjätte träd känns ju inte ens som en gallring. Då är det väl lika bra att bara hugga upp stickvägarna för framtida bruk.

Detta blir då en form av gallringsfritt skogsbruk.

Låggallrar du i en förstagallring och tar bort 1/3 av träden, motsvarar det ca 25 % av grundytan, stickvägar oräknade

[Skogsola]

ons 01 jan 2020, 22:10#604165 Brukar ta vartannat träd. Men då har jag naturligtvis röjt för dåligt. Ditt exempel är lite extremt med bara 1500 stam/ ha före gallring. Det dubbla är vanligt även i röjda bestånd.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[alias]

ons 01 jan 2020, 23:26#604186

I stort sett alla gallringsförsök saknar drivningsvägar. I praktisk gallring har vi stickvägar, ofta 5 m stickväg och 20 m gallrad skog. Alltså är i princip 20 % kalmark till fromma för den biologiska mångfalden.

Beståndet har 1500 träd/ha, vi vill ha 1000 stam/ ha kvar efter gallring. Vi hugger stickvägarna först 20% och vi hugger bort 300 träd.

Hur många träd skall vi nu hugga bort mellan stickvägarna och hur påverkar det i så fall tillväxten och virkesförrådet?

@Mellberg:
Jag får inte ihop din matematik kring stickvägsuttaget.
Jag vill ha det till att ca 10 % av volymen i beståndet försvinner i form av tvingande uttag för stickvägarna (något förenklat).

10000 m²/ha fördelat på 1500 stammar/ha ger 6,67 m²/stam eller ett kvadratförband på 2,58m.

5 meters stickväg och sedan 20 meter gallringszon däremellan får jag att innebära att uttag av ca var 10:de rad - vilket bör motsvara ungefär 10 % av beståndets stående volym innan gallringen (träden i stickvägen är i medel lika grova och höga som medelträdet i beståndet).

Rimligen är det då ca 150 träd som behöver tas bort för stickvägsdragningen. kvar är då ca 350 träd att ta bort i mellanzonerna.

350/(1500-150) = 350/1350 = ca 26 % (du kan ta bort ungefär vart fjärde träd mellan stickvägarna)

Bara mina fem ören...

Kan i övrigt hålla med Skogsola om att det är vanligare att börja gallra med ca 3000 stammar/ha snarare än 1500 stammar/ha.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Mellberg]

tor 02 jan 2020, 00:51#604202 Ville bara visa vilken stor betydelse stickvägsarealen kan få på gallringsuttagets storlek. Sedan är nog 5/25 = 0,2 detta gånger 1500 = 300. Om stickvägen är 4 m och gallringsbredden 16 m ger även detta 20 % stickvägsareal.

Stamantalet 1500 valdes för att det är lätt att räkna på och enkelt att förstå för de flesta. Grundyta, SI, Öh och gallringsmallar är lite mer komplicerat.

[Älgfoderodlare]

tor 02 jan 2020, 02:51#604215 ...

Senast redigerad av Älgfoderodlare lör 17 dec 2022, 02:18, redigerad totalt 1 gång.

[Skogsola]

tor 02 jan 2020, 09:43#604225 Om vi nu bortser från rörmokare så är 1500 stam / hektar ett utmärkt utgångsläge för att köra gallringsfritt.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Mangan]

tor 02 jan 2020, 10:51#604231

Om vi ska vara vetenskapliga och nyttja ett relaskop så ska vi stå mitt i vägen och mäta, då blir det rätt. Men ställer vi oss mitt emellan vägarna så blir det fel.

Jag tror det vetenskapliga är att ställa sig slumpmässigt, och ta genomsnittet. Att bara mäta från vägarna(eller gläntor) ger ett visst fel.

Självvald väg i egen skog

[Mellberg]

tor 02 jan 2020, 15:01#604256 Nu har vi fått tre bud på en så enkel frågeställning och enligt min åsikt skall vi gallra bort 400 träd, kvar blir 800 träd på vårat hektar. Men det gallrade området håller 1000 stammar ha.

På motsvarande sätt hur mäter ni grundytan före och efter gallring?

[Tåndemåla]

tor 02 jan 2020, 16:36#604271 Det ända felet man kan göra är att ställa sig mitt i vägen när man tar grundyta då man i stort tar bort stickvägen helt. Man ställer sig i kanten om man tar utan i vägen. Själv brukar jag ta grundytan där virkeszonen slutar. Alltså 4-5 m in från vägkant. Då det är så att ett realskopet kan få med sig träd även då andra sidan stickvägen men hela stickvägen kommer med i provytorna. De grova träden är oftast kvar efter gallringen, så de träden som saknas efter gallring är klena träd träd med skador och tvingande träd pga vägen.
Detta är även bara ett problem under några få år då vägträden sedan ökar på diam snabbt då de måste stabilisera sig snabbt. Efter fyra fem år i södra Sverige blir det inte några större skillnader var man än mäter om man inte står vid en vägkorsning så man får med två vägar

[Senox]

lör 04 jan 2020, 16:28#604646

Skogsvårdslagen ändrades för 25 år sen. Den öppnades upp så att skogsbruket skulle detaljstyras mindre och skogsägarna istället skulle få större frihet att sköta skogen mer som man vill. När det gäller gallring la man in en vanhävdsgräns, 10 §, för att hindra att man fullständigt hugger sönder skogen. Men det finns inga krav i lagen på att maximera tillväxten eller att producera speciella sågtimmersortiment.

Syftet med gallring är historiskt att minska självgallringen och att skapa högre lönsamhet vid slutavverkning genom grövre medelstam och bättre kvalitet. I senare tid, när gallringsskördarna dök upp och radikalt sänkte avverkningskostnaden, tillkom syftet att få inkomst från alla gallringar. Gallringsstyrkan och antal gallringar påverkar skogens utveckling, men det finns inget som säger att hårda gallringar rent generellt är av ondo. Det finns både fördelar och nackdelar. På samma sätt finns det inget som säger att låggallring generellt är bättre än höggallring.

En inkomst vid gallring tas normalt från det man annars skulle fått vid slutavverkning, så i grund och botten handlar det om man vill få pengar idag eller senare. Och det beslutet bör rimligen varje skogsägare själv få ta.

Slutsats: Syftet med lagändringen på 1990-talet var att staten inte skulle detaljstyra skogsbruket utan låta skogsägare själva sköta sin skog som man vill. Då har jag svårt att förstå att man blir förvånad, oroad eller upprörd över att skogsbruket gör just det - sköter skogen som man själv vill.

Är det inte konstigt att Sverige med en sådan lång historia av skogsbruk, SLU och andra institut, inte klart och tydligt kan gå ut med information till alla skogsägare vad som är den lönsammaste hanteringen under en omloppstid? Givet att räntan är Y eller X?

Är det lönsamt att gallra eller inte? Om nu träden inte växer mer än att de blir lite bredare längst ner (vilket är av mindre betydelse då det ofta är toppdiameter som räknas).

Är det som så att det egentligen endast är lönsamt att ta ut det som annars skulle självgallras, och av kostnadsskäl enbart om man gör det själv på sin ”lediga tid”?

Att slutavverkningen får en lägre kostnad per avverkat träd då de mindre träden redan är utplockade bör väll vara högst irrelevant. -Om man ser på ekonomin för hela omloppstiden?

Tacksam om du Lars ville ge klarhet över vad ”man vet” och inte vet idag år 2020.

[Skogsola]

lör 04 jan 2020, 16:58#604652 Det är mycket som Lars och andra vet och inte vet. Vad som är lönsammast är ungefär samma fråga som hur långt ett snöre är. Den vi är säkra på att vi inte vet är hur virkesmarknaden ser ut år 2100. Hur klimatet är, hur den politiska situationen ser ut och vem som beslutar om åtgärder i den svenska skogen.
Det lönsammaste enligt tillgänglig kunskap är att sköta skogen exakt enligt 1979 års skogsvårdslag. Men redan på 90-talet insåg man att alla sanningar är inte sanningar överallt och inte hela tiden.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Lars Lundqvist SLU]

lör 04 jan 2020, 18:30#604667

Den vi är säkra på att vi inte vet är hur virkesmarknaden ser ut år 2100. Hur klimatet är, hur den politiska situationen ser ut och vem som beslutar om åtgärder i den svenska skogen.

Bra sammanfattat.
Det vi inte heller vet är hur tekniken ser ut om några decennier och därmed inte heller hur kostnaderna ser ut.

Det vi vet någorlunda bra är hur träd och skog växer och beter sig i genomsnitt. Men ekonomin om flera decennier vet vi inget om, mer än att den knappast är som idag. Därför blir det lite fånigt med simuleringsstudier som bygger på flera hundra år och som utgår från dagens kostnader och prislistor.

På 1960-talet pratades det på allvar om att lägga ner allt skogsbruk i stora delar av Sverige därför att avverkningskostnaderna steg snabbt. Men så lyckades man mekanisera slutavverkningarna och allt förändrades. 1950 var det ingen som anade att vi 1990 skulle ha effektiva engreppsskördare.

Dessutom, vad som är lönsammast för dig är inte alltid lönsammast för din granne, eller skogsbolag X. Det är mer än räntan som påverkar lönsamhet. Så nej, det går inte att räkna ut vad som är Det Lönsammaste sättet att sköta skog.

[skogshare]

sön 05 jan 2020, 20:12#604918 För att på bästa sätt tillvara skogsmarkens virkesproducerande potential och samtidigt försäkra sig mot de förödande konsekvenserna av extrema väderhändelser,framstår ett rätt hanterat, gallringsfritt skogsbruk allt mer som det bästa alternativet. Grundförutsättningen är röjning i omgångar till slutgiltigt förband - för gran till 3 - 3,5 m förband och för planterad / självföryngrad tall och björk till 3,5 - 4 m förband ( sista röjningen vid 6 - 8 m trädhöjd ). Har redan skrivit om detta i den egna tråden " Är gallringsfritt bäst ? " men med anledning av de allvarliga problemen med gallring som diskuteras i denna angelägna tråd, vill jag ändå här slå ett sista slag för det gallringsfria skogsbruket som ett robust alternativ och hoppas på en förutsättningslös diskussion och forskning på området.     

De avgörande fördelarna med gallringsfri skog jämfört med gallrad är således enligt min uppfattning ;
- minskade storm- och körskador  ;
- kraftigt minskad risk för röta och barkborreangrepp ;
- större timmerandel, bättre stamform / ökat sågutbyte av varje timmerstock,  högre densitet och en ökad, långvarig kolbindning ( inklusive byggnader i / med trä ) 
- sannolikt betydligt större avverkningsvolymer och bättre avverkningsnetton / ha  vid lika långa omloppstider ( här efterlyser jag hårda fakta ! )
Ett frågetecken är risken för snöbrott i gallringsfria bestånd i förhållande till gallrade. Vad anser ni och vad säger forskningen !

Med tanke på skogsägarens klena nettoförtjänst per m3fub och hektar vid hänsynsfull gallring och på de kraftigt ökande riskerna för både stormfällning och följdskador vid tilltagande gallringsstyrka, ter sig gallring under nuvarande förutsättningar alltmer som ett onödigt vågspel.  

Hoppas slutligen att några av er, som själva äger skog, har eller ska våga pröva någon eller ett par hektar med gallringsfri skog enligt sagda förutsättningar - eller bättre - för att kunna se resultatet och berätta om era erfarenheter.

[Skogsola]

sön 05 jan 2020, 20:20#604921 Finns massvis med skog som aldrig har gallrats om det är det som man vill se. Inte så upplyftande att titta på men verkar hyfsat stormfast.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH