SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

98 inlägg 38868 visningar 30 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Lars Lundqvist SLU  
#602058
simon.91 skrev:det är billigare att såga få träd för att nå en viss produktionsvolym jämfört med att behöva såga många

Det beror helt på hur sågverket är uppbyggt, hur många gånger olika delar från stocken måste flyttas för att sågas på nytt, osv.

Malwa skogsmaskiner för gallring
Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Röjkvist  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#602070 Nu är ju verkligheten den att nästan ingen har fokus på något annat än att pressa averkningskostnaden så mycket som det bara är möjligt.
Folk vill ha det bra gallrat men är inte beredda att betala 1 krona mer per m3 än billigaste aktören på marknaden erbjuder.

Det borde inte vara någon nyhet att skogen är som allt annat, man får vad man betalar för...[/quote]
Jag framhåller för entreprenören att vi betalar för kvalité och att max avverkat per timme inte är prio.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

halvproffs  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#602071
Lars Lundqvist SLU skrev:
simon.91 skrev:det är billigare att såga få träd för att nå en viss produktionsvolym jämfört med att behöva såga många

Det beror helt på hur sågverket är uppbyggt, hur många gånger olika delar från stocken måste flyttas för att sågas på nytt, osv.


Är inte alla moderna större sågverk byggda för att optimalt såga timmer för att vara lönsamma? Så få sekunder som möjligt av den totala volymen på stocken.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

simon.91  
#602074
Skogsola skrev:Inte helt självklart. Den grövsta plankdimension som det är stor åtgång på är 2"8 (45X195 hyvlat). Det räcker att stocken är 25-26 för att få ut två såna. Det som är därutöver är mest bara besvärligt. Det är sällan själva sönderdelningen av stocken som är flaskhalsen vid sågverken. Mera då torkning, lagring och all annan hantering.


Givetvis så finns det en skärningspunkt åt båda håll. Men får man in 25 i topp så är man nöjd på sågen. Timret jag pratar om är dom klenaste sortimenten upp emot 15 kanske? Det är givetvis olik vad industrierna har för förutsättningar.

Lars Lundqvist SLU skrev:
sin mon.91 skrev:det är billigare att såga få träd för att nå en viss produktionsvolym jämfört med att behöva såga många

Det beror helt på hur sågverket är uppbyggt, hur många gånger olika delar från stocken måste flyttas för att sågas på nytt, osv.


Klart så är förutsättningarna och var flaskhalsarna finns för totalproduktionen olika. Men årsproduktion och vilket timmer som är lönsammast att såga är ju lite två olika saker!?

Hur som är det intressant att veta hur dom hårda gallringarna kommer påverka marginalerna i hela kedjan, både för oss skogsägare och för den verksamhet som ska betala oss.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

simon.91  
#602077
halvproffs skrev:
Lars Lundqvist SLU skrev:
simon.91 skrev:det är billigare att såga få träd för att nå en viss produktionsvolym jämfört med att behöva såga många

Det beror helt på hur sågverket är uppbyggt, hur många gånger olika delar från stocken måste flyttas för att sågas på nytt, osv.


Är inte alla moderna större sågverk byggda för att optimalt såga timmer för att vara lönsamma? Så få sekunder som möjligt av den totala volymen på stocken.


Det är ju kanske tanken. Men i praktiken så finns det väll inte så många sågar som byggda så. I dom flesta fall så är det byggt i omgångar, där man gjort olika stortag för att byta ut maskingrupper som är flaskhalsar.

Det är ganska trickigt att få till en anläggning som presterar lika bra i alla stockklasser. Tittade i en prislista nu, där köper man 12-34. Jag vet att man även kört 10 och 36 i viss utsträckning där.

Men nu gled vi kanske från ämnet :roll:

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#602091 Även de sågar som köper in osorterat brukar sortera vid mätstationen och såga det klenaste i en separat klenlinje. Det brukar vara reducersågar dvs egentligen en flishugg. De fräser bort sidorna och lämnar ett block på t.ex 100X 100 som klyvs till 2 st 2"4 med en klinga som inte behöver vara stor.
Intressant ämne men det kanske ska flyttas till en sågverkstråd. :-)

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Tikka  
#602097 Det måste vara fel när man drar sig för att besöka ett nyligen maskingallrat bestånd. Brukar alltid ha en dialog med entreprenören under arbetets gång men trotts det blir jag sällan helt nöjd. I rena tallbestånd blir det helt ok men i rena granbestånd blir uttagen för stora. Entreprenören gör nog så gott han kan men stickvägsarealen blir för stor beroende på den vägbredd skotaren kräver. Försöker hugga så mycket manuellt jag hinner och skota med min Alstor. När jag tar en paus i gallringsskogen är det en fröjd att se att det går att förvandla ett hopplöst bestånd till något vettigt med hjälp av motorsåg och en miniskotare. Hade jag släppt in en konventionell maskingrupp i det hopplösa beståndet hade nog katastrofen varit ett faktum.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Johan$$on  
#602111
Tikka skrev:Det måste vara fel när man drar sig för att besöka ett nyligen maskingallrat bestånd. Brukar alltid ha en dialog med entreprenören under arbetets gång men trotts det blir jag sällan helt nöjd. I rena tallbestånd blir det helt ok men i rena granbestånd blir uttagen för stora.


Om du säger att du prioriterar kvalitet högst och vill att de gör ett försiktigt uttag och ska köra på timme istället för fastpris, då tar de ändå alldeles för mycket?
I så fall är det inkompetenta förare.

Försiktiga uttag och mindre maskiner är inga problem om man är villig att betala för det.
Men anlitar man bolag för att gallra på fastpris ska man vara medveten om att det priset förutsätter ganska stora uttag och minst 12-tons skotare för att det ska gå ihop sig för den som kör.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Stavve  
#603724 Denna så kallade gallringskatastrof har bidragit till att vi har ett exportvärde på 145 miljarder SEK från Skogsindustrin samt att vi är näst största exportör av skogsindustriprodukter i världen.

Själv tycker jag att det är fantastiskt att det tas ut mycket virke från skogen som sedan förädlas och sedan blir till pengar - pengar är som bekant det som bestämmer hur viktigt något är i olika sammanhang. Utan dessa massaindustrier aka vinstmaskiner finns det ingen avsättning för virket i slutändan, det måste finnas en marknad för att det ska vara någon mening att bedriva ett aktivt skogsbruk med all den skogsvård som krävs.

Det är ju olika om man är intresserad av volym i skogen eller pengar. Är målet volym vilket verkar vara fokus i denna tråd, ja då ska man ju inte gallra alls, det är jätteenkelt! Ränta gör dock att det blir mest ekonomiskt att få ut så mycket pengar som möjligt så tidigt som möjligt, utan att sänka tillväxten för mycket.

Det vi gjort är att ha skriftliga instruktioner påskrivna av köparen vid gallring gällande uttag, stamantal kvar efter gallring, vad som ska tas ut, vad gäller vid gräns mot impediment etc det har fungerat väl. Det jag tar med mig efter senaste gallring är att även själva traktdirektivet skall kollas igenom och skrivas under av säljaren så det inte finns någon diskrepans där och i det övriga avtalet. Vi har testat olika modeller ;"försiktig gallring" med beståndsgående, "hård gallring" samt enligt mallar med stammar kvar efter gallring, upplever att det i samtliga fall blivit som man beställt.

Så för mig handlar det om hur man själv vill att det skall göras, sedan får man det skriftligt alternativt utfört av någon vän/någon man verkligen litar på.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Hugin  
#603729 Såg att ATL idag tagit in Fredriks mycket betänkansvärda analys (bakom betalvägg). Visar att Skogsforum och Fredrik, i detta fall, är en röst och tung debattör och bevakare av skogsägarens intressen.
Viktigt att tråden lever vidare och fylls på med kloka begrundanden och kommentarer.
- Frågor som jag skulle vilja få utvecklade är:

* Det nämns en schablon, att förstagallra innan höjden 14 meter uppnås. Vidare en schablon om max antal träd i uttaget mellan stickvägarna (vid stickvägsgående); Varför inte vidareutveckla gallringsmallarna, så de blir "rätt", med hänsyn till bonitet, grundyta m. fl flera ingående värden för det unika beståndet? Om en gallring blir för hård, trots att man följt det som mallen anger, så måste väl något vara fel i de mallar som används ... eller?

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Axl  
#603754 Hur väl stämmer tillväxtmodellerna i gallringsmallarna? Provade gallringsplan på kunskapdirekt och fick inte ihop det riktigt. Nu hade jag inte exakta siffror men tog jag siffrorna från planen så fick jag om jag tog höjd och ålder mycket högre bonitet än vad planen angav. Och tog jag grundyta och bonitet från planen var det färdiggallrat. Kan det vara så att ungdomstillväxten är snabbare än i mallarna? Tittade man på fältskikt och tallar från tidigare bestånd tyckte jag planen stämde ganska bra.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Lars Lundqvist SLU  
#603765 Mallarna bygger på att du har rätt SI, men De är ändå bara en grov förenkling. Oavsett om du använder gallringsmallar eller Heureka eller nån annan prognosmodell så kan dom inte förutsäga exakt hur det blir i enskilda bestånd. Dom kan bara ge en grov fingervisning eftersom dom bygger på medeltal för stora områden.

Avatar Fallback

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Axl  
#603769 Men vilket blir då mest rätt SI, öh + ålder eller ståndort? Om skogen är 30-40 år.

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Lars Lundqvist SLU  
#603773 Öh + totalålder ger rätt SI

Användarvisningsbild

Re: Gallringskatastrofen i den Svenska skogen?

Torbjörn Johnsen  
#603800
Hugin skrev:Varför inte vidareutveckla gallringsmallarna, så de blir "rätt", med hänsyn till bonitet, grundyta m. fl flera ingående värden för det unika beståndet? Om en gallring blir för hård, trots att man följt det som mallen anger, så måste väl något vara fel i de mallar som används ... eller?


Jag tror inte att det är så stort fel på gallringsmallarna egentligen. I de fall man gör för stora gallringsuttag så hamnar man då säkert för lågt i mallen. En viktig faktor är att mallarna avser beståndets grundyta före eller efter gallring. Vid första gallring tas en stor del av uttaget ut i stickvägarna och om man då dessutom gallrar mellan vägarna som man ska gallra i ”beståndet” så hamnar man i ett för högt uttag. Ju större stickvägsareal desto minde kan man gallra mellan vägarna.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).