Gallring

[Ängagärdet]

tor 22 dec 2022, 22:09#785642 Dock blir det mer jobb att kvista kantträden än att hugga bort vägträden. Och defenitivt sämre betalt! Om inte björken kommer, då blir det ju gratis!

silva Illuminatio Mea

[alias]

tis 14 mar 2023, 19:21#796115 Läser just verksamhetsberättelsen för 2022 för Långasjö VO inom Södra:

"Virke från gallring: 103 249 m3fub
Areal gallring: 2692 ha"

103 249 m3fub / 2692 ha = ca 38 m3fub/ha
Det bör motsvara i storleksordningen 45-50 m3sk/ha i gallringsuttag. Utan att ha fakta om kvarstående volym per hektar så låter inte uttaget oroväckande högt.

De siffror som presenteras i graferna för Götaland som helhet i trådstarten visade 75 m3sk/ha i gallringsuttag i förstagallring och 83 m3sk/ha i senare gallring för 2015. Det är ju en inte oväsentlig skillnad i gallringsuttag.

Jag förutsätter att siffrorna i verksamhetsberättelsen gäller gallringar i form av avverkningsuppdrag som Södra har ombesörjt, då leveransvirke särredovisas.

Ni som har skog i andra delar av "Södraland", hur ser det ut med gallringsuttagen i era VO:n?

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Tralsmo]

tis 14 mar 2023, 20:51#796127 Ja galkrade ju 10ha nu i januari på min egen fastighet.

De va tidig första gallring en del röjning tagit för dåligt tillbaka i tiden.
Skördaren vi körde me va inte hundra på mätningen men de hamnar nog på 350-370 fub totalt.

Ja har kollat mot gallringsmallar å där ser de ju ut som katastrof men ja har inte kollat i fält utan bara från planen å lasermätning så de är ju grova gissningar.

Ska inventera ordentligt nu till våren å då tror ja de kommer å se bra ut.

[Mangan]

tis 14 mar 2023, 21:43#796137 Skriv gärna va du kom fram till!👍

Självvald väg i egen skog

[Tralsmo]

tis 14 mar 2023, 21:58#796138

Skriv gärna va du kom fram till!👍

Ska ja göra mangan.

[Sjögård 4]

ons 15 mar 2023, 08:45#796162 Finnveden VO

Virke från gallring 106 677 m³fub
Areal gallring 2444 ha
44 m³fub/ha

Virke från föryngringsavverkning 341 367 m³fub
Areal föryngringsavverkning 1461 ha
233 m³fub/ha

[Tåndemåla]

ons 15 mar 2023, 09:54#796165 Vid senaste gallringen ännu inte är slutredovisa är volymen 374 fub på 7,7 ha
Allt första gallring där ca 6 ha var något för sen öh 21 m 36 år. Här var volymen 260 m3sk/ha resten var 22-27 år på G38 mark även här volym 220 m3sk/ha
Så ett uttag på 58 m3sk/ha medelstam 0,068.

[isteskog]

ons 15 mar 2023, 10:49#796173 Låter väl bra, Måla?

[Tåndemåla]

ons 15 mar 2023, 12:17#796179

Låter väl bra, Måla?

Jepp var nöjd med det jag sett. Sködarföraren hade dock svårt att låta bli att inte ställa ut träden när jag ville ha låggalling men med högt stamuttag i det klena. Lämna tre grova om det står tre grova nära varandra. Men till sist satt det och han får möjlighet att komma tillbaka.

[isteskog]

ons 15 mar 2023, 13:29#796182 Så gör jag också! Står de tätt ihop men är växtliga så spar jag dom, blir mer kubik i avverkningen då! 👍

[Amatörhuggare 62]

ons 15 mar 2023, 16:47#796195 Studerar Mönsterås Vo, där står.
Gallring 129 000 Fub
Areal Gallring 2750 Ha

Och i Morn Årsmöte

[Skogz]

mån 15 apr 2024, 00:07#840561

[En viktig faktor är att mallarna avser beståndets grundyta före eller efter gallring. Vid första gallring tas en stor del av uttaget ut i stickvägarna och om man då dessutom gallrar mellan vägarna som man ska gallra i ”beståndet” så hamnar man i ett för högt uttag. Ju större stickvägsareal desto minde kan man gallra mellan vägarna.

(min fetstil)

Det här är en central punkt. Alla data och modeller vi har rör hela beståndet, inklusive stickvägar och andra öppningar. Om man först gör stickvägar som tar 20-25% av grundytan och sen gallrar 30-40% mellan stickvägarna så är man nere på halva grundytan jämfört med före gallring om man tittar på hela beståndet, vilket är väldigt hårt.

Det man också måste komma ihåg är att gallring påverkar diametertillväxten hos stammarna, men mest nertill. Stammarna blir mer koniska, får större avsmalning, sämre form. Men träden blir inte högre. Tvärtom kan riktigt hårda gallringar göra att man får något sänkt höjdtillväxt. Ju hårdare man gallrar, desto längre tid tar det för beståndet att komma igång och få full volymtillväxt. Så en av konsekvenserna är att man bör förlänga omloppstiden om man gallrar hårt.

Du skriver att man bör förlänga omloppstiden vid en hård gallring men,
Brukar man inte säga att man kan förkorta omloppstiden genom gallring för träden hinner växa sig stora och feta tidigare jämfört med i ett ogallrat bestånd?

[Torbjörn Johnsen]

mån 15 apr 2024, 12:46#840585 De grövsta och härskande stammarna ökar inte speciellt mycket i diameter om man gallrar jämfört med om man inte gallrar. (se Myt 2 – Gallring ger större (grövre) träd). Medeldiametern i ett (låg)gallrat bestånd blir högre än i ett ogallrat, men det beror mest på att man har tagit bort de klenaste stammarna, inte att de som är kvar har vuxit så mycket mer. Ju fler klena stammar man gallrar ut i t ex förstagallringen, ju större volym tar man ut till en hög avverkningskostnad (ocj lågt virkesvärde). Det som får stå kvar till slutavverkningen har blivit grövre vilket innebär större medelstam = lägre avverkninskostnad/m3fub. Gallrar man inte alls (eller för lite) så får man en del avgång via självgallring. I välröjda bestånd kan man troligen gallra väldigt försiktigt utan att riskera någon stor självgallring.

[Skogz]

mån 15 apr 2024, 13:28#840591

De grövsta och härskande stammarna ökar inte speciellt mycket i diameter om man gallrar jämfört med om man inte gallrar. (se Myt 2 – Gallring ger större (grövre) träd). Medeldiametern i ett (låg)gallrat bestånd blir högre än i ett ogallrat, men det beror mest på att man har tagit bort de klenaste stammarna, inte att de som är kvar har vuxit så mycket mer. Ju fler klena stammar man gallrar ut i t ex förstagallringen, ju större volym tar man ut till en hög avverkningskostnad (ocj lågt virkesvärde). Det som får stå kvar till slutavverkningen har blivit grövre vilket innebär större medelstam = lägre avverkninskostnad/m3fub. Gallrar man inte alls (eller för lite) så får man en del avgång via självgallring. I välröjda bestånd kan man troligen gallra väldigt försiktigt utan att riskera någon stor självgallring.

Men är inte gallring egentligen samma princip som en röjning bara i större format?
När man röjer så ställer man ju ut stammar som får växa ännu bättre och det blir en väldans värdeökning i beståndet?
Vad är bäst egentligen? Att gallra precis såpass mycket att man får så lite naturlig avgång som möjligt men inte ett träd mer?
Eftersom alla bolag (de som antagligen räknar på detta mest av alla?) gallrar så borde det väl betyda att den totala ekonomin, med beaktning av ränta och så vidare, blir bättre av gallring?

[Torbjörn Johnsen]

mån 15 apr 2024, 14:10#840594 Någon av gallringsforskarna sa en gång att "skogen behöver inte gallring men skogsindustrin behöver massaved". När det gäller röjningen så tar man ju ner ofta ner stamantalet väldigt mycket. Från kanske 5-10 000 stammar till ett produktionsförband om kanske 2500 st/ha. Man reglerar ju ofta också trädslagsfördelningen mer radikalt genom röjningen än vad man gör i gallringen. Det ideala om man bara ser till virkesproduktionen skulle ju vara att låggallra försiktigt så att man håller undan självgallring och kan ta vara på allt virke. Men i praktiken fungerar det inte så bra i dagens skogsbruk om man inte är självverksam. Man får kompromissa och ta ut mer åt gången men färre gånger. Med dagens uttagsnivåer, som ofta hamnar runt 40% eller mer, så bör man troligen inte gallra mer än en gång i de flesta bestånd. I alla fall inte i granskogen. Tallen är mindre känslig för att gallra i äldre bestånd men även här gäller det givetvis att uttagen inte får bli för stora om man inte ska tappa tillväxt.