Gallring

[Älgfoderodlare]

tis 03 aug 2021, 18:30#722187 ...

Senast redigerad av Älgfoderodlare lör 17 dec 2022, 01:52, redigerad totalt 1 gång.

[Ent]

tor 05 aug 2021, 16:42#722376

Ingen nämner behov av fyrhjuling med huggar-/ kranvagn för bl.a. planttransport, barkborrevirke//brännved och eventuellt ett smidigt gödslingsaggregat. Behövs det inte eller går det på andra konton?  

Kan bara svara för mig själv. Men skogsarb. med allt vad det innebär, gör jag helt o hållet för hand. Det danar en kropp som orkar med ! Använder ALDRIG maskiner fast jag har dom. Fyrhjuling med huggarvagn. Snöskoter med kälkar. Röjsåg, vedklyv etc. ! Det finns inget underbarare än att ha tystnaden, närvaron o svett rinnandes längs ryggen när en arb. dag är över ! Mitt konto för utgifter är minimalt ! Det är väl så man skapar tillväxt o värdeökning i dagens småskogsbruk ? Minimala kostnader o maximal tillväxt ? !

Manligt att jobba helmanuellt, jag lyfter på hatten 👍 💪. För den som har intresset, tiden, tekniken och fysiken är det förstås en lisa för själen. Själv har jag alldeles för lite av dessa ingredienser för att ens fantisera om det. Man får pina sig tillräckligt trots maskinella hjälpmedel, och tid tar det också. Det har ändå sin tjusning, man känner sig smånöjd efter ett skogspass🙂. För att inte tala om när kvicksilvret går nedanför -25 och man bara behöver elda lite oftare, obekymrad om elpriserna😄.

[skogshare]

lör 11 sep 2021, 19:42#727099 Vill också här i egen tråd fråga er vilket stamantal ni väljer efter sista röjning och fram till slutavverkning när det i första hand gäller gran - 800 eller 1.100 st/ha (eller kanske något annat). Jag kan inte frigöra mig från känslan att det krävs onödigt långa omloppstider vid det högre stamantalet för att nå optimala timmerdimensioner samtidigt som risken för barkborreangrepp ökar med ökande självgallring. Mot detta ska givetvis ställas en förmodligen något (?) mindre total gagnvirkesproduktion under samma omloppstid i det glesare beståndet.

[Lars Lundqvist SLU]

lör 11 sep 2021, 19:48#727101 Det som påverkas allra mest av en kortare omloppstid är att du, naturligtvis, får kortare träd.

[skogshare]

lör 11 sep 2021, 20:15#727110

Det som påverkas allra mest av en kortare omloppstid är att du, naturligtvis, får kortare träd.

Jag menar att omloppstiden - oavsett stamantal - inte bör vara kortare än att man får ut störst och lönsammast möjliga mängd timmer med hänsyn till de begränsningar som avgörs av framför allt den löpande tillväxtutvecklingen och gällande priskurvor.

[jönsson84]

sön 12 sep 2021, 09:04#727176 Att försöka hålla så låg omloppstid som möjligt tror jag inte är rätt väg att gå om man vill hålla hög tillväxt(I förhållande till markens möjliga produktionsförmåga) man förlorar ju både i längd, form och diameter.
Sen blir ju även medeltillväxten på en fastighet totalt lägre om större andel av marken är i ungskogsfas(större andel skog i tex 15års åldern med lägre tillväxt ha/år än i 35års åldern där m3 tillväxten är högre)
Så tror jag iaf.

J.J(önsson )skog &maskin ab Rottne H8 &F10.Valtra T160.jabo fläcken mb-aggregat

[skogshare]

sön 12 sep 2021, 09:59#727185

Att försöka hålla så låg omloppstid som möjligt tror jag inte är rätt väg att gå om man vill hålla hög tillväxt(I förhållande till markens möjliga produktionsförmåga) man förlorar ju både i längd, form och diameter.
Sen blir ju även medeltillväxten på en fastighet totalt lägre om större andel av marken är i ungskogsfas(större andel skog i tex 15års åldern med lägre tillväxt ha/år än i 35års åldern där m3 tillväxten är högre)
Så tror jag iaf.

@jönsson84, du har helt rätt och jag har uttryckt mig slarvigt /felaktigt, Jag menar att största möjliga timmerproduktion bör eftersträvas men att slutavverkning bör ske någonstans i samband med att den löpande tillväxten sjunker under beståndets medeltillväxt under omloppstiden och innan toppdiametern på den genomsnittliga rotstocken överskrider maxdiametern i den förväntat högst betalade diameterklassen.

Frågan är hur mycket mindre gagnvirkestillväxten blir i det glesare alternativet med 800 stammar/ha. När det gäller stamformen har jag svårt att tro att den påverkas nämnvärt till det sämre , eftersom även det glesare beståndet ju ändå sluter sig i ett tidigt skede.

En fördel som jag personligen uppfattar med det lägre stamantalet är att det blir mer ljus och liv i markskiktet och bättre förutsättningar för blandskog. Med andra ord en mer levande skog, vilket kan vara nog så viktigt i dessa tider med mycket fokus på biologisk mångfald

[Lars Lundqvist SLU]

sön 12 sep 2021, 10:32#727190

…slutavverkning bör ske någonstans i samband med att den löpande tillväxten sjunker under beståndets medeltillväxt under omloppstiden och innan toppdiametern på den genomsnittliga rotstocken överskrider maxdiametern i den förväntat högst betalade diameterklassen.

Det första sker väldigt sent på de flesta marker, oftast några decennier efter att lägsta slutavverkningsålder uppnåtts.

Frågan är hur mycket mindre gagnvirkestillväxten blir i det glesare alternativet med 800 stammar/ha. När det gäller stamformen har jag svårt att tro att den påverkas nämnvärt till det sämre , eftersom även det glesare beståndet ju ändå sluter sig i ett tidigt skede.

800 st/ha från 3-4 m höjd innebär dels att beståndet inte alls sluter sig i ett tidigt skede och dels att du sänker produktionen av ganvirke rätt avsevärt. Du kommer ha betydligt längre kronor i ett sådant alternativ och därmed sämre stamform.

[skogshare]

sön 12 sep 2021, 11:24#727196

800 st/ha från 3-4 m höjd innebär dels att beståndet inte alls sluter sig i ett tidigt skede och dels att du sänker produktionen av ganvirke rätt avsevärt. Du kommer ha betydligt längre kronor i ett sådant alternativ och därmed sämre stamform.

Lars, när menar du att ett sådant bestånd börjar sluta sig och kvistrensa sig i nämnvärd utsträckning? Går det att göra någon uppskattning av hur mycket gagnvirkesproduktionen sänks i förhållande till det tätare alternativet med 1.100 stammar /ha under en normal omloppstid?

[skogshare]

lör 26 mar 2022, 14:40#753758 Det föresvävar mig ofta att en systematisk generations- och/eller fastighetsöverskridande medverkan/samverkan borde vara idealisk i ett gallringsfritt skogsbruk, där ffa plantering, röjning, stamkvistning och viltstängsling passar väl för gemensamma, intensiva men tidsbegränsade säsongsinsatser. Givetvis kan även andra intresserade involveras. Ersättningsfrågan lämnar jag öppen. En fördel är att markägaren med gott samvete kan ta ett heltids- eller deltidsarbete utanför gården. Vore spännande att höra vilka erfarenheter i första hand ni markägare har av sådan systematisk samverkan.

[djkj]

mån 28 mar 2022, 08:33#753981

Refektioner och synpunkter på detta?

[djkj]

mån 28 mar 2022, 09:12#753984 Klart inressant att höra om det toppbrottet som dom mätte toppskottet på hela 90cm.
man tänker ju att tillväxten skulle hämmas av att det är så minmala grönkronor.

[Ent]

mån 28 mar 2022, 09:23#753986 Man blir gråtfärdig när man tänker på den senaste föryngringen. Efter markberedning såg det ut som slagfälten under första världskriget... Tyvärr reflekterade man inte ens över att det kunde finnas alternativ 😢.

[djkj]

mån 28 mar 2022, 10:27#753998 Vi har en mindre avdelning på knappt 3 ha som ser snarlik ut som i filmen, den har väl dock inte haft riktigt samma kraftiga tillväxt.
men ganska ok ändå, den planterades i mitten på -80 talet och har inte röjts eller gallrats, nu har en viss självgallring börjat. det är små
grönkronor men det växer ändå tydligen.
Att gallra den maskinellt var vi inne på ett tag, men det känns nu uteslutet.
möjligen en ytterst försiktig låggallring förutsatt att man kan stå utanför beståndet och vincha ut virket, alt. köra ut det med
fyrhjuling.

[jannee]

mån 28 mar 2022, 10:48#753999 ALLT måste ändå avgöras på hur tätt som det planterades.
Sydved köpte och avverkade ett område i Blekinge som inte gallrats sedan det planterades för 70 år sedan.
Nuvarande ägaren hade först tänkt gallra området, dock ansåg Sydveds inköpare att det förnuftigaste ändå var att slutavverka.
Det pågick nämligen redan en ganska stor OREGELBUNDEN självgallring (många redan döda träd).
Mer eller mindre hela området blev inget annat än massaved.
Men planterar du glest och sköter senare röjningarna optimalt kanske det kan vara förnuftigt att senare ej gallra, allt beror nog på vattentillgången och hur tätt beståndet är.