Gallring

[Älgfoderodlare]

ons 01 jan 2020, 13:45#604011 ...

Senast redigerad av Älgfoderodlare lör 17 dec 2022, 01:51, redigerad totalt 1 gång.

[Orsa]

ons 01 jan 2020, 20:08#604123 Det är ju sjukt hur skogsägare föses hit-och-dit mha av industrins/politikens styrning. Först ska man tvingas sköta enligt planmodell, sen efter en halv omloppstid därefter ska alla springa åt nåt annat håll. Eller fösas som boskap.
Här är ett exempel: På sjuttitalet var man tvungen sätta sprutt på lågproducerande bestånd genom att raka rent och hoppas på bättre utveckling efter plantering. Idag får du knappt snegla på ett sådant bestånd om du har motorsågen i bilen, tankad och med svärdet monterat.
Anser du själv att ett svagt, lovligt bestånd kan få stå ett tag till, ja då är du ute på en resa som leder till att du kommer tappa rådighet över det. Nu ser jag att jag nog är inne och klantar ner i diket i en tråd som inte har med denna klagolåt att göra...

[isteskog]

ons 01 jan 2020, 20:17#604127 Men inte mindre sant för det, Orsa!

[Skogsola]

ons 01 jan 2020, 20:25#604129 Skogsbranschen är en liten värld och när något är på tapeten så ska alla springa åt samma håll för alla vill vara först. Så kommer det mesta tillbaka. Som ämnet för den här tråden. På 70-talet talades det också om gallringsfritt för engrepparna hade inte kommit och lönsamheten i en första gallring var lägre än idag.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[skogshare]

mån 24 feb 2020, 10:44#627084 Med anledning av att professor Urban Nilsson, SLU i den sjätte av sina " Nio myter om gallring " hävdar att den rumsliga fördelningen av träden är av mindre betydelse och att det avgörande är tillgången på näring och vatten, vill jag nu, i stället för förband, uttrycka den eftersträvade stamtätheten efter sista röjningen uteslutande genom nedanstående antal stammar / ha och optimal hänsyn tagen till de lokala variationerna av sagda grundförutsättningar inom beståndet. Således utan betoning av jämn fördelning av kvarvarande stammar   

Gran                   800 - 1100 stammar / ha beroende på bonitet 
Tall och björk    600 - 800 stammar / ha     --   "    --  

[svampbob]

mån 24 feb 2020, 10:56#627089

Med anledning av att professor Urban Nilsson, SLU i den sjätte av sina " Nio myter om gallring " hävdar att den rumsliga fördelningen av träden är av mindre betydelse och att det avgörande är tillgången på näring och vatten, vill jag nu, i stället för förband, uttrycka den eftersträvade stamtätheten efter sista röjningen uteslutande genom nedanstående antal stammar / ha och optimal hänsyn tagen till de lokala variationerna av sagda grundförutsättningar inom beståndet. Således utan betoning av jämn fördelning av kvarvarande stammar   

Gran                   800 - 1100 stammar / ha beroende på bonitet 
Tall och björk    600 - 800 stammar / ha     --   "    --  

Röjer du ned till 600 stammar/ha så har du i snitt 4 meter mellan stammarna. Det är säkert rätt men jag behöver nog en stark medicin innan jag förmår mig själv till att röja så glest.

"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"

- Richard Feynman

[Avslutat-02]

mån 24 feb 2020, 11:00#627090 Vad är det som blir så rätt med det?
Grov kvist och frodigt virke...
Mer risk för att grundytan blir låg...om något träd faller ifrån....

[Lars Lundqvist SLU]

mån 24 feb 2020, 11:24#627097

Med anledning av att professor Urban Nilsson, SLU i den sjätte av sina " Nio myter om gallring " hävdar att den rumsliga fördelningen av träden är av mindre betydelse och att det avgörande är tillgången på näring och vatten, vill jag nu, i stället för förband, uttrycka den eftersträvade stamtätheten efter sista röjningen uteslutande genom nedanstående antal stammar / ha och optimal hänsyn tagen till de lokala variationerna av sagda grundförutsättningar inom beståndet. Således utan betoning av jämn fördelning av kvarvarande stammar   

Gran                   800 - 1100 stammar / ha beroende på bonitet 
Tall och björk    600 - 800 stammar / ha     --   "    --  

Att den rumsliga fördelningen har liten inverkan på volymtillväxten betyder inte att stamantalet inte har betydelse utan tvärtom att stamantalet har stor betydelse för volymtillväxten men att det är mindre viktigt att träden är helt jämnt fördelade. Om du redan från 5-6 m höjd röjer ner till 600-800 st/ha så får du betydligt lägre total tillväxt än om du har 1500 st/ha i det stadiet och med så litet stamantal får du dessutom, som Vinterrojarn skriver, grov kvist och mycket juvenilved.

Antal och rumslig fördelning är två olika saker. Dessutom har de studier som tittar på rumslig fördelning bara tittat på vad som händer om man varierar den rumsliga jämnheten i den lilla skalan, typ rektangelförband istället för kvadratförband, men det finns nästan inga studier alls av hur rejäl ojämnhet, med exempelvis rejäla luckor i beståndet, påverkar beståndets volymtillväxt i förhållande till samma stamantal med helt jämnt fördelade träd.

[skogshare]

mån 24 feb 2020, 11:30#627098

Vad är det som blir så rätt med det?
Grov kvist och frodigt virke...
Mer risk för att grundytan blir låg...om något träd faller ifrån....

För tall och björk har jag hela tiden utgått från 3 - 4 röjningar ( 4 vid självföryngring ) med den sista röjningen vid 6-8 m trädhöjd. Därefter utgår jag från att bestånden sluter sig tillräckligt snabbt för att klara en naturlig kvalitetsdaning. Samtidigt menar jag att röjning i flera omgångar ger ett gott utrymme för både kvalitetsselektering och ev. naturliga avgångar.
.

[skogshare]

mån 24 feb 2020, 11:55#627109

Med anledning av att professor Urban Nilsson, SLU i den sjätte av sina " Nio myter om gallring " hävdar att den rumsliga fördelningen av träden är av mindre betydelse och att det avgörande är tillgången på näring och vatten, vill jag nu, i stället för förband, uttrycka den eftersträvade stamtätheten efter sista röjningen uteslutande genom nedanstående antal stammar / ha och optimal hänsyn tagen till de lokala variationerna av sagda grundförutsättningar inom beståndet. Således utan betoning av jämn fördelning av kvarvarande stammar   

Gran                   800 - 1100 stammar / ha beroende på bonitet 
Tall och björk    600 - 800 stammar / ha     --   "    --  

Att den rumsliga fördelningen har liten inverkan på volymtillväxten betyder inte att stamantalet inte har betydelse utan tvärtom att stamantalet har stor betydelse för volymtillväxten men att det är mindre viktigt att träden är helt jämnt fördelade. Om du redan från 5-6 m höjd röjer ner till 600-800 st/ha så får du betydligt lägre total tillväxt än om du har 1500 st/ha i det stadiet och med så litet stamantal får du dessutom, som Vinterrojarn skriver, grov kvist och mycket juvenilved.

Antal och rumslig fördelning är två olika saker. Dessutom har de studier som tittar på rumslig fördelning bara tittat på vad som händer om man varierar den rumsliga jämnheten i den lilla skalan, typ rektangelförband istället för kvadratförband, men det finns nästan inga studier alls av hur rejäl ojämnhet, med exempelvis rejäla luckor i beståndet, påverkar beståndets volymtillväxt i förhållande till samma stamantal med helt jämnt fördelade träd.

Rejäla luckor vill givetvis även jag undvika ! Vad gäller den större totalproduktionen i gallrade bestånd, är frågan
vilket det eventuella ekonomiska mervärdet är av den högre produktionen med hänsyn till det låga eller negativa nettot på gallringsvirket och till den väsentligt förhöjda risken för följdskador pga gallring.

[Torbjörn Johnsen]

mån 24 feb 2020, 13:20#627122 Jag tror i alla fall att du är något på spåret skogshare. Om du tittar i våra trådar om Gallringskatastrofen i den Svenska skogen? och Alldeles för låga slutavverkningsvolymer så är det ganska uppenbart att vi tar ut för mycket virke under skogens "gallringsfas". D v s den ålder där skogen växer väldigt mycket procentuellt sett och där den producerar som mest med kubikmeter per hektar och år. När gallringsuttagen kommer över 30-35% av volymen/grundytan i en förstagallring så sjunker tillväxten och man tappar i förrådsuppbyggnad. Återkommande, hårda gallringar förstärker problemet. Vid andra eller senare-gallring ska uttaget helst vara ännu lägre (i %) än i förstagallringen.

Sedan är ju frågan vilken skötsel som är bäst? Gallringsfritt eller försiktiga gallringar? I de flesta gallringsförsök ger gallringsfritt högst volymproduktion men det blir också mycket självgallring. Däremot påverkar inta gallrat/ogallrat diametern på de 300-500 grövsta träden speciellt mycket. Ogallrad skog sär däremot ganska trist ut.

Jag har tittat på mycket gallringsskogar nu den senaste tiden och det är sällan man ser skog som gallrats en gång att komma i närheten av självgallring. Erfarenheterna från jämförelseytorna på Gallringsdagarna 2018 där vi gjorde ganska grundliga utvärderingar efteråt var att de flesta av de gallrade bestånden, där vi tog ut 35% av volymen, sedan inte ska gallras mer utan växa orört till slutavverkning i 80-årsåldern. Då var det här välröjda skogar som gallrades i rätt tid (och ganska försiktigt). Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen

I princip kan ju den som är självverksam göra återkommande och försiktiga låggallringar som bara fångar upp träd som annars skulle dö av självgallring. Men så fort man börjar hugga i de härskande och medhärskande trädskikten så tappar man tillväxt. Alternativet om man inte kan jobba själv är att göra en tidig förstagallring för att få ner stamantalet något men inte ta ut mer än 35% av volymen. Sedan låta det stå till slutavverkning.

En stark fördel av att gallra väldigt försiktigt (eller möjligen inte alls) är att man snabbt höjer virkesförrådet i medelålders skog (30-60 år typ) och därmed kan man ganska påtagligt höja fastighetens totala tillväxt relativt snabbt. Det kan ju vara bättre att ta ut 50 m3fub färdigväxt gammelskog än att hugga 200 m3fub i några hektar 40-årig andragallring för att få ut samma pengar om man har den möjligheten.

Varje gång man går in och gallrar riskerar man också som diskuterats tidigare här i tråden skador (direkta rot- & stamskador) som kan bli inkörsport för röta samt att man får ökad risk för stormskador. En sådan här blöt och tjälfri vinter är det inte så kul att ha 30 ton skotare körande runt i gallringsskogen för att få ut klenvirket. I alla fall inte i södra halvan av landet där det inte funnits tillstymmelse till vinter.

Jag citerar känd gallringsforskare: "Skogen behöver inte gallringen, däremot massaindustrin och skogsägaren"

[Uvskogen]

mån 24 feb 2020, 14:18#627136

Varje gång man går in och gallrar riskerar man också som diskuterats tidigare här i tråden skador (direkta rot- & stamskador) som kan bli inkörsport för röta samt att man får ökad risk för stormskador. En sådan här blöt och tjälfri vinter är det inte så kul att ha 30 ton skotare körande runt i gallringsskogen för att få ut klenvirket. I alla fall inte i södra halvan av landet där det inte funnits tillstymmelse till vinter.
"

Nej den modellen har inte varit så framgångsrik detta år. Från min horisont så märker jag ett ökat intresse, om än inte i konkreta affärer, för att ta in mindre maskiner (typ 3-5 ton) som kan just åka runt i skogen och plocka ut enstaka/färre/utvalda träd i det som normalt kallas gallringskog.
Väldigt tydligt är också alltfler som säger att de är less på att sälja massaved till lågt pris. Ska bli spännande att se framöver vad som tar över, eller om det bli två likvärdiga, försiktig plockgallring och stenhård produktionsgallring

[Lillesves]

mån 24 feb 2020, 17:45#627201

I princip kan ju den som är självverksam göra återkommande och försiktiga låggallringar som bara fångar upp träd som annars skulle dö av självgallring. Men så fort man börjar hugga i de härskande och medhärskande trädskikten så tappar man tillväxt.

Är det inte rätt att försöka jämna ut beståndet, alltså plocka bort båda låga och höga träd ?
Jag ser att en del träd har fått en enorm tillväxt vilket undertrycker och kväver de som står intill.
Jag tänker att jag sparar fler stammar genom att ta det stora.

[Lars Lundqvist SLU]

mån 24 feb 2020, 18:25#627210 Det finns studier som tyder på att ökad storleksvariation skulle minska tillväxten men det finns inga riktigt bra förklaringar än så länge till varför det skulle vara så.

[Mellberg]

mån 24 feb 2020, 19:09#627225 Att gallra bort enstaka förväxande träd som bedöms bli alldeles för grova vid en framtida slutavverkning är inte fel. En regelrätt höggallring är riskabel då uttaget tenderar att bli alldeles för högt.

Contorta skulle jag kunna överväga att prova att sköta gallringsfritt, här handlar det i första hand om volymproduktion.

Låggallring är att rekommendera, för det är som någon redan skrivit, de träd som slutat växa som vi i första hand skall gallra bort.