ons 01 jan 2020, 08:35#603985
De ökande riskerna för extrema väderhändelser gör mig alltmer övertygad om fördelarna med ett rätt hanterat, gallringsfritt skogsbruk och om nödvändigheten att välja rätt trädslag för varje marktyp. Vill därför gärna precisera och delvis ändra mitt inledande inlägg i denna tråd enligt nedanstående ;
Jag utgår nu ifrån att röjning utförs 2-3 gånger i planterade bestånd av gran och tall samt 3-4 gånger i självföryngrad tall och björk, För gran från 2000-2500 plantor till 800-1000 stammar / ha ( 3.0 - 3,5 m förband ) och för planterad tall från 2000 - 2500 plantor till 600-800 stammar / ha. ( 3,5 - 4,0 m förband ). Sista röjningen i tall och björk görs vid 6 - 8 m beståndsmedelhöjd. Genom dessa förutsättningar finns rimligen för alla tre trädslagen en god marginal för naturliga avgångar och viltbete samt för tall och björk ett tillräckligt antal stammar för både bra kvalitetsurval och inbördes kvalitetsdaning. För granen innebär den givna bestånsslutenheten minimal självgallring och samtidigt positiva kvalitetseffekter med god stamform, hög densitet och finkvistigt virke. Bra kvalitetsdanande alternativ eller komplement till täta förband i planterings- och ungskogsstadiet är stamkvistning (se Torbjörn Johnsens tråd ) eller att ( enligt professor Urban Nilsson; SLU ) låta en del självföryngrat löv följa med till sista röjningen, förutsatt att det inte tar över på höjden.
Målsättningen för flertalet bestånd i min hypotes är en brösthöjdsdiameter hos de flesta stammarna vid slutavverkning på ca. 35 cm. Lägre på svaga boniteter
De avgörande fördelarna med ett gallringsfritt skogsbruk jämfört med gallrad skog är således ;
- minskade storm- och körskador ;
- kraftigt minskad risk för röta och barkborreangrepp ;- större timmerandel, bättre sågutbyte ur timmerstockarna och en ökad, långvarig kolbindning ( inklusive byggnader i / med trä )
- sannolikt betydligt större slutavverkningsvolymer och slutavverkningsnetton / ha ( här efterlyser jag hårda fakta ! )
Ett frågetecken är risken för snöbrott i gallringsfria bestånd i förhållande till gallrade. Vad tror ni och vad säger forskningen !
Med tanke på träets odiskutabla och allt starkare konkurrensfördelar - inte minst klimatmässiga - som byggnadsmaterial gentemot andra materialslag i både Sverige och globalt, är det slutligen inte troligt att något annat sortiment tillnärmelsevis kan utmana sågtimret inom aktuella dimensioner. Detta förhållande förstärks också av det faktum att nya, konkurrenskraftiga produkter - senast KL-trä - och mer avancerade träbyggnadstekniker tillkommer hela tiden.
En god fortsättning på det nya skogsåret !
Kort information om skogsforum.se