Gallring

[skogshare]

mån 28 mar 2022, 11:59#754012

https://www.youtube.com/watch?v=cb7Rrb0wV-Q
Refektioner och synpunkter på detta?

@djkj, tack för ett härligt pedagogiskt exempel på gallringsfritt skogsbruk hos bröderna Eriksson. Frågorna med utgångspunkt från både filmen och generellt är återigen bland annat;

- vilket stamantal vid slutavverkning som är optimalt ur produktionssynpunkt beroende på bonitet och trädslag, om målsättningen är att producera maximal virkesvolym och timmerandel samt att slutavverka beståndet eller ställa fröträd när den löpande tillväxten = medeltillväxten. Är 800 stammar/ha ett bra utgångsvärde som ev. kan plussas på med 100-300 stammar för gran på bättre boniteter och ev. minskas med 100-200 stammar för tall och löv samt för gran på sämre boniteter? Var hamnar lärk och douglasgran i detta sammanhang? 

- hur man bäst kan åstadkomma ett hållbart, ståndortsanpassat skogsbruk med tanke på viltbete och avsättningsproblem för lövtimmer;

- hur avsättningsproblemen ska lösas för det "övergrova" grantimmer, som kan blir resultatet av att kvarhålla bestånden tills den löpande tillväxten skär medeltillväxten. Eller räcker det att bara balansera med ett ökat stamantalet?

- hur mycket röjning, som egentligen är nödvändigt(!) i det gallringsfria skogsbruket;

- vilka planteringsförband som bör väljas.

.

[billfoster]

sön 01 maj 2022, 11:11#757081

Har tidigare ha förordat två till tre kvalitetsgallringar med sikte på att till slutavverkningen inom rimlig omloppstid få så många jämngrova stammar som möjligt med vardera två till tre maximalt långa timmerstockar - beroende på trädslag och bonitet - i de bäst betalade gbwhatsapp toppdiameterintervallerna. Men genom bl.a. professor Urban Nilssons " nio myter om gallring " och Älgfoderodlares många inlägg, blir jag alltmer övertygad om fördelarna att nå samma målsättning med
ett gallringsfritt skogsbruk, där jag efter två röjningar - tre vid självföryngring - föreställer mig 600 - 1100 stammar / ha beroende på bonitet, trädslag och kvalitetsanspråk. Gärna i kombination med stamkvistning. De uppenbara fördelarna är den högre, totala gagnvirkesproduktionen, den minimala skaderisken och den bättre kvalitetsdaningen. Vad anser
ni ?

Den verkliga fördelen med gallringsfritt och få stammar är risken för skador när det kommer till vindskador.

billfoster

[skogshare]

sön 01 maj 2022, 13:46#757093

Den verkliga fördelen med gallringsfritt och få stammar är risken för skador när det kommer till vindskador.

@billfoster, tycker du att det är lite med 800-1100 stammar/ha för gran och 600-800 för tall och björk vid slutavverkning, som jag föreslår. Vid produktionsmässigt optimala omloppstider tycker jag också att fördelen med betydande slutavverkningsvolymer vid dessa stamantal bör framhållas utöver stormfastheten.

[skogshare]

mån 06 jun 2022, 07:28#759970 Förutsatt att ;

- att målsättningen är ett gallringsfritt skogsbruk med fortsatt 800 alternativt 1100 stammar/ha för gran vid
slutavverkning; 

- avsikten är att arbeta med produktions- och klimatmässigt optimala omloppstider med slutavverkning när den löpande
tillväxten = medeltillväxten;

- sågverken även i framtiden kommer att göra prisavdrag för timmer grövre än 35 cm topp,

vore det värdefullt om någon produktionsforskare -kanske Lars Lundqvist- vill visa hur toppdiameterfördelningen ser ut för det avverkade timret i de båda alternativen på olika boniteter och då i synnerhet andelarna övergrovt timmer.

Min undran är om det kan vara ekonomiskt befogat att i aktuella fall minimera andelen övergrovt timmer genom högre stamantal och därmed samtidigt slankare stammar.

[Lars Lundqvist SLU]

mån 06 jun 2022, 10:08#759980 Det skulle kräva ett stort arbete att ta fram det du vill ha, men det är fullt möjligt genom att använda Heureka, SLU:s stora prognossystem för skog. Frågan är väl mer vem som är beredd att göra det, eller vem som är beredd att betala för att få det gjort.
Den som har en Windows-dator kan själv ladda ner Heureka och testa sig fram.

[Sjögården]

mån 06 jun 2022, 10:47#759983 Har provat att lämna några granbestånd på G 30 med svåra kronhjortskador utan gallring för att slutavverka dem i 40 årsåldern.
Resultatet blev snöbrott med efterföljande tvångsgallring och därefter mer snöbrott och nu granbarkborre , både sex och åttatandade.
Borde följt min ordinarie strategi, ställ ut och håll 2/3 av kronan grön till 25 årsålder och rör inget sedan i granbestånden.
Blir alldeles för långa och svaga stammar med gallringsfritt enligt min uppfattning.
Men jag har ju gett upp med granen,hur som helst… 😉

[bengt.a]

tis 07 jun 2022, 07:35#760036

Har provat att lämna några granbestånd på G 30 med svåra kronhjortskador utan gallring för att slutavverka dem i 40 årsåldern.
Resultatet blev snöbrott med efterföljande tvångsgallring och därefter mer snöbrott och nu granbarkborre , både sex och åttatandade.
Borde följt min ordinarie strategi, ställ ut och håll 2/3 av kronan grön till 25 årsålder och rör inget sedan i granbestånden.
Blir alldeles för långa och svaga stammar med gallringsfritt enligt min uppfattning.
Men jag har ju gett upp med granen,hur som helst… 😉

Hur hade du det med röjningen ? Den har jag fått för mig är A och O, röj hårt och skippa gallring. För detta med att köra runt i granen har jag blivit tveksam till. Fick gallrat 5,5 ha i vintras. Delar av det borde varit gallrat för både 30, 20 och 10 år sedan. Vi har varit för dåliga på att röja pga att vi fick en vedpsykos i mitten av 80-talet, fanns ingen ved att hugga på 23 ha. Blev då även dåligt röjt, hade vi röjt bättre då så hade det även genererat mer virke och ved. Är G30 i olika åldrar det som gallrades. Från ca 60 år till drygt 30 år det som gallrades. En del av det var åker och betesmark fram till slutet av 50-talet.

[Sjögården]

tis 07 jun 2022, 07:58#760037 Ordentligt lövröjt var det och utställt till ungefär 2000 stam per hektar.Rent granbestånd men var redan 100 % barkat vid 20 årsåldern.
Borde ha röjts hårt en gång till alt. en tidig gallring för 7-8 år sedan.
Idag röjer jag ner mycket gran i bestånden och låter björken bli en del av beståndet.Och naturligtvis tallen på rätt mark.
Skall man köra gallringsfritt bör man nog röja hårt fram till 20 årsåldern.
Och sedan strunta i självgallringen och slutavverka strax innan gbb kommer… 😉

[Johan på hästbacken]

tis 07 jun 2022, 09:34#760041 Efter att tittat på filmen hos hyssnabröderna kan man konstatera att de förhållande som gäller där är få förunnade. Att få fram 1000 skogskubik på 35år kräver mark med rörligt grundvatten och sluttande terräng, inget som finns överallt. Har själv varit hos dem och sett att förhållandena är ypperliga. Däremot skulle det bli bättre netto på slutavverkningen om tillväxten fördelades på mindre antal stammar. Ingen större vinst att odla fram massaved på dessa marker. Vi har själva granmarker som liknar deras men då gallrat i två steg. Först tagit bort björken vid 25-30års åldern och samtidig hugger fram stickvägar 30 meter mellan för traktor. Sen görs låggallring vid 35 år med beståndsgående H 8
Sedan får beståndet stå till slutavverkning 60-70 år. Dessa marker är G34-36. Genom denna skötsel har du möjligheter att gå in genom stickvägar och rädda vindfällor och barkborreträd. Träden får mer volym och timmerandelen högre

[skogshare]

tis 21 jun 2022, 14:41#761573 I diskussionen om gallringsfritt skogsbruk, kan det också vara på sin plats att ta upp hur och när under säsongen aktuella röjningarna bör genomföras för att ge optimal nytta.

Jag föreställer mig att enkelställning/utställning av önskade plantor/stammar med fördel kan ske genom kraftig och upprepad toppning av framför allt oönskat lövsly i början av sommaren när lövverket är färdigt. Hela tiden med god frihöjd för kvarvarande plantor/träd. Fördelarna med ett sådant förfarande, är som jag uppfattar det;

- en utmärkt gröngödsling i början av omloppstiden
- god återväxt av viltfoder i bra höjd. Frågan är om det toppade lövet avleder från bete/repning på de uppväxande träden;
- skydd mot uttorkning av markytan och bra mikroklimat, mikrobiotop och förnabildning;
- förbättrad koldioxidupptagning under ungskogsfasen.

Fler fördelar -eller nackdelar?

[Erre]

tis 21 jun 2022, 18:14#761593 Brunnsröjning då?

Var håller allt hus folk?

[skogshare]

tis 21 jun 2022, 19:12#761597

Brunnsröjning då?

@Erre, för att förtydliga mig menar jag, helt utan egen praktisk erfarenhet, att enbart potentiella framtidsplantor/stammar lämnas orörda vid röjningen/toppningen. En del av dessa kommer ev röjas/toppas vid kommande röjningsomgång(ar). Toppningen bör åtminstone i de första två omgångarna inte vara hårdare än att slyet kan fortsätta producera skott i lagom omfattning för att inte konkurrera alltför mycket om näring och vatten med framtidsstammarna.

[Erre]

tis 21 jun 2022, 19:22#761598 Är nog med på hur du tänker.
Har själv slutat röja för ögats skull. Dvs det ska inte vara kliniskt rent på annat än huvudstammar.
Finns det bara huvudstammar finns där bara dom kvar att äta/feja på.
Har länge gjort "björkbollar" genom att toppa dom högt. Då växer dom om med en massa nya skott och fortsätter ge foder till viltet.

Var håller allt hus folk?

[foxximan]

ons 17 aug 2022, 19:24#767515 Jacky wrote:
Have previously advocated two to three quality thinnings with the aim of getting as many evenly rough trunks as possible for the final felling within a reasonable turnaround time with each two to three maximally long logs - depending on tree species and credit quality - in the best paid top diameter ranges. But through i.a. Professor Urban Nilsson's "nine myths about thinning" and Älgfoderodlarer's many posts, I am increasingly convinced of the advantages of reaching the same goal with
a thinning-free forestry, where after two clearings - three in case of self-rejuvenation - I imagine 600 - 1100 trunks / ha depending on quality, tree species and quality claims. Preferably in combination with stem branching. The obvious advantages are the higher overall plywood production, the minimal risk of damage and the better quality production. What do
you think?

Senast redigerad av Torbjörn Johnsen ons 17 aug 2022, 20:34, redigerad totalt 1 gång. Anledning: Tagit bort en länk till helt ovidkommande innehåll.

[skogshare]

ons 17 aug 2022, 20:18#767522

Jacky wrote:
Have previously advocated two to three quality thinnings with the aim of getting as many evenly rough trunks as possible for the final felling within a reasonable turnaround time with each two to three maximally long logs - depending on tree species and credit quality - in the best paid top diameter ranges. But through i.a. Professor Urban Nilsson's "nine myths about thinning" and Älgfoderodlarer's many posts, I am increasingly convinced of the advantages of reaching the same goal with
a thinning-free forestry, where after two clearings - three in case of self-rejuvenation - I imagine 600 - 1100 trunks / ha depending on quality, tree species and quality claims. Preferably in combination with stem branching. The obvious advantages are the higher overall plywood production, the minimal risk of damage and the better quality production. What do
you think?

@foxximan, I could not have expressed it better myself!