Gallring

[Torbjörn Johnsen]

ons 20 feb 2019, 15:38#552602 SLU i Alnarp skriver om gödslingsförsök som gjorts i ung granskog. Det är planterad gran med ett förband om minst 1500 stammar per hektar som gödslats intensivt redan från det att träden blivit två meter höga. I början gödslas de vart tredje år tills beståndet sluter sig. Därefter vart femte. 150 kg kväve/ha varje gång. Bestånden gallras inte. Dels för att man inte vill gallra ut träd "som man investerat gödselpengar i" och dels för att minska risken för skador. Istället räknar man med en tidig avverkning efter ca 30-40 år. Ett rent plantageskogsbruk med maxad volymproduktion helt enkelt.

I höstas när vi var i Mölnbacka och jagade rekordgranar besökte vi ett sådant gödslingsförsök på bra granmark. Jag vet inte om det ingick i de försök som SLU redovisar nu men både skötseln och resultatet liknade den beskrivningen. Beståndet var mellan 20-30 år gammalt om jag minns rätt och det syntes en påtaglig skillnad mellan de ogödslade kontrollerna och det som max-gödslat. Vill minnas att de delar som hade mest virke låg en bra bit över 300 m3sk/ha.

Läs mer om försöken i SLUs beskrivning här.

@Fredrik Reuter kanske har en bild från Mölnbackaförsöket?

Skulle du vilja testa att odla gran med "maxproduktion" på det här sättet? Och vad tror ni om kostnaden för 150 kg kväve vart femte år?

• Läs mer om Gallring
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[jannee]

ons 20 feb 2019, 17:14#552609 Klimatet förändras snabbt, kan på många marker bli vattenbrist, om inte vattentillgången ställde till några problem skulle jag inte tveka att gödsla.
Planterar nämligen redan med 1500 till 1600 plat/ha.
Som det nu är eller var dog många plantor i somras just p.g.a. vattenbrist, björken tappade visserligen löven men kommer nog igen

[Fredrik Reuter]

tor 21 feb 2019, 10:48#552698 Tyvärr verkar några bilder fallit bort från besöket, men det var kanske fler i gruppen som fotade och det är fritt fram att lägga upp här i tråden i så fall.

Jag pratade med Urban Nilsson på SLU för att få lite mer info om försöken och visst var det så att "vår" försöksyta i Mölnbacka är med i resultatet tillsammans med då försöksytor i Jämtland (Bräcke), Gästrikland, Dalarna och Kalmar.

Det är enligt Urban Nilsson förvånande att gödseleffekten är så påtaglig norrut i landet, eller att den är så låg i Götaland, beroende på hur man vill se det. Försöksytan i Bräcke är ett bra exempel då det från början var en G17 som nu SLU skrämt upp genom gödsling till en G36. Över 100% boost i volymtillväxt och jämfört med Kalmarytan som hade ca 50% tillväxt är det stor skillnad. Det ligger troligen i tillgången på vatten som Jannee skriver då man med gödsel i princip tillför en av tre ingredienser men finns inte den andra så står det och stampar ändå. Något som förvånat forskarna är dock att den tredje ingrediensen, växtsäsongens längd inte spelar så stor roll. Ganska intressant.

Försöksytorna är f.ö planterade med förband på över 2.000 plant/ha. Forskarna antar att ytorna vid 40 års ålder kommer ha självgallrats ner till 1.500 plant/ha och därför väljer de en utgångspunkt med 1.500 plant/ha. Men då gäller det att ha koll på föryngringen för det försvinner snabbt volym i varje planta som dör eller i varje snöbrott.

Personligen är jag lite kluven till denna typ av skogsbruk. Det är spännande att kunna maxa volymproduktion men samtidigt är det ett sterilt och tråkigt plantage som förutom volymupplevelsen är ganska tråkig.

Jag kommer inte ihåg vilken beståndsdata som Fredrik fick vid höjdmätning, grundyta och provborrning, kanske kan du skriva några rader här i tråden @tåndemåla ?

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[uffejohan]

tor 21 feb 2019, 11:26#552704 Jag var ju med uppe i Mölnbacka och fick se projektet. Det var ju som skrivits ovan väldigt ”tråkigt” bestånd. Mörkt och risigt och sterilt på marken. Nu kommer jag inte ihåg säkert men nog var det lerhaltig jord som behåller fukten bra? Jannee har säkert en poäng med att det nog annars lätt kan uppstå vattenbrist. Mina marker med grusig morän lämpar sig kanske inte överhuvudtaget för gödsling eftersom marken är väldigt genomsläpplig. På mina bästa bestånd med G32 är det gott om träd med sprickor i barken vilket sannolikt är en effekt av vattenbrist. Om man skulle vilja testa ett område, har någon koll på var man kan köpa mindre parti kväve och vad kostar det?

Det du inte hann idag kan du göra i morgon och hinner du inte då heller så var det inte så viktigt

[Torbjörn Johnsen]

tor 21 feb 2019, 11:38#552706 Här finns lite mer om att Köpa gödsel

Fast du kanske skulle köpa en vattenpump och lite slang istället

Senast redigerad av Torbjörn Johnsen tor 21 feb 2019, 13:20, redigerad totalt 1 gång.

[uffejohan]

tor 21 feb 2019, 12:39#552711 Har funderat på det😉 Har ju en hel sjö att hämta vatten ur men det är väl inte heller tillåtet.....

Det du inte hann idag kan du göra i morgon och hinner du inte då heller så var det inte så viktigt

[jannee]

tor 21 feb 2019, 12:59#552712 Hur stor betydelse vattentillgången är ser jag tydligt här hemma.
Mossodlingar som jag planterat igen kontra små lyckor (pyttesmå åkrar). Tillväxten är betydligt högre på f.d. mossodlingar.
Även i den kuperade skogsmarken där växer det också betydligt bättre i nerkant och på bottnen av sluttningarna.
Just när det gäller näring (gödning) växer alltid de granar som står i åkerkanterna betydligt bättre än de träd som befinner sig något 10 tal meter in. Självklart betyder ljusinsläppet något men det är inte hela sanningen.
Skulle inte alls förvåna mig om man i framtiden driver "granåkrarna" på ett liknande sätt som man bedriver odling på sädes och gräsvallar.
Man får bara räkna på vilket som blir mest lönsamt, snabb tillväxt med hjälp av gödning eller kanske vänta dubbla tiden innan slutavverkning.

[Torbjörn Johnsen]

tor 21 feb 2019, 13:32#552713 Om man skulle våga sig på en kvalificerad kostnadsuppskattning för gödningen?

150 kg N (kväve) per ha

Gödsling vart tredje år mellan 2 till 7 meters höjd (borde bli ca 3 ggr)
Gödsling vart femte år mellan 7 meters höjd (ca 15 år?) t o m slutavverkning. (borde bli minst 5 ggr)

Totalt 8 gödningstillfällen á 150 kg N = 1200 kg N
Det går därmed åt totalt 4 444 kg Skogs-CAN som innehåller 27% kväve

Vid gödningspris 2,5 kr/kg blir det 11 110 kr i gödningskostnad
Vid gödningspris 3,0 kr/kg blir det 13 332 kr i gödningskostnad

Plus kostnad för spridning (8 ggr) som jag inte har en aning om vad det kostar.

Är det lönsamt?

[uffejohan]

tor 21 feb 2019, 14:14#552719 Intressant beräkning Torbjörn! Skulle innebära att det måste växa ca 25 m3fub mer per hektar då eller snålt räknat 10% mer under en omloppstid. Jämför man med Mölnbackabestånden borde det vara en lönsam kalkyl, särskilt om man inte tar hänsyn till spridningskostnaden och det behöver man ju inte göra som pensionär😏.
För övrigt har jag exakt samma erfarenhet som @jannee. I möjligaste mån planterar jag därför tall på de torrare partierna och gran där det är lite fuktigare. På de igenplanterade åkerlapparna växer det oerhört bra innan rötan slår till, kanske kan det vara vattenbristen som är en bov i dramat.

Det du inte hann idag kan du göra i morgon och hinner du inte då heller så var det inte så viktigt