SKOGSFORUM ARTIKEL

Beskrivning jämförelseytor - Gallringsdagarna 2018

 Svara  1 inlägg  1540 visn.  0 följer
Användarvisningsbild

Beskrivning jämförelseytor - Gallringsdagarna 2018  ARTIKEL

 
#528185 Här kommer en beskrivning av var och en av jämförelseytorna från Gallringsdagarna 2018. Till skillnad från hur vi gjorde på Gallringsdagarna 2017, där olika maskinföretag fick gallra ytorna och vi mätte prestationen på skördare/huggare och skotare, så gjorde vi i år ett helt annat upplägg. Målsättningen i år var att visa upp en större bredd av olika gallringsmetoder. D v s olika stickvägsbredder och stickvägsavstånd samt både stickvägsgående och beståndsgående skördare och skotare samt även viss manuellhuggning.

Beskrivningen av fjolårets jämförelseytor finns i tråden Automatisk Gallringsuppföljning! om du vill se hur det såg ut.

I tråden Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen finns också lite generell beskrivning av resultaten från årets jämförelseytor samt även jämförelser med tidigare gallringsdagar.

Här nedan finns en beskrivning av de olika ytorna från Gallringsdagarna 2018. Vi har lagt in varje yta i det gallringsverktyg som finns på webbplatsen “Skogskunskap”. Där kan man se om det föreligger gallringsbehov samt simulera beståndens utveckling efter olika gallringsprogram. Bilder på gallringsmallarna här nedan kommer därifrån liksom data för framtida förväntade virkesvolymer och beståndsdata. Allra sist i det här låååånga inlägget finns en sammanfattande tabell där man får en överblick över alla ytor och vart de hamnar när det gäller total produktion. Där finns också min reflektion över all denna data. Diskutera gärna vidare för här finns mycket att fundera över!

1539287814_gallringsmall-gd2018.png


Jämförelseyta 1
Beståndet gallrades med ”svensk standard”. Eller i alla fall det som ofta anges som metod för svenska gallringar. D v s en stickvägsgående skördare och en stickvägsgående skotare. Med vägbredd 4 meter och avstånd mellan vägarna på 20 meter räknat från vägmitt till vägmitt.

Beståndet höll 147 m3sk/ha (121 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var 32% av volymen inkl uttaget i stickvägarna. I kubik räknat blev det 47 m3sk/ha (40 m3fub). 40% av den uttagna volymen togs ut i stickvägarna (19 m3sk/16 m3fub) och 60% av volymen gallrades ut mellan vägarna (28 m3sk/24 m3fub). Medelstammen i uttaget var 0,06 m3fub.

Beståndet höll 1605 stammar per hektar före gallring och hade 937 st/ha kvar efteråt. Grundytan sänktes från 26 m2 till 18 m2 efter gallring.

I det här fallet gallrades med en Gremo 1050H (med SP-aggregat) men det skulle lika gärna kunnat vara en Komatsu 901, Ponsse Fox eller John Deere 1070 eller liknande maskinstorlek. Det är precis på vippen att de här maskinerna klarar sig med 4,0 meter bred väg. Skördaren hade kedjor på ett hjulpar och breda (710) däck och det var på gränsen till trångt. För att skotaren ska klara sig på 4-metersvägar så måste det vara en mindre (10-tons) gallringsskotare typ Rottne F10, Gremo 1050F, JD 810 eller liknande och då får det heller inte luta speciellt mycket. Ska man vara helt ärlig är det nog dock sällan som den här typen av gallringar klarar sig med fyra meters vägbredd utan det blir gärna några decimeter till.

Kostnad?
Beståndet såg bra ut efteråt. Några grova och yviga björkar som gallrades bort gav några ”hål” i beståndet men i övrigt såg det trevligt ut. Den här typen av gallringsmaskiner är väl beprövade och effektiva. En skördare med flerträdshantering är hyfsat kostnadseffektiv även vid klenare medelstam och 10-tonsskotaren är en smidig men effektiv gallringsmaskin. Som vid allt maskinarbete (ja troligen ännu mer när det gäller att köra gallringsmaskin) hänger väldigt mycket på den som sitter bakom spakarna. Både att de ska bli en fin gallring men också att det ska bli en hög produktion.

Idag (oktober 2018) uppskattar vi att avverkningskostnaden (inkl skotning) för förstagallring av den här typen ligger runt 240-260 kr/m3fub vid en medelstam om 0,05 m3fub och några tior lägre om medelstammen ligger runt 0,06. Troligen lite högre om man rör sig längre västerut i Götaland. Enligt Skogsstyrelsens databas över avverkningskostnad ligger kostnaden för gallring i det storskaliga skogsbruket i södra Sverige i snitt på 211 kr under 2017. Då ingår all gallring, såväl förstagallringar som senare gallringar.

1539288250_gallringsplan-yta1.png


Gallringsplan, yta 1
Enligt Skogskunskaps Gallringsplan så låg den här ytan i det övre skiktet i mallens målfält men inte allra längst upp (se bild). Trots en försiktig gallring hamnar beståndet längst ner i målfältet och ingen mer gallring föreslås. Beståndet når slutavverkning vid 94 års ålder och förväntas då hålla 569 m3sk/479 m3fub virkesvolym per hektar.

Jämförelseyta 2
Beståndet gallrades med extra stort stickvägsavstånd. Hela 32 meter räknat från vägmitt till vägmitt och fyra meters stickvägar. Mellan stickvägarna körde skördaren s k ”slingestråk” för att komma åt all gallring. Virket från slingerstråken la skördaren ut till stickvägarna så att skotaren kunde nå det därifrån. På det här sättet hamnar en mindre del av uttaget i stickvägarna och mer kan tas ut i beståndet mellan vägarna utan att gallringsstyrkan blir för hög. Om man jämför med yta 1 så togs där 41 procent av uttaget ut i stickvägar medan det i yta 2 enbart var 21 procent av uttaget som togs i vägarna. Vid den här typen av gallring med beståndsgående maskin räknar man inte med något väguttag i slingerstråken eftersom de normalt är smalare än avståndet mellan stammarna efter gallring.

Skogen i jämförelseyta 2 höll 152 m3sk/ha (124 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var 33% av volymen inkl. uttaget i stickvägarna. I kubik räknat blev det 51 m3sk/ha (42 m3fub). 21% av den uttagna volymen togs som sagt ut i stickvägarna (11 m3sk/9 m3fub) och 79% av volymen gallrades ut mellan vägarna (40 m3sk/33 m3fub). Uttagets medelstam var 0,05 m3fub.

Beståndet höll 1736 stammar per hektar före gallring och hade 940 st/ha kvar efteråt. Grundytan sänktes från 26 m2 till 17 m2 efter gallring.

Avverkningen gjordes med en Rottne H8 beståndsgående skördare som dels högg upp stickvägarna och sedan gallrade resten av ytan via dubbla slingerstråk. Virket kördes ut med stickvägsgående skotare och vägbredden var fyra meter. Gallringen hade lika gärna kunnat göras med en liknande maskin typ Sampo HR46. För att skotaren ska klara sig på 4-metersvägar så måste det vara en mindre gallringsskotare typ Rottne F10, Gremo 1050F, JD 810 eller liknande och det måste vara hyfsat plant.

Kostnad?
Beståndet såg bra ut efteråt, mycket jämnt gallrat. Kostnadsmässigt är den här gallringen jämförbar med kostnaden för gallringen i yta 1. De större beståndsgående skördarna har i stort sett lika hög kapacitet som de stickvägsgående maskinerna med effektiva aggregat som även klarar flerträdshantering. Det går åt lite mer tid att förflytta skördaren men i gengäld jobbar den på kortare kranlängd än den stickvägsgående maskinen. Skotningen blir i stort sett jämförbar med situationen i yta 1. Lite mer virke utefter varje stickväg vilket ökar prestationen men en del högar ligger lite längre från vägen vilket drar ner.

1539287814_gallringsplan-yta2.png


Gallringsplan, yta 2
Enligt Skogskunskaps Gallringsplan så låg den här ytan lite lägre i gallringsmallen, strax över mitten i målfältet. Det innebär att man hade kunnat vänta något år med gallringen enligt mallen. Gallringsplan anger uttagen i 5%-steg och här blir det möjligt att göra en intressant jämförelse: Om jag lägger in årets förstagallring med 30% uttag (det var 33% i verkligheten) föreslår Gallringsplan ytterligare en gallring om 15 år, med ett uttag om 66 m3sk/51 m3fub per hektar.

Om jag däremot lägger beståndets data efter gallringen med 33% uttag så förslår Gallringsplan ingen ytterligare gallring. Slutresultatet blir ganska lika oavsett en gallring till eller ej. Slutavverkning vid 86 resp 91 års ålder. Den totala gagnvirkesvolymen blir också i stort sett densamma men i fallet med en gallring så hamnar ju mer av uttaget som slutavverkning. Virket blir billigare att avverka, värt mer men intäkten kommer långt fram i tiden.

Vid 86 års ålder förväntas beståndet hålla 545 m3sk/462 m3fub och 706 stammar per hektar om det gallrats två gånger. Om vi istället väljer att gallra en gång förväntas beståndet hålla 593 m3sk/502 m3fub och 803 stammar vid 91 års ålder. Bara att välja!


Jämförelseyta 3
Beståndet gallrades helt med beståndsgående maskiner. Här är stickvägsbredden 3 meter och stickvägsavståndet endast 12 meter från vägmitt till vägmitt. Stickvägar ja, när ska vägen räknas som en ”stickväg” och när kan man bortse från den yta som vägen kräver? I den här ytan upptar stickvägen ”på papperet” 25% av beståndets areal vilket är lika mycket som det gör i jämförelseyta 5 där vi har 5 meters vägbredd (och 20 meters cc-avstånd). Men det upplevs annorlunda och det förekom livliga diskussioner om vägar och stickvägar utefter slingan eftersom vi kallat alla vägar för ”stickvägar” i beskrivningarna. I den tråden Biologisk stickvägsbredd – bra definition? finns ett resonemang om att man enbart borde räkna stickvägsbredd minus förband efter gallring (d v s vägens bredd minus avståndet mellan stammarna efter gallring).

Skogen i jämförelseyta 3 höll 154 m3sk/ha (123 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var 35% av volymen inkl uttaget i stickvägarna. I kubik räknat blev det 53 m3sk/ha (45 m3fub). 42% av den uttagna volymen togs ut i vägarna (22 m3sk/19 m3fub) och 58% av volymen gallrades ut mellan vägarna (31 m3sk/26 m3fub).

Beståndet höll 1738 stammar per hektar före gallring och hade 885 st/ha kvar efteråt. Grundytan sänktes från 27 m2 till 18 m2 efter gallring. Medelstammen i uttaget var 0,05 m3fub.

Avverkningen gjordes med en Malwa 560H beståndsgående skördare och virket kördes ut med motsvarande beståndsgående skotare. Vägbredden var som sagt 3 meter. Gallringen hade lika gärna kunnat göras med liknande maskiner typ Vimek eller Terri.

Kostnad?
Beståndet såg bra ut efteråt och det var jämnt gallrat. Avverkningen med den här typen av maskiner blir i det korta perspektivet oftast dyrare än om man använder stickvägsgående skördare och skotare som i jämförelseyta 1 eller större beståndsgånde skördare med stickvägsgående skotare som i yta 2. Framför allt får man räkna med att skotningen kostar mer då en beståndsgående skotare bara tar halva lasset jämfört med vad en 10-tons gallringsskotare gör och därmed får köra fler vändor. Det kan handla om ca 40 kr per m3fub så länge skotningsavstånden är rimliga.

1539287814_gallringsplan-yta3.png


Gallringsplan, yta 3
Verktyget Gallringsplan kan inte hantera stickvägsavstånd under 16 meter men det ger ändå en rättvisande bild att lägga in bestånds- och gallringsdata här. Enligt Skogskunskaps Gallringsplan så låg yta 3 ganska högt i gallringsmallens målfält. Efter ett uttag med 35% av volymen hamnade beståndet precis i underkant av målfältet. Gallringsplan föreslår ytterligare en gallring om 15 år då 73 m3sk/57 m3fub tas ut per hektar. Därefter landar beståndet i slutavverkning vid 87 års ålder med en beståndsvolym om 492 m3sk/416 m3fub och det finns enligt planen 595 stammar kvar vid slutavverkningen.


Jämförelseyta 4
Beståndet gallrades med den metod som användes när engreppsskördarna på allvar gjorde intåg i de svenska gallringsskogarna. Då hade man 25 meters cc-avstånd mellan vägarna (ibland mer) och det som inte skördaren kunde nå med kranen fälldes manuellt med motorsåg. Yta fyra har således gallrats av en stickvägsgående skördare och en stickvägsgående skotare samt lite tid av en manuellhuggare. Med en vägbredd på fyra meter och avstånd mellan vägarna på 25 meter räknat från vägmitt till vägmitt.

Beståndet höll 165 m3sk/ha (129 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var 36% av volymen inkl uttaget i stickvägarna. I kubik räknat blev det 60 m3sk/ha (51 m3fub). 23% av den uttagna volymen togs ut i stickvägarna (14 m3sk/12 m3fub) och 77% av volymen gallrades ut mellan vägarna (46 m3sk/39 m3fub).

Beståndet höll 2024 stammar per hektar före gallring och hade 1018 st/ha kvar efteråt. Grundytan sänktes från 29 m2 till 19 m2 efter gallring. Uttagets medelstam var 0,05 m3fub.

I det här fallet gallrades ytan med en Gremo 1050H (med SP-aggregat) men det skulle lika gärna kunnat vara en Komatsu 901, Ponsse Fox, John Deere 1070 eller liknande maskin. Det är precis på vippen att de här maskinerna klarar sig med 4,0 meter bred väg (se även yta 1). För att skotaren ska klara sig på 4-metersvägar så måste det vara en mindre (10-tons) gallringsskotare typ Rottne F10, Gremo 1050F, JD 810 eller liknande.

Kostnad?
Beståndet såg bra ut efteråt och det såg ut att vara jämnt gallrat. Den här metoden med mellanzonsfällning används sällan idag och den ger antagligen lite högre avverkningskostnad jämfört med om skördaren tar alla träden. Det behövs dock inte så mycket tid för att fälla en mellanzon och, i alla fall förr när maskinerna började ta över gallringarna, ansåg man det vara nyttigt att få göra lite manuellarbete före eller efter ett skördarpass. I och med att det blir mer virke per väg bör skotningen bli lite effektivare men det kompenserar troligen inte för den extra kostnaden för motorsågsgubben.

1539287814_gallringsplan-yta4.png


Gallringsplan, yta 4
Enligt Skogskunskaps Gallringsplan så låg den här ytan allra högst upp i mallens målfält (se bild). Efter årets förstagallring föreslår Gallringsplan en andra gallring om 15 år då ytterligare 65 m3sk/50 m3fub tas ut och 749 stammar/ha är kvar efter gallring. Därefter når beståndet slutavverkning vid 86 års ålder och förväntas då hålla 527 m3sk/446 m3fub virkesvolym per hektar.


Jämförelseyta 5
Den här ytan gallrades för att simulera användning av några storlekar större maskiner än i de andra ytorna. Vägavståndet är fortfarande 20 meter cc men vägbredden har ökats till fem meter. Det här innebär att man kan använda en större skördare men framför allt en större skotare, typ en 12-14-tonsskotare. Något som bör påverkar den totala avverkningskostnaden positivt om köravstånden börjar bli långa. Det finns ju också exempel på när man vill gallra en mindre gallring med slutavverkningsmaskiner för att slippa ytterligare en maskinflyttkostnad om man redan har de stora maskinerna på plats. För att tänja exemplet ytterligare beslutade vi att ta ut 45% uttag här istället för ca 35% som vi tagit ut i de flesta andra ytorna. Nu stod det lite mer virke i den här ytan än i de flesta andra vilket gör att skillnaden efter gallring inte blir så stor ändå. Den här ytan kan ju få representera en gallring där man väntar några år extra för att få ett högre uttag eftersom både övre höjd och grundyta/volym var högre här än i ytorna 1-4.

Beståndet höll 184 m3sk/ha (148 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var 45% av volymen inkl uttaget i stickvägarna. I kubik räknat blev det 83 m3sk/ha (69 m3fub). 41% av den uttagna volymen togs ut i stickvägarna (34 m3sk/28 m3fub) och 59% av volymen gallrades ut mellan vägarna (49 m3sk/41 m3fub). Eftersom det här beståndet höll 25-30 fler m3sk/ha än de andra bestånden (1-4) så blev inte det höga uttaget så påtagligt i och med att volymen efter gallring blev ganska likt de andra bestånden.

Skogen i yta 5 höll 2232 stammar per hektar före gallring och hade 1060 st/ha kvar efteråt. Grundytan sänktes från 31 m2 till 19 m2 efter gallring. Medelstammen i uttaget var 0,06 m3fub.

Kostnad?
Jämförelseyta 5 gav en påtaglig skillnad i upplevelse mot de andra ytorna i och med att de breda väggatorna var påtagliga. Tack vare (eller på grund av) ett högt uttag blev det även en del gallrat mellan vägarna. I det här fallet gallrades ytan med en Komatsu 901 men med tanke på vägbredden hade det kunnat göras med en betydligt större maskin. Vägbredden ger också utrymme för en större skotare och den här gallringen hade kunnat köras med en fullbandad Komatsu 855, JD 1510, Rottne F15 eller motsvarande. En sådan här avverkning borde ge någon tia per m3fub i lägre avverkningskostnad oavsett storlek på skördaren. Om inte annat för att medelstammen ökar i och med ett högre väguttag men också för att det blir mer virke per stickväg att hugga. Med en större skotare finns även möjlighet att få ner skotningskostnaden. I alla fall om man jämför med en 10-tonsskotare vid långa skotningsavstånd. Frågan är dock vem som ev får glädje av den större maskinens ökade transportförmåga. Troligen är det mer en överlevnadsfråga för entreprenören än en möjlighet till lägre kostnad för skogsägaren.

1539287814_gallringsplan-yta5.png


Gallringsplan, yta 5
Skogskunskaps Gallringsplan hanterar inte uttag större än 45 % så det går inte riktigt att använda det verktyget för den här ytan. Tittar man i Gallringsmallen (se bild) så ser man ändå att beståndet hamnar inom målfältet efter den här hårda gallringen. Lägger man in det nygallrade beståndet i Gallringsplan så föreslås ingen ytterligare en gallring utan beståndet föreslås växa till slutavverkning vid 91 års ålder. Då förväntas beståndet ha ett virkesförråd på 622 m3sk/525 m3fub. Trots att det här är ett av de hårdast gallrade bestånden hamnar det här lägst i medeldiameter och medelstam vid slutavverkning. Det beror främst på att med en så stor vägareal måste många stammar per ha sparas mellan vägarna och det här beståndet är det som kommer att ha det högsta stamantalet per hektar vid slutavverkning. Paradox?

En risk som borde uppstå vid en sådan är gallring med breda stickvägar är ökad risk för stormfällning. Bredare väggator borde göra vägträden mer utsatta för vind. Dock finns inga tydliga bevis för detta inom forskningen (men det finns heller inte så mycket forskning på just stickvägsbredder och stormfällningsrisk). I den här tråden finns dock en del intressant om stickvägarnas (i alla fall när det gäller avståndet) inverkan på skogens värdeutveckling inkl. avgång p g a skador: Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstånd


Jämförelseyta 6
Den här ytan gallrades med en traktorprocessor monterad på lantbrukstraktor. I det här fallet användes en Hypro 450XL med vinsch och kran för inmatning. Träden fälldes manuellt med motorsåg. Jämförelseytan lades upp med tre meter breda stickvägar på 20 meters cc-avstånd. Använder man en sådan här vinschprocessor kan man utöka stickvägsavståndet till det dubbla om man vill, beroende på hur skogen och terrängen ser ut. En utmaning om man har virkesrika gallringar och/eller stora stickvägsavstånd är att man får mycket virke i vägkanterna. Med gallringsprocessorn kör man en sida (av vägen) åt gången och då kan virkeshögarna bli ivägen när man kommer tillbaka och ska köra nästa sida. Men det kan man ju lösa genom att köra ut virket först innan man gallrar andra sidan om man nu jobbar själv i egen skog.

Beståndet höll 160 m3sk/ha (133 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var 36% av volymen inkl uttaget i stickvägarna. I kubik räknat blev det 58 m3sk/ha (48 m3fub). 18% av den uttagna volymen togs ut i stickvägarna (11 m3sk/9 m3fub) och 82% av volymen gallrades ut mellan vägarna (47 m3sk/39 m3fub).

Beståndet höll 2160 stammar per hektar före gallring och hade 1207 st/ha kvar efteråt. Grundytan sänktes från 28 m2 till 19 m2 efter gallring. Medelstammen i uttaget var 0,05 m3fub.

I det här fallet gallrades ytan som sagt med en gallringsprocessor och den kördes ut med en mindre skotare. En mer relevant maskinkombination hade kanske varit att köra ut med traktor och griplastarvagn som många självverksamma gör.

Kostnad/prestation?
Beståndet såg bra ut efteråt. Några stora och yviga björkar som togs bort skapade ett par hål i beståndet men i övrigt såg det ut att vara jämnt gallrat.
Vi ger oss inte in på att gissa några kostnader för att använda en gallringsprocessor eftersom de beror på en stor mängd parametrar som var och en för sig kan se väldigt olika ut hos olika användare. Köra åt sig själv i egen skog eller åt någon annan? Kapitalkostnad? Hur mycket använder jag processorn och hur mycket är den sedan värd som begagnad? Kostnad för traktorn? Min egen tid? Bränslekostnaden...Osv.

När det gäller prestationen med en gallringsprocessor så påverkas den givetvis av medelstam, vinschavstånd och liknande men den påverkas också av hur driven man själv är både när det gäller fällningen och processorarbetet. De resultat vi har sett för liknande processorjobb på Gallringsdagarna 2016 och 2017 indikerar att man kör minst dubbelt så mycket med processorn som man gör med motorsågen. Ca 2 m3fub i timmen om man ska gå på de siffrorna.

1539287814_gallringsplan-yta6.png


Gallringsplan, yta 6
Enligt Skogskunskaps Gallringsplan så låg även den här ytan allra högst upp i mallens målfält (se bild). Efter årets förstagallring föreslår Gallringsplan en andra gallring om 15 år då ytterligare 62 m3sk/47 m3fub tas ut och 756 stammar/ha är kvar efter gallring. Därefter når beståndet slutavverkning vid 92 års ålder och förväntas då hålla 521 m3sk/439 m3fub virkesvolym per hektar. Ganska likt de flesta andra ytorna med andra ord.


Jämförelseyta 7
Det här är den första ytan i en serie av fyra där vi visade olika uttagsnivåer. Samtliga dessa ytor (yta 7-10) gallrades med motorsåg och skotades med ATV. Vi la in vägstråk med knappt 2 meters bredd på var tionde meter och för att komma fram med fyrhjulingen behövde vi i princip inte ta bort någon huvudstam, ens i den svagaste gallringen som var just yta 7.

Jämförelseyta 7 var den virkesrikaste ytan av alla men här gallrade vi bara ut 20 procent av volymen. Förr när man pratade gallring, så handlade det ofta om uttag runt 20-25% men idag är det nog sällan man tar ut så lite. I alla fall om man gallrar med inlejd skördare. Efter gallringen hade den här ytan nästa lika mycket virke kvar som en del andra hade innan gallring tack vare att det stod mer virke här från början.

Beståndet höll 189 m3sk/ha (158 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var som sagt 20% av volymen inkl uttaget i “vägarna”. I kubik räknat blev det 38 m3sk/ha (31 m3fub). 31% av den uttagna volymen togs ut i vägarna (12 m3sk/9 m3fub) och 69% av volymen gallrades ut mellan vägarna (26 m3sk/22 m3fub). Medelstammen i uttaget var 0,05 m3fub.

Beståndet höll 1873 stammar per hektar före gallring och hade 1273 st/ha kvar efteråt. Grundytan sänktes från 27 m2 till 22 m2 efter gallring.

Att den här ytan har 31% vägareal är mer en teoretisk definition än en praktisk upplevelse. Träden som avverkades i ATV-vägarna var nästan utan undantag sådan träd som skulle gallras bort och efter gallring, när virket är utkört har man svårt att se vart “vägarna” är. I teorin har den här ytan lika stor vägareal som yta 1 med fyra meters stickväg/20 m cc vägavstånd. Kommer vi tillbaka efter några år så hittar vi inte ATV-vägarna men 4-metersvägarna lär synas fortfarande.

Kostnader/Prestation?
Vi ger oss inte på något kostnadsresonemang för de här ytorna där vi testade olika uttagsnivåer. För den som väljer att hugga sina gallringar med motorsåg och köra ut med ATV är det annat än den kortsiktiga lönsamheten som styr. T ex tillfredsställelsen att göra fina gallringar. Ska man betala en person skälig ersättning för att göra jobbet lär det bli ett dyrt kubikmeterpris. Erfarenheterna från tidigare Gallringsdagar visar att en manuellhugare kan ligga runt en m3fub i timmen i prestation. Kanske mer om man är riktigt driven och har bra metod/teknik. Då tar det fyra arbetsdagar att gallra ett hektar på samma sätt som yta 7. plus ett par dagar att köra ut med ATVn.

Diskussion
Är det då vettigt att gallra så lite som 20% i ett sådant här bestånd? Ja, det beror väl helt på. Har man lite skog och mycket tid så kan det ju vara ett intressant sätt att bruka sin skog för maximal tillväxt. Inga tillväxtförluster p g a gallringsuttaget och full slutenhet i beståndet då man inte tar upp några bredare stickvägar borde minska stormfällningsrisken. Och snart dags att gallra igen!

1539287814_gallringsplan-yta7.png


Gallringsplan, yta 7
Enligt Skogskunskaps Gallringsplan så låg den här ytan högt upp i mallens målfält (se bild). Efter årets förstagallring föreslår Gallringsplan en rejäl andra gallring om 12 år. Då gallras ytterligare 90 m3sk/70 m3fub ut och 703 stammar/ha är kvar efter den gallringen. Sedan förväntas beståndet vara moget för slutavverkning vid 89 års ålder och förväntas då hålla 526 m3sk/445 m3fub virkesvolym per hektar. Trots att vi började gallringen så försiktigt så är det här en av de ytor som enligt Gallringsplan ger högst medelstam och grövst medeldiameter.


Jämförelseyta 8
Yta 8 är den andra ytan där vi visade olika uttagsnivåer. Även denna gallrades med motorsåg och skotades med ATV men här tog vi ut 40% av volymen. Det här innebar att ATVn kunde köra vart som helst i beståndet efter gallring utan att några träd behövde huggas för att komma fram.

Även den här ytan hade något högre volym innan gallring så det blev ett skapligt uttag att ta ut 40 procent av volymen. Med ett så högt uttag kan man räkna med tillväxtförluster under de närmaste åren med kanske 25-30% av vad en ogallrad yta hade gett. Så småningom kommer tillväxten ikapp igen men förlorade kubikmetrar är för alltid förlorade kubikmetrar.

Beståndet höll 160 m3sk/ha (136 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var som sagt 40% av volymen. I kubik räknat blev det 64 m3sk/ha (53 m3fub) varav egentligen inget togs ut i vägar för att komma fram. Medelstammen i uttaget var 0,07 m3fub.

Beståndet höll 1733 stammar per hektar före gallring och hade 956 st/ha kvar efteråt. Grundytan sänktes från 29 m2 till 18 m2 efter gallring.

Kostnader/prestation?
Vi ger oss som sagt inte på något kostnadsresonemang för de här ytorna där vi testade olika uttagsnivåer. Se yta 7 när det gäller prestation.

Diskussion
Är det då vettigt att gallra ut 40% i ett sådant här bestånd? Ja, precis som i föregående yta så beror det helt på. Man kanske har bestånd som är svåra att komma åt och då vill ta ut rejält så att det står sig innan slutavverkning (eller en senare gallring). Eller så är man i behov av pengar och vill ha ett så högt gallringsnetto som möjligt. Och är beredd att ta lite förlorad tillväxt…

1539287814_gallringsplan-yta8.png


Gallringsplan, yta 8
Enligt Skogskunskaps Gallringsplan så låg den här ytan ovanför mallens målfält (se bild). Det gör att beståndet efter den relativt hårda gallringen fortfarande befinner sig inom mallens målfält tack vare att det låg så högt innan. Det innebär också att Gallringsplan föreslår ytterligare en gallring om 20 år. Då gallras ytterligare 68 m3sk/53 m3fub ut och det blir 595 stammar/ha kvar efter gallring. Därefter uppnår beståndet slutavverkning vid 92 års ålder och förväntas då hålla 468 m3sk/439 m3fub virkesvolym per hektar. Det skulle säkert gå lika bra att skippa den andra gallringen och köra beståndet mot slutavverkning med drygt 900 st/ha och avverka lite tidigare.


Jämförelseyta 9
Yta 9 är den tredje ytan där vi visade olika uttagsnivåer. Även denna gallrades med motorsåg och skotades med ATV men här tog vi ut 30% av volymen. Det innebar även här att ATVn kunde köra vart som helst i beståndet efter gallring utan att några träd behövde huggas för att komma fram.

Den här ytan har ungefär samma volym som de första fyra ytorna som gallrades med skördare. Uttaget här är något svagare än vad som gjordes i de flesta skördarytorna och med 30% uttag blir det en försumbar (<10%?) tillväxtförlust de första åren efter gallringen.

Beståndet höll 149 m3sk/ha (124 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var 30% av volymen. I kubik räknat blev uttaget 44 m3sk/ha (40 m3fub) varav egentligen inget togs ut i vägar för att komma fram. Medelstammen i uttaget var 0,06 m3fub.

Beståndet höll 1644 stammar per hektar före gallring och hade 978 st/ha kvar efteråt. Grundytan sänktes från 27 m2 till 18 m2 efter gallring.

Kostnader/prestation?
Vi ger oss som sagt inte på något kostnadsresonemang för de här ytorna där vi testade olika uttagsnivåer. Se yta 7 när det gäller prestation.

Diskussion
Med erfarenheterna från de andra jämförelseytor med liknande virkesförråd så är 30% en lämplig uttagsnivå i förhållande till gallringsmallen. Man riskerar inte att hamna under gallringsmallens målfält och man undviker tillväxtförluster. Utgångsläget inför en andra gallring blir bra och slutavverkningen ger en bra virkesvolym.

1539287814_gallringsplan-yta9.png


Gallringsplan, yta 9
Enligt Skogskunskaps Gallringsplan så låg den här ytan högt i mallens målfält (se bild). Den relativt försiktiga gallringen gör att beståndet efter gallring fortfarande befinner sig väl inom mallens målfält. Gallringsplan föreslår ytterligare en gallring om 15 år. Då gallras 67 m3sk/52 m3fub ut och det blir 688 stammar/ha kvar efter gallring. Därefter uppnår beståndet slutavverkning vid 86 års ålder och förväntas då hålla 527 m3sk/446 m3fub virkesvolym per hektar. Det skulle säkert gå lika bra att skippa den andra gallringen och köra beståndet mot slutavverkning med drygt 900 st/ha och avverka lite tidigare.


Jämförelseyta 10
Den fjärde och sista ytan där vi visade olika uttagsnivåer. Även denna gallrades med motorsåg och skotades med ATV men här tog vi ut extrema 50% av volymen. Det innebar givetvis att ATVn kunde köra vart som helst i beståndet efter gallring utan att några träd behövde huggas för att komma fram. Det hade man kunna gjort med gallringsskotaren också för förbandet efter gallring var drygt fyra meter!

Det var snudd på jobbigt att ta så hårt i ett gallringsbestånd men trots att det såg extremt glest ut så var ju ändå halva volymen kvar. Stamantalet motsvarar ett slutavverkningsförband så här görs inga mer gallringar.

Beståndet höll 172 m3sk/ha (142 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var 50% av volymen. I kubik räknat blev det 86 m3sk/ha (72 m3fub).

Beståndet höll 1800 stammar per hektar före gallring och hade 600 st/ha kvar efteråt. Vi tog alltså ut två tredjedelar av alla stammar. Grundytan sänktes från 26 m2 till 12 m2 efter gallring. Medelstammen i uttaget var 0,06 m3fub.

Kostnader/prestation?
Vi ger oss som sagt inte på något kostnadsresonemang för de här ytorna där vi testade olika uttagsnivåer. Se yta 7 när det gäller prestation.

Förbjudet?
Får man ta ut så här mycket i en gallring? Jag tittade på vad skogsvårdslagen säger och det finns två paragrafer att beakta. Dels Skogsvårdslagens §10 som anger minsta volym efter åtgärd (gallring) för att markens produktionsförmåga ska tas tillvara. Här ligger gränsen strax under 100 m3sk efter gallring för ett bestånd med den här höjden vilket innebär att vi faktiskt har tagit ut för mycket och bryter mot lagen med denna gallring. Om än med kanske bara några få kubikmeters marginal. Det finns en annan paragraf som också måste beaktas och det är §5 om när återbeskogningsplikt inträder. D v s när skogen är så gles så att hela beståndet måste huggas ner och startas om med nya plantor. Här ligger vi på säker mark och det ska ner mot ca 50 m3sk/ha innan det uppstår en återbeskogningsplikt i det här fallet.

Det här innebär att vi kanske klarar oss rent lagligt men att vi genom en så här hård gallring får mycket stora tillväxtförluster i en ålder när skogen växer som bäst. Men i något fall kanske det finns skäl att gallra så här? Om vi har ett avsides skifte eller mark där vi inte kan vara säkra på att komma åt att gallra fler gånger. Det ska bli intressant att åka tillbaka och titta på det här området om några år och se hur det ser ut då.

1539287814_gallringsplan-yta10.png


Gallringsplan, yta 10
Enligt Skogskunskaps Gallringsplan så låg den här ytan inte längst upp i målfältet (se bild). Det innebär att beståndet hade klarat sig något år till innan gallring. Efter den hårda gallringsmassakern hamnade beståndet långt under målfältet och det är därför självklart att ingen ytterligare gallring föreslås i ett bestånd som redan har slutavverkningsförband.
Enligt Gallringsplan är det här beståndet moget för slutavverkning vid 91 års ålder och då står här 499 m3sk/421 m3fub fördelat på 531 stammar.


Jämförelseyta 11
Beståndet gallrades helt med beståndsgående maskiner precis som i yta 3. Men här var stickvägsavståndet 20 meter från vägmitt till vägmitt istället för 12 meter som i yta tre. Vägbredden var tre meter. (Mer om stickvägsresonemang under yta 3). Det ökade vägavståndet uppnåddes genom att Malwa-skördaren gjorde ett slingerstråk mellan skotarvägarna. Virket från detta slingerstråk lades inom räckhåll från skotarvägen.

Skogen i jämförelseyta 11 höll 158 m3sk/ha (132 m3fub) innan gallring. Uttaget i den här ytan var 35% av volymen inkl uttaget i stickvägarna. I kubik räknat blev det 55 m3sk/ha (47 m3fub). 16% av den uttagna volymen togs ut i vägarna (9 m3sk/8 m3fub) och 84% av volymen gallrades ut mellan vägarna (46 m3sk/39 m3fub).

Beståndet höll 1784 stammar per hektar före gallring och hade precis 1000 st/ha kvar efteråt. Grundytan sänktes från 25 m2 till 16 m2 efter gallring. Medelstammen i uttaget var 0,05 m3fub.

Avverkningen gjordes med en Malwa 560H beståndsgående skördare och virket kördes ut med motsvarande beståndsgående skotare. Vägbredden var som sagt 3 meter. Gallringen hade lika gärna kunnat göras med liknande maskiner typ Vimek eller Terri.

Kostnad/prestation?
Beståndet såg bra ut efteråt och det var mycket jämnt gallrat med en liten upplevd stickvägsareal. Vi bedömer att avverkningskostnaden i jämförelseyta 11 motsvarar nivån i yta 3. Även här blir avverkningen med den här typen av maskiner lite dyrare i det korta perspektivet än om man använder stickvägsgående skördare och skotare som i jämförelseyta 1 eller större beståndsgånde skördare med stickvägsgående skotare som i yta 2. Framför allt får man räkna med att skotningen kostar mer då en beståndsgående skotare bara tar halva lasset jämfört med vad en 10-tons gallringsskotare gör och därmed får köra fler vändor. Det kan handla om ca 40 kr per m3fub så länge skotningsavstånden är rimliga.

1539287814_gallringsplan-yta11.png


Gallringsplan, yta 11
Enligt Skogskunskaps Gallringsplan så låg yta 11 inte så högt i gallringsmallens målfält. Gallringen hade kunnat vänta något år till. Efter ett uttag med 35% av volymen hamnade beståndet under målfältet trots att det inte gallrades anmärkningsvärt hårt. Gallringsplan föreslår därför inga fler gallringar utan beståndet får stå till slutavverkning vid 87 års ålder med en beståndsvolym om 551 m3sk/466 m3fub och det finns enligt planen 782 stammar kvar när det blir dags för slutavverkning.


Sammanfattning
Här nedan finns en sammanställning av samtliga jämförelseytor och hur de utvecklas fram till slutavverkningen. En del gallras bara en gång medan några gallras ytterligare en gång om 12-20 år. I samtliga ytor föreslås slutavverkning runt 90-årsåldern. De tidigaste vid 86 år och den senaste vid 94 års totalålder.

Den producerade virkesvolymen påverkas dels av gallringsuttagen men också av boniteten. Några ytor ligger kring SI T27-T28 medan de bästa anses ligga runt SI T30.

Det som verkar påverka produktionen och slutresultatet mycket är om uttaget är för hårt. Inte främst hur många procent det är utan hur stort det är i förhållande till vart beståndet befinner sig i mallen. De ytor som ligger i övre skiktet eller t o m över målfältet kan gallras hårdare och ändå producera mycket virke. I de ytor som hamnar strax över mitten i mallens målfält kan t o m 35% uttag vara för högt.

När stickvägsarealen ökar så får man öka stamantalet mellan vägarna om man inte ska ta ut för mycket volym. I den stam- och virkesrika yta 5, där vi tog ut 45% av volymen, blev det ändå många stammar kvar per hektar mellan vägarna. Den här ytan var den som hade det högsta stamantalet vid slutavverkningstidpunkten och den hade den högsta slutaverkningsvolymen och den högsta totalproduktionen. Men trots att den här ytan var bland de hårdast gallrade hade den den klenaste medelstammen och medeldiametern. I Yta 8 däremot, där vi tog ut 40% av volymen vilket är nästan lika mycket, hade vi mindre vägyta. Där blev medelstammen 0,2 m3fub större och 3,3 cm grövre än i yta 5.

Gallringsplanen och gallringsmallarna ger i de här fallen slutavverkningsbestånd med höga virkesvolymer. De flesta över 500 m3fub/ha. Frågan är väl om skogen får växa så länge som Gallringsplan föreslår? LSÅ (Lägsta tillåtna slutavverkningsåldern för en T28 i Småland är enligt Skogsstyrelsen 60 år och idag tror jag Sveaskog ofta slutavverkar vid LSÅ. Behövs det andra gallringsmallar om vi ska sänka slutavverkningsåldern?

En annan fråga är hur Gallringsplan och gallringsmallarna hanterar gallring med mindre stickvägsbredder? Planen är anpassad för stickvägsgående maskiner och verkar inte ta hänsyn till vägbreddens förhållande till beståndets förband.

Samtliga jämförelseytor ligger definitionsmässigt i samma bestånd. När skogsägaren, Sveaskog i det här fallet, gallrar ett sådant här bestånd så hanteras det som en homogen enhet. Uppgifterna från varje jämförelseyta visar att det finns stora variationer inom beståndet. I en del ytor är det OK att ta ut 45% av volymen medan det på andra ställen räcker att ta ut 25-30% av virket. Här finns ett stort utvecklingsområdet för mer automatiserad och differentierad gallringsstyrning. Tekniken finns delvis tillgänglig i det som kallas HPR-gallring. Ett system där skördaren "taxerar" beståndet allt eftersom den gallrar sig fram och utifrån faktiska beståndsdata kan anpassa uttaget beroende på situationen.

Slutligen så är ju det här väldigt mycket teori och det finns en mängd otaliga faktorer som påverkar. Vi sparar all beståndsdata och åker tillbaka och mäter igen när det gått några år så får vi se hur det utvecklas.

1539287814_sammanställning-gallringsplan-yta1-11.png




   TS
Malwa Gallring
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Beskrivning av jämförelsecellerna - Gallringsdagarna 2017 av Torbjörn Johnsen - tor 12 okt 2017, 15:09
i Gallring
4 svar
7216 läst
av Torbjörn Johnsen     
ons 18 okt 2017, 15:31
Gallringsdagarna 2018 av Torbjörn Johnsen - ons 03 jan 2018, 11:27
i Gallring

1 ... 202122
317 svar
56492 läst
av Uvskogen     
lör 10 nov 2018, 13:01
pcSKOG på Gallringsdagarna 2018 av IT-SKOGVAKTARN - sön 09 sep 2018, 10:22
i Skogsfastigheter
1 svar
1710 läst
av IT-SKOGVAKTARN     
lör 22 sep 2018, 12:10
Bilder från Gallringsdagarna 2018 (mååånga) av Fredrik Reuter - mån 01 okt 2018, 11:22
i Gallring
1 svar
2015 läst
av Vedmaskin     
mån 01 okt 2018, 17:06
Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen av Torbjörn Johnsen - mån 08 okt 2018, 12:50
i Gallring
6 svar
2204 läst
av Hema     
tis 09 okt 2018, 18:53