Här har vi troligtvis ytterligheterna.
Dessa och allt däremellan har vi diskuterat allt sedan Skogsforum startades. Kvalitetskraven för timmer har ändrats av SDC/VMF minst en gång under denna period och vi har gormat om att Sverige både är för bra och samtidigt för litet för att producera sågade bulkvaror. Vad vi menat med bulk är sågade trävaror i de lägre kvalitetsklasserna, producerat av skogsindustri som inte fokuserat värst mycket på slutkunden utan mer på att trycka ut volym på marknaden.
Fiberindustrin (massa- och pappersbruk) har genom åren blivit starkare och starkare. De sätter nu standarden i Skogssverige och de skogsindustrier som har både sågat och massa inom samma koncern (Holmen, Stora Enso, SCA, Södra mfl) ser alltjämt att det är massan de tjänar pengar på. Därigenom hamnar fokus där också. En fråga här kan vara den om hönan eller ägget?
På seminariet vid årets Gallringsdagar berördes dessa punkter och denna text är tänkt att återspegla delar av detta. Anledningen var att sågverkskoncernen Vida var med i panelen ihop med Sydved och Södra (och SLU).
Att vi fick med ett sågverk i panelen visade sig vara viktigt för diskussionen som annars tenderar att styras mot massaved och produktionen av den samma.
Kvalitetskraven från slutkunder kommer öka, det är Vida väldigt noga med att poängtera. Med detta menas att ex husbyggare i Australien (95% av Vidas reglar från klentimmer exporteras utomlands) inte kommer nöja sig med dagens kvalitet utan hela tiden trycker upp kraven på de sågade trävaror de köper.
För någon som växt upp med fokus på så hög kvalitet på timret som möjligt så är detta givetvis positivt att höra. Det var ett tag sedan skogsindustrin över lag tog dessa ord i sin mun.
Hur går man som skogsägare tillväga för att haka på dessa ökade kvalitetskrav? Rätt förband för boniteten vid plantering, röjning på rätt sätt, vid rätt tid och det samma gäller gallringen. Engagemang och hög aktivitet i skogen. Önskvärt är att få raka stammar med rätt diameter och stamform, de ska dessutom ha jämn årsringsbredd över hela ytan och minsta antal årsringar inom 2 - 8 cm från kärnan (som regel minst 8 årsringar inom detta område för lägsta kvalitet).
Högre bonitet = Högre aktivitet. Detta säger sig egentligen själv, allt växer fortare och då krävs tätare åtgärder. Viktigt vid högre boniteter är att hålla generellt höga stamantal. Vida själva har inga problem med 1.100 stammar per hektar i slutavverkning på bra granmark.
Men det får inte bli för bra. På seminariet presenterades data som visar exempel att vissa granåkrar i Skåne har sådan växtlighet att det kan bli problem med kraven för årsringsbredd. Frostskador i ett sådant bestånd kan göra det till ett fiberplantage, det kan alltså inte bli timmer av ens lägsta kvalitet.
Detta var något som Sydved hakade på och påpekade att det på vissa platser i Skåne och Halland kan bli rena massabruksplantager i framtiden, på grund av klimatet och höga boniteter. Vida återkom då till varför de säljer så bra på export; många av de länder de säljer till har så bra boniteter att de inte kan såga sina egna träd. Santhe Dahl avslutade detta kapitel med egen data som visar att boniteten har betydelse för hållfastheten på sågat virke. I snitt har Vida 90% C24 utfall på sina sågar, alla utom Hästveda som sågar virke från högre boniteter och som genom detta bara sågar ut 75% C24 i Hästveda.
Hoppas denna återgivning från seminariet ger dig något nytt att fundera eller agera på. Det vore intressant att få igång en diskussion om detta, ös på här nedan i tråden!
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Kort information om skogsforum.se