SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

Pelarsal eller fiberplantage i framtiden?

8 inlägg 4598 visningar 4 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Pelarsal eller fiberplantage i framtiden?  ARTIKEL

Fredrik Reuter  
#526919 Ytterligheterna i nordiskt skogsbruk torde vara pelarsalar och fiberplantager. Med detta menas i detta avseende att pelarsalar är höga, täta, raka pelarsalar där fokus ligger på produktion av timmer för sågade trävaror av högsta kvalitet. Fiberplantager däremot är frodiga granar på en nedlagd åkermark med formen av morötter och med tydliga spår av blålerefläckar längst ner på stammen ( 😉 ).

1538484758_pelarsal-timmer-skog.jpg


Här har vi troligtvis ytterligheterna.

Dessa och allt däremellan har vi diskuterat allt sedan Skogsforum startades. Kvalitetskraven för timmer har ändrats av SDC/VMF minst en gång under denna period och vi har gormat om att Sverige både är för bra och samtidigt för litet för att producera sågade bulkvaror. Vad vi menat med bulk är sågade trävaror i de lägre kvalitetsklasserna, producerat av skogsindustri som inte fokuserat värst mycket på slutkunden utan mer på att trycka ut volym på marknaden.

Fiberindustrin (massa- och pappersbruk) har genom åren blivit starkare och starkare. De sätter nu standarden i Skogssverige och de skogsindustrier som har både sågat och massa inom samma koncern (Holmen, Stora Enso, SCA, Södra mfl) ser alltjämt att det är massan de tjänar pengar på. Därigenom hamnar fokus där också. En fråga här kan vara den om hönan eller ägget?

På seminariet vid årets Gallringsdagar berördes dessa punkter och denna text är tänkt att återspegla delar av detta. Anledningen var att sågverkskoncernen Vida var med i panelen ihop med Sydved och Södra (och SLU).

Att vi fick med ett sågverk i panelen visade sig vara viktigt för diskussionen som annars tenderar att styras mot massaved och produktionen av den samma.

Kvalitetskraven från slutkunder kommer öka, det är Vida väldigt noga med att poängtera. Med detta menas att ex husbyggare i Australien (95% av Vidas reglar från klentimmer exporteras utomlands) inte kommer nöja sig med dagens kvalitet utan hela tiden trycker upp kraven på de sågade trävaror de köper.

För någon som växt upp med fokus på så hög kvalitet på timret som möjligt så är detta givetvis positivt att höra. Det var ett tag sedan skogsindustrin över lag tog dessa ord i sin mun.

1538484758_z-arsringar-timmer-2-8-cm-fran-margen.jpg


Hur går man som skogsägare tillväga för att haka på dessa ökade kvalitetskrav? Rätt förband för boniteten vid plantering, röjning på rätt sätt, vid rätt tid och det samma gäller gallringen. Engagemang och hög aktivitet i skogen. Önskvärt är att få raka stammar med rätt diameter och stamform, de ska dessutom ha jämn årsringsbredd över hela ytan och minsta antal årsringar inom 2 - 8 cm från kärnan (som regel minst 8 årsringar inom detta område för lägsta kvalitet).

Högre bonitet = Högre aktivitet. Detta säger sig egentligen själv, allt växer fortare och då krävs tätare åtgärder. Viktigt vid högre boniteter är att hålla generellt höga stamantal. Vida själva har inga problem med 1.100 stammar per hektar i slutavverkning på bra granmark.

Men det får inte bli för bra. På seminariet presenterades data som visar exempel att vissa granåkrar i Skåne har sådan växtlighet att det kan bli problem med kraven för årsringsbredd. Frostskador i ett sådant bestånd kan göra det till ett fiberplantage, det kan alltså inte bli timmer av ens lägsta kvalitet.

Detta var något som Sydved hakade på och påpekade att det på vissa platser i Skåne och Halland kan bli rena massabruksplantager i framtiden, på grund av klimatet och höga boniteter. Vida återkom då till varför de säljer så bra på export; många av de länder de säljer till har så bra boniteter att de inte kan såga sina egna träd. Santhe Dahl avslutade detta kapitel med egen data som visar att boniteten har betydelse för hållfastheten på sågat virke. I snitt har Vida 90% C24 utfall på sina sågar, alla utom Hästveda som sågar virke från högre boniteter och som genom detta bara sågar ut 75% C24 i Hästveda.

Hoppas denna återgivning från seminariet ger dig något nytt att fundera eller agera på. Det vore intressant att få igång en diskussion om detta, ös på här nedan i tråden!



   TS
Malwa
Avatar Fallback

Re: Pelarsal eller fiberplantage i framtiden?

ocke  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#526924 Intressant!
Magkänslan är att forskning och samhället i övrigt pekar mot fiber. Fiberplantage har fördelen omkoppstiden då det är kortare tid att gissa hur framtiden kommer se ut. Historiskt sätt kan man väll säga Gustav Vasa chansa på kvalité(ek) men när åren gick förändrades samhället och ekskepp var inte lika inne.
Summa kardemumma. Större risk för skogägaren att satsa på kvalité jmf med fiberplantage.

Avatar Fallback

Re: Pelarsal eller fiberplantage i framtiden?

jannee  
#526944 Tror ocke är mer rätt ut än de flesta anar och då inte minst "professorn" Ulf 1.
I min ungdom tog man EN höskörd på åkrarna det som senare växte upp betades i bästa fall.
I dag tar man TRE skördar på vallen (under normala förhållanden)
M.a.o. jordbrukarna är utvecklingsbenägna medan många skogsägare fortfarande lever i den gamla tron att man ska göra som far eller farfar alltid gjort.

Avatar Fallback

Re: Pelarsal eller fiberplantage i framtiden?

Hema  
#526977 Fiberplantage kommer leda till ökad tillgång = fortsatt lågt pris. Vid första anblicken kan det kännas lockande, men vi kan inte konkurrera med fiberplantage. Vi skulle bli överkörda av regioner med bättre förutsättningar.

Jag har svårt o se hur skogsägaren skulle kunna nå en högre lönsamhet i förlängningen, om ökad fibertillgång säkrade. Det känns mer att gå fiberindustrins önskan till mötes. Precis som övriga produkter, såsom, mejeriprodukter (mjölk), ägg, säd och övriga grödor.

Jag tror mera på anpassa planttätheten efter boniteten.

Avatar Fallback

Re: Pelarsal eller fiberplantage i framtiden?

jönsson84  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#526979 Intressant.men varför inte köra både och samtidigt. Ett något lite tätare bestånd producerar väl mer fiber oxå. Men gallra för att lägga tillväxten på rätt stammar (sågkvalite)och undvika självgallring(och minskad mängd gagnvirke) .reglera gallringsstyrkan efter önskad omloppstid.(tror dock själv att vida har en poäng att sverige passar bättre för lite mer kvalitets produktion,bulkproduktion så är det nog svårt att konkurrera med eukalyptus å liknande. Samt att det är bra att inte sänka omloppstider allt för mkt om man har möjlighet med tanke på kassaflöde o åldrsfördeling, annars är nog risken att mer marker måste avsättas helt för naturvård=lägre totalproduktion)

Avatar Fallback

Re: Pelarsal eller fiberplantage i framtiden?

certis  
#527038 Problemet idag är väl vid plantering så tar man inte den hänsynen till ståndortsindex utan man planterar 2000-2500st/ha
oavsett om det är G26 eller G36

Användarvisningsbild

Re: Pelarsal eller fiberplantage i framtiden?

dan_e_j  
#527090 Att vi skulle konkurrera med eucalyptus är ju naturligtvis en utopi. De har plantager med omloppstider ner mot 5 år innan avverkning. Det är dock så att eucalyptus inte direkt konkurrerar med vår nordliga barrmassa, det är helt olika applikationer, inte ens barrmassa från mer snabbväxande arter konkurrerar med vår nordliga barrmassa pga egenskaperna.

Avatar Fallback

Re: Pelarsal eller fiberplantage i framtiden?

Hema  
#527094 "Hotet" är väl att möjligheterna i andra länder på samma breddgrader kommer tänka i samma banor. Iom att de får bättre betalt, så ökar dess incitament till mer barrmassa än mer. Ryssland har inte direkt brist på mark.

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).