Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 Svara  34 inlägg  8702 visn.  7 följer
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485849
GremoNiclas skrev:
Älgfoderodlare skrev: Och kan inte en bättre planering av stickvägarna göra att man har en större möjlighet att spara fler dominanta huvudstammar, som skall vara kvar till slutavverkningen. Än att bara köra efter fastlagda mått mellan dom o få ett bestånd som liknar en krattat grusgång från luften.

Glider off topic nu kanske men... Vill du ha det så får du nog hugga själv tyvärr. Majoriteten av bolag/maskinförare bryr sig nog inte så mycket om att snirkla runt ett grövre träd. Grova träd ger högre medelstam och kanske någon timmerstock i utbyte. Det finns nog bara ekonomiska fördelar för bolag/maskin att "sikta" på grövre träd i vägarna... Även för skogsägarn, på kort sikt... :???:


Det är ju det jag gör också. Och som du säger att det är bättre att ta ett grövre träd i en stickväg vid gallring, gynnar ju inte mig som markägare. Då det oftast är högre drivningskostnader vid gallring som ger sämre netto än en slutavverkning. Klart man ser helst att de mest produktiva står kvar. Därför låggallrar jag manuellt med minimala kontinuerliga uttag.

Malwa Gallring
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#526571 ATL tar upp den här frågan om att gallringsmallarna inte stämmer med verkligheten i en artikel (bakom betalväg) där man intervjuat Urban Nilsson på SLU i Alnarp. Enligt artikeln vill SLU nu utveckla nya, mer dynamiska gallringsinstruktioner som ska ta bättre hänsyn till hur skogen ser ut. En möjlighet som anges är att använda skogsdata från laserskanningen och med hjälp av den variera gallringen inom avdelningen. Vi bevakar detta arbete och återkommer när ny information kommer fram.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#530819 Nu verkar det vara ett ordkrig igång mellan SkogForsk och SLU om hurivida det behövs nya gallringsmallar eller ej. I alla fall om man ska tro vad som refereras i en ATL-artikel i ämnet. SkogForsk säger att de nuvarande gallringsmallarna som används, de som kallas INGVAR baseras på riksskogsdata och inte på försöksytor, Jag tror att det ät dessa mallar som ligger till grund för Gallringsmallarna och Gallringsplan som finns på sajten Skogskunskap.se.

SLU visar som vi skrivit om här tidigare i tråden på att många gallringsbestånd hamnar under mallarna efter gallring. Det var något vi såg även när vi la in jämförelseytorna från Gallringsdagarna i Skogskunskaps gallringsmallar och gallringsplan. Mer om det i trådarna:
Beskrivning jämförelseytor - Gallringsdagarna 2018
Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen

SkogForsk menar att det snarare är bristande skogsskötsel som gör att man hamnar snett i gallringsmallarna. Inte att Gallringsmallarna är fel.

Efter att ha grottat riktigt djupt i de här mallarna med jämförelseytorna från Gallringsdagarna är jag beredd att hålla med Skogforsk. Vi ser lite av samma tendenser. Trots att vi haft full koll på uttagen och att de varit måttliga, har vi i vissa fall fått resultat under mallarnas målfält. Det här betyder inte att mallarna är fel utan det betyder snarare att vi inte anpassat uttaget efter mallen.

SLUs resultat av sina studier från Rikskogstaxeringens fasta provytor visar att det i det praktiska skogsbruket gallras för hårt i många fall och även att det gallras för sent. Något som diskuterades på seminariet under Gallringsdagarna och där företrädare för virkesköpare (Sydved/Södra) bekräftade att det gallras för sent. Orsaken angavs av dem till att det är skogsägaren som slutligen bestämmer när/om man vill gallra.

Jag tror att Skogforsk är helt inne på rätt spår när man säger att orsaken till missmatch mot nuvarande Gallringsmallar främst måste sökas i bristande röjning (och/eller beståndsetablering) och att det inte är en lösning att ta fram nya mallar som söker efter maximala, möjliga uttag (utan att bestånden blir förstörda). Hamnar man under gallringsmallens målfält får man tillväxtförluster och skalar man upp det samlade skogsbrukets tillväxtförluster av för hårda gallringar så ligger det säkert i nivå med vad man försöker uppnå med andra produktionshöjande aktiviteter som t ex plantförädling. Att röja skogen på rätt sätt och sedan hålla sig inom gallringsmallarna är lågt hängande frukter för att öka produktionen i svensk skog. Skogsskötsel borde bli ett nytt fokusområde i den offentliga skogsdebatten!

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#532666 Idag kom från Skogens e-tidning ett nyhetsbrev där en forskare på SLU ytterligare en gång påpekar detta faktum att gallringsmallarna o verkligheten inte så ofta stämmer överens. Det har studerats främst i Götaland. Det han kommit fram till är det det gallras för hårt men också för sent. För hårt i betydelsen innan man uppnått det för mallen angivna grundytan. För sent då det gäller höjd. Blir inte detta lite motsägelsefullt, då man kan anta att om man med hänsyn till höjden gallrar ännu tidigare, så är ju grundytan ändå för liten ? Som antytts tidigare kan ev. en av orsakerna till den låga grundytan vara att det varit brister i bl.a. röjning av bestånden som gett för klen utveckling i diam. men som tätate bestånd då hellre kan göra, öka i höjdtillväxt. Men borde inte samtidigt fler antal stammar öka grundytan / areal ? Man blir ju lite undrande inför dessa resultat om hur de uppkommer o varför. Hur görs provytorna inför en gallring o av vem ? Görs mätning av kvarvarande grundyta som en jämförelse mellan före o efter gallringen av utföraren och presenteras för markägaren för att den på så sätt ska kunna få full insyn i hur åtgärden utförts ? Men också för att få en bättre uppfattning om hur mycket o OM den överhuvudtaget skulle ha utförts. Det kan ju inte vara minst viktigt när man ska se på det ekonomiska utfallet. För sker överuttaget på markägarens bekostnad, då gallringar som oftast ger lågt eller inget netto samt att kvarvarande bestånd faktiskt är det som ska lägga grunden till utvecklingen av det slutgiltiga. Kan det då finnas en risk att ett överuttag sker som en direkt möjlighet för uppköpare / utförare att tillskansa sig otillbörligt mer massavirke / klen sågvirke till mycket låg kostnad där det blir markägaren som får ta alla konsekvenser med vad det innebär ?? Sämre tillväxt, förlängd omloppstid, ökad skaderisk etc. Bara en tanke ?

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#532741 SLUs analys kopplade till gallringsmallarna baseras på data från Riksskogstaxeringens fasta provytor. Dessa mäts regelbundet och utförda åtgärder registreras. Därför kan man med god säkerhet veta beståndsdata före och efter gallring. SLU sa på Gallringsdagarna att de först upptäckte diffen mellan gallringsmallarnas mål verkligt utfall i data de hade fått från Södras gallringsuppföljningar och att de sedan kunde bekräfta att det var ett generellt mönster m h a data från de fasta provytorna.

Enbart träd som ger gagnvirke registreras och jag tror att gränsen är 8 cm i brh. Det innebär att ett oröjt bestånd kan ha en betydande grundyta som inte registreras.

När vi analyserade beståndsdata från våra egna jämförelseytor på Gallringsdagarna, där bestånden var välröjda och välskötta, såg vi liknande tendenser. Flera ytor låg en bit ner i gallringsmallarnas målområde och dessa lågt t o m under målet efter en gallring på 35% volymuttag. Flera av ytorna behövda bara denna första gallring och ska enligt mallarna inte gallras mer innan slutavverkning vid 80+ år.

Här är tråden om GD18 och gallringsmallen: Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen

Och här finns en tråd där resultatet i varje yta beskrivs: Beskrivning jämförelseytor - Gallringsdagarna 2018

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#532752 Tack för svaret o info. Torbjörn. Frågan man ändå ställer sig är ju varför förhållandena har förändrats. Kan den förlängda växtsäsongen o de ökade nederbördsmängderna bidra till att ungskogar har fått en generell tendens att öka i höjdtillväxt på bekostnad av diam. utvecklingen ? Men det jag tänker på främst är väl hur man som skogsägare skall oroa sig inför framtiden i just Götaland. Om man nu får för höga men klena träd i för glesa bestånd, vad händer vid nästa oväder ? Skulle dessa bestånd ha gallrats överhuvudtaget vid det tillfällen de gjordes ? Man kan ju tänka att det varit förenat med ev. mindre risker att låta skogen stå o låggallra manuellt i mindre uttag vid senare o fler tillfällen. Kanske dags att få fler skogsarbetare i manuellt arb. som ser träden i stället för bara skogen, som kan utföra en annan form av beståndsvård ?

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#532755 Förklaringen är nog snarare i de flesta fall en bristfällig eller obefintlig röjning som ger för stamtäta bestånd och för mycket löv. Och i några fall även bristfällig plantetablering som ger för glesa bestånd.

När hörde ni Skogsstyrelsen prata bättre skogsvård och skogsproduktion senast?

   TS
Avatar Fallback

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#532764 Kan det vara så att en hård underväxtröjning i ett oröjt gallringsbestånd sänker grundytan såpass mycket att det i första skedet kan räcka med det?

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#532768
Skogsola skrev:Kan det vara så att en hård underväxtröjning i ett oröjt gallringsbestånd sänker grundytan såpass mycket att det i första skedet kan räcka med det?


Det tror jag också. Sett underröjningar där 10cm i bhd har röjts ner för att det inte varit ekonomiskt att ha dom kvar när skördaren ska in. Vad är felet då? För lite betalt för virket eller för hög maskinkostnad eller sammantaget.?
Efter en sån röjning behövs det knappt gallras men ända tas det hårt i mitt tycke.
För en vedeldare som mig är det sorg i hjärtat när man ser så mycket fina stammar ligger på marken och det knappt går att ta sig fram gåendes.

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#532772 Denna förröjning bör ju helst ske ca 5 år innan förstagallring. Möjligtvis för att de kvarvarande träden ska kunna fylla ut luckorna (samt för att de bortröjda träden ska kunna ruttna ner).
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#532774
Niking skrev:Denna förröjning bör ju helst ske ca 5 år innan förstagallring. Möjligtvis för att de kvarvarande träden ska kunna fylla ut luckorna (samt för att de bortröjda träden ska kunna ruttna ner).
/Niklas


Det är nog ett drömscenario. Här iaf kör skördaren på hälarna på röjaren. (Mellanskog)

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#532778 Lösningen på problemet med oröjda gallringsbestånd ligger ju egentligen längre tillbaka i tiden. Det gäller helt enkelt att göra ungskogsröjningen i rätt tid och till rätt stamantal. Här finns det stora brister idag och det finns inget fokus på de här frågorna hos Skogsstyrelsen idag. All form av förröjning är ju att "lindra symptomen" inte att "åtgärda sjukdomen".

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#532785
halvproffs skrev:
Niking skrev:Denna förröjning bör ju helst ske ca 5 år innan förstagallring. Möjligtvis för att de kvarvarande träden ska kunna fylla ut luckorna (samt för att de bortröjda träden ska kunna ruttna ner).
/Niklas


Det är nog ett drömscenario. Här iaf kör skördaren på hälarna på röjaren. (Mellanskog)


Det handlar bara om aktiv planering....
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#532788
Torbjörn Johnsen skrev:Lösningen på problemet med oröjda gallringsbestånd ligger ju egentligen längre tillbaka i tiden. Det gäller helt enkelt att göra ungskogsröjningen i rätt tid och till rätt stamantal. Här finns det stora brister idag och det finns inget fokus på de här frågorna hos Skogsstyrelsen idag. All form av förröjning är ju att "lindra symptomen" inte att "åtgärda sjukdomen".


Men här måste väl också målet med skogsutvecklingen tas med, beroende på vad jag som skogsägare vill ha för framtida bestånd. De höga spikraka kvistfria Tallar som jag får i mina täta bestånd, kommer ju att ha en hög stående volym den tag de ev. tas ner. Inte i min tid, men för de som kommer efter. Det jag kan ge mig själv i "bonus" är ju de få självgallrade träd som får bli brännved. En vinst i sig det med med de elpriser vi har o kommer att få. Sen kan man ju förhoppningsvis tro att den kvaliteten som de håller, kommer att ge något extra också i framtiden. För när tiden inte finns för mig o målet ligger på decennium->sekelperspektiv. Då kan ju jag bara vara här o nu o dana de som ändå växer som bäst inom varje bestånd. När man efter varje vinter kan gå ut o konstatera att inga toppbrott eller vindfällen i år heller. Det är ägartillfredställelse ! Och tillväxten lär ju ändå vara större med skogen kvar på marken än med ett fjuttigt netto på ett räntekonto. Och jag har en skog jag verkligen VILL gå i o kan det också !

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#532864 Röjning är också gallring, men vi har då inget gagnvirkesuttag. Gallringsbestånd med stamantal >2000 st/ha måste normalt förröjas innan gallring. Förstagallring bör ske innan övre höjden är 15 m, vad gäller tall och gran..

När Öh < 15 m kan du välja gallringsform och uttagsprocent friare än vid en senare tidpunkt. Låggallring är nästan alltid det man ska ägna sig åt. Endast de som har tillräckliga kunskaper skall tillämpa andra gallringsformer.

Vid låggallring skall du bara ta vart 3:e träd vid en förstagallring. Att som i tråden förespråka uttag av 35 % av volymen torde innebära att uppemot hälften av stamantalet avverkas.

Stickvägsarealen är ofta den stora boven, när det gäller uttag.

När öh är över 15 m, måste antal utgallrade stammar sänkas för om möjligt undvika/begränsa stormskador och produktionsförluster.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Virkesvärdestest 2016, hur speglas det mot verkligheten? av Fredrik Reuter - ons 31 okt 2018, 14:20
i Skördare
0 svar
687 läst
av Fredrik Reuter     
ons 31 okt 2018, 14:20