Åtta myter om gallring

I slutet av november höll SLU ett intressant gallringsseminarium vid Tönnersjöhedens försökspark. Urban Nilsson som är professor vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp hade en presentation som han kallade ”Åtta myter om gallring” och den var mycket intressant.



Urban gick igenom åtta olika mer eller mindre vedertagna sanningar om gallring. Sant eller falskt? Jag ska försöka återge huvuddragen här nedan. För enkelhetens skull har jag lagt varje myt i en egen tråd och ni kan från varje sådan tråd enkelt klicka tillbaka hit eller till nästa myt.

Brasklapp 1
Det är viktigt att understryka att nedanstående slutsatser avser hyfsat homogena bestånd av tall eller gran (och Contorta). Slutsatserna kan bli annorlunda om man tittar på bestånd som är dåligt röjda, har förväxande vargar, eller är blandbestånd. Eller om syftet är att producera kvalitétstimmer. Framför allt är röjning A och O oavsett hur man väljer att sköta skogen sen. Med eller rutan gallring!

Brasklapp 2
Provytorna ger troligen ett bättre utgångsläge en vad som är genomsnitt för motsvarande ålder och bonitet i Sveriges skogar. Bestånden är utvalda för att de erbjuder jämna och jämförbara förutsättningar och provytorna är antagligen utlagda i de delar av bestånden som har jämnaste förutsättningarna.

Brasklapp 3 – mycket viktig!
De slutsatser som presenteras här måste vägas samman och det är varje enskild skogsägare som avgör hur man värderar produktion, risk och tidiga intäkter. De flesta skogsägare uppskattar troligen inte utseendet av ogallrade bestånd. Troligen inte andra som vistas i ens skog heller. Men ibland kanske gallringsfritt är ett realistisk alternativ. På samma sätt kan det ibland vara befogat att göra en enda hård gallring. Fast det är nog mer än gambling att ta ut 70% av volymen vid första gallringen i ett granbestånd. Nästa vindpust riskerar att klippa resterande 30%. Dessutom hamnar man sannolikt dessutom i strid mot Skogsvårdslagen då man troligen hamnar under gränsen för vad som anges som lägsta nivå efter gallring i §10. Eller att beståndet t o m blir föremål för återbeskogningsplikt (och slutavverkningsanmälan) enligt §5.1. Här kan du se ett diagram som visar de gränserna.

Slutsatserna baseras på stora försöksserier med totalt 71 block i hela landet. Varje block innehåller ett antal provytor som fått olika gallringsprogram. Olika gallringsformer (hög-, låg-), olika gallringsstyrkor och olika antal gallringar. I ett försöksled har man gjort en senarelagd förstagallring. Gallringsprogrammen har upprepats på samma sätt i alla block. I varje provyte-serie finns en ogallrad referens.

Provytorna är mer eller mindre trädslagsrena och de har haft en optimal etablering. Enskilda provytor kan uppvisa avvikande resultat men sammantaget ger försöken en tydlig bild och den ligger även i linje med tidigare resultat från äldre gallringsförsök. Resultaten är uppdelade för gran resp. tall.

Här kommer alla åtta myterna presenterade. I en tråd för varje:
Kommentera gärna i myt-trådarna.

Myt 1 – Gallring ökar tillväxten
Myt 2 – Gallring ger större (grövre) träd
Myt 3 – Gallring ger livskraftigare bestånd
Myt 4 – Gallring ger högre inkomst vid slutavverkning
Myt 5 – Täta bestånd behöver gallras
Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren
Myt 7 – Trädens rumsliga fördelning efter gallring är viktig
Myt 8 – Höggallring minskar produktionen

Nu har jag läst igenom dina trådar om myterna och det är mycket intressant och passar på att tacka för ett bra initiativ !

Instämmer med föregående talare.

Sedan hade det varit intressant att vetenskapligt pröva myt nr 9: Gallring minskar risken för framtida avverkningsförbud, nyckelbiotoper etc. Tyvärr ett alltför aktuellt ämne i dagens skogsbruk.
/Niklas

Jag har också läst, nu går jag och knyter snaran
Jag gör ju ändå ingen nytta

Jo, man får ju sitta och önska att man bara hade haft lite med oröjda och heterogena skogar med högre lövandel så det hade varit lönt att gallra.

MVH
Alias

Mångt och mycket är rent ut sagt kvalificerat skitsnack av sådana som tror sig begripa allt. 😈
Inte f*n är en skogsägare så dum att han gör något han förlorar pengar på - man är väl inte politiker.
Blind som Björn Rosengren eller oförstående som Maud Olofsson

Kontentan är ju att man kan inom vida gränser göra lite som man vill. Det blir bra ändå.

Huvudet på spiken... man kan släppa känslan " jag har förstört allt 🤦‍♂️ " ..skönt tycker jag .

Intressant !

Du menar av det som skrivs på skogsforum, förstår jag.

Lite synd att han blandar mellan att mäta.utfallet i volym totalt, volym gagnvirke och total intäkt. Men intressant i alla fall, undrar om det blir diskussion eller bara huvudet i sanden och kör på!

Om man gallrar hårt, på olämplig mark, med tunga maskiner är det nog bättre att låta bli. Hård röjning fram till att det blir för grovt kan säkert ge ganska bra slutresultat. Försiktig kontinuerlig gallring tror jag är det optimala.

Jag brukar ju säga att du är vis så jag hoppas att du har rätt och jag gör rätt 🙏
Måste erkänna att jag börjar tvivla

Tycker du sköter din skog bra, Sundelius!

Intressant läsning - tack Torbjörn!

Jag har för mig att det var en artikel med Urban och gallring för några år sedan i tidningen Land/skogsbruk. Det verkar som att mer data samlats in sen dess och utvärderats.

Det kommer bli fler virkesköpare som kommer få förklara sig framöver. Att säga att ”skogen har ett gallringsbehov” och kanske spela på skogsägares dåliga samvete av skogens skötsel kommer fler och fler att börja syna och ifrågasätta.

Jag är inte emot gallring. Gjorde en första gallring för några veckor sedan och är väldigt nöjd. Det jag däremot är emot är argumenten som virkesköpare/skogsbolag använder för att kunna gallra.

Morotslandet mår bra av gallring, tror lika om skogen!
Vem vill ha en djungel till skog? Risk för biotop 😡