lör 17 feb 2018, 12:05#498669
Det finns alla möjliga studier, även såna som visar att "sofflocket" ibland kan ge nog så bra resultat som plantering. Här följer ett exempel:
Hallsby, G., Ulvcrona, K.A., Karlsson, A., Elfving, B., Sjogren, H., Ulvcrona, T., Bergsten, U., 2015. Effects of intensity of forest regeneration measures on
stand development in a nationwide Swedish field experiment. Forestry 88, 441–453. doi:10.1093/forestry/cpv010
"The general belief that intense regeneration measures are financially viable and essential for high sustained yields of commercial forest products has been inadequately tested. This field experiment evaluates effects of three dif- ferent regeneration intensities 24 – 27 years after clear-cutting of 14 sites across Sweden. The treatments, desig- nated high (HI), normal (NI) and low (LI), respectively, consisted of: mechanical site preparation and planting of large seedlings at 2×2m spacing, with supplemental planting and pre-commercial thinning (PCT) when deemed necessary; standard local practices; and natural regeneration with no site preparation, artificial regener- ation or PCT. Average crop seedling densities were highest and lowest (3359 and 1662 ha21) under the HI and LI treatments, respectively, 4 – 8 growing seasons after planting. After 24 – 27 years, HI also resulted in higher mean stem volume (90 m3 ha21) than LI (36 m3 ha21) but was not significantly different from NI (65 m3 ha21) and increasing the regeneration intensity was not consistently positive. In some cases, high planted seedling mortality and generally abundant natural regeneration resulted in minor (or no) differences between the treatments. The results illustrate that current Swedish regeneration standards may need revision in order to reflect contemporary societal and commercial demands."
Men "en svala gör ingen sommar". Som forskare måste man väga in
all tillgänglig information, inte bara det som stödjer hypotesen.
Forskning funkar så att man samlar in information, läser vetenskapliga studier från hela världen, formulerar en hypotes om hur man tror att det är och testar sen hypotesen mot någon form av mätningar eller experiment. Sen skriver man ihop det, skickar in sitt manus till en internationell vetenskaplig tidskrift, får det granskat av ett antal forskare från runtom i världen som kommer med kommentarer och synpunkter, författarna reviderar det hela och måste eventuellt göra nya analyser, och om/när manuset slutligen godkänts så blir det publicerat och kan läsas av andra forskare runtom i världen. Om det är en bra studie så blir den citerad av andra forskare när de gör nya studier inom samma ämne och på det viset byggs kunskapen upp gradvis, en studie i taget.
För fundamentalisten fungerar det tvärtom. Den som har en väldigt stark åsikt om nånting, exempelvis att kalhyggen per definition är onda, kan inte ta in allsidig information om ämnet. All information silas genom ett filter som bara accepterar det som stärker åsikten.
Allt som dyker upp tolkas
alltid som stöd för åsikten. Det här är gemensamt för alla med fanatiska och fundamentalistiska åsikter, oavsett om de handlar om skogsbruk, invandring, djurhållning, mat, etc.
Det som också är typiskt är att de som inte är "troende" normalt skräms bort av fundamentalisternas aggressiva argumentation, samtidigt som fundamentalisten inte förstår varför andra inte håller med honom.