Beståndsgående gallring -17

Har nu utfört det mesta av cirka 6 hektar förstagallring i planterad granskog samt lite specialåtgärder där liten skördar-skotar-kombination har bedömts vara ändamålsenliga.

Det kommer bli skoj att följa bestånden framgent, speciellt då vi har för tre år sedan förstagallrat konventionellt mao stickvägsgående engreppsskördare med "hårt" uttag ~40 % av GY i 25-årig granskog.

Ämnar komma med mer faktiska siffror men här är lite grunddata:

SI, G32 resp G28

Bestånd 26
Areal (ha) 3,1
Planterat år 1991, ~2700/ha
Totalålder (år) 28
Förröjt år 2012
Gallrat år 2017-08-26

Ståndortsindex G32
Virkesförråd inkl bedömd tillväxt plan m3sk 145 ger fub 122
Virkesförråd innan gallring bedömd 2017 m3fub 140
Trädslagsfördelning innan gallring (volym %) T 10 % G 80 % L 10 %
Uttagen medelstam (m3fub/stam) 0,043 Mao en låggallring (medelstam ut < medelstam bestånd)

Bestånd 42
Areal (ha) 2,5
Totalålder (år) 28
Planterat år 1991, ~2500/ha
Förröjt år 2012
Gallrat år 2017-08-28

Ståndortsindex G28
Virkesförråd inkl bedömd tillväxt plan m3sk 105
Virkesförråd innan gallring bedömd 2017 m3fub 115
Trädslagsfördelning innan gallring (volym %) T 0 % G 90 % L 10 %
Uttagen medelstam (m3fub/stam) oklar men bör vara runt 0,04

Skördat och skotat med Malwas skördare/skotare.

Fakturan har ej kommit men målet/utsagon har varit att dessa klena förstagallringar skall gå ihop sig, med andra ord massavedspris+premier ska täcka drivningskostnaden per m3fub.

Vem har erfarenheter av liknande uppdrag? Kostnader? Intryck? För- nackdelar?

Ämnar ta lite mer färska siffror när allt är klart men i det bästa beståndet var stamantalet efter gallring cirka 1400/ha.

Mycket intressant Stavve! Det ska bli spännande att se din uppföljning med mer siffror. Vart i världen ungefär finns denna skog? Det ser väldigt fint ut på bilderna du lagt upp!

I östra Halland!

Låter som en riktig "kubikfabrik"

8,9 i bonitet 75 % gran och merparten 35-45 år så ja det växer bra!

Förlåt om man låter lite pessimistisk, men 0.04 i medelstam låte inte för mig som det kommer gå ihop sig riktigt....Men resultatet av bilderna sett är det en fröjd för ögat

Vad tror du att skördning och skotning kostar då?

Intressant, ser ut som en rätt så jämn medelstam.

Bra att det är förröjt såpass i förväg, verkar ha gynnat beståndet.

Nu finns en video från det första beståndet på det elektroniska Internet!

Idag har jag gjort lite ytor!

Bestånd 26 SI G32
enhet Värde 1 Aritmetisk medel
Grundyta m2 26 22,5
ÖH meter 12 13,0
DGV efter gallring centimeter 13 13,5
Stickvägsbredd meter 4,5 4,1
Stamantal antal/ha 900 1050
Dgv ut centimeter 10 10
Stamantal utgallrade antal/ha 775
Medelstam m3fub/träd 0,044

Ger volym/ha (Tor Jonssons) m3sk/ha 132 137
Ger volym fub m3fub/ha 119
Uttag fub m3fub/ha 34
Volym innan gallring m3fub/ha 153


Bestånd 42 SI G28
enhet Värde 1 Aritmetisk medel
Grundyta m2 16 16,33333333
ÖH meter 15,5 13,9
DGV efter gallring centimeter 12 12
Stickvägsbredd meter #DIVISION/0!
Stamantal antal/ha 1200 1050
Dgv ut centimeter 10 10
Stamantal utgallrade antal/ha 704
Medelstam m3fub/träd 0,038

Ger volym/ha (Tor Jonssons) m3sk/ha 102 106
Ger volym fub m3fub/ha 92
Uttag fub m3fub/ha 27
Volym innan gallring m3fub/ha 119

Stamantalet tror jag är mer egentligen (runt 1300-1400), ytorna lades nog orepresentativt mycket bredvid stickvägar.

Gjorde också en koll i ett fint bestånd bredvid, 56-årigt som gallrats två gånger. 44 i GY samt strax under 26 meter. Hittade bara Tor Jonssons tabell men får då 466-505 m3sk/ha (egentligen mer då grundytan i den tabellen ej går högre än 42). De gallrade bestånden bör kunna bli tämligen lika på sikt.

Trevligt med så mycket faktaunderlag och kunna följa bestånden, filmen var inte dålig den heller . Vad hade skotare för bredd på vägen ca, kommer du ihåg? Läste även en artikel från Södra kontakt där man jämförde ekonomin mellan en stickvägsgående och beståndsgående, läsvärd. För övrigt kan jag tillägga att ekonomin är långt ifrån allt, finns inte mycket som är bättre än att kunna gå in i en första gallring som ser ut att vara gjord för skogen bästa och inte maskiners bästa.

Mätte några stickvägar och i snitt cirka 4,0 meter breda. Det stickvägsavstånd jag uppmätte låg på 21m. Hade säkert kunna gjorts något mindre men jag upplever att skadenivån är mycket låg och att man har kunnat gallra i princip hela beståndet till skillnad från mycket man ser i förstagallring där i princip endast stickvägen samt närmast är gallrad. Ekonomi, på kort sikt så blir denna gallring dyrare, har fått indikationen samma kostnad för skördning men 15 % dyrare för skotning vilket iofs står för en mindre del av totala gallringskostnaden (skörd + skotning). Hittar siffror på snitt 200 kr/m3fub för skörd @ 0,04 m3fub/stam och 57 SEK för skotning/m3fub @ 150 m medelavstånd, under dessa former (vilket också är aktuellt för beståndet) står alltså skotningens andel för 22 % av drivningskostnaden mao får en fördyrande skotningskostnad inte så stor betydelse. I förstagallring med 35 fub i uttag så skiljer det alltså någon princesstårta (som jag ej behöver efter semestern

Vad är meningen med att använda små maskiner å ändå ha fullbreda stickvägar o bara 21 meter mellan dom?

Jag har fått mig itutat att det är lika bra om inte bättre att göra stickvägarna fullbreda redan från början.

Skäl 1 är att då gallrar man bort träd BAKOM vägträden, gör man en smalare väg och vid nästa gallring tar vägträdet är det TOMT bakom vilket riskerar göra vägen onödigt bred.
Skäl 2 När vägträden tas bort vid nästa gallring riskerar de nya vägträden att också ramla eftersom de tidigare delvis varit skyddade av just de vägträd som kanske tas bort.
Själv tycker jag dock att de tar onödigt breda vägar vid gallringarna, bättre med smala vägar och kanske t.o.m. något träd som riskerat bli motkört.
Breda stickvägar gör att risken för vindfälle ökar men troligtvis lika bra att redan vid 1:a gallringen göra fullbreda vägar.

I detta fall att det blir gallrat i hela beståndet ffa.