Gallring

Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

15 inlägg 15000 visningar 10 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

Torbjörn Johnsen  
#470846 Jag tänkte lyfta frågan om det är vettigt eller inte att jobba med klen gallring i egen skog. Det finns ju antagligen inte bara ett rätt svar på den frågan men det skulle vara intressant att diskutera ett verkligt exempel. Så här kommer ett! Inte från egen skog dock men från min brors.

Förra veckan ägnade jag en dag åt att gallra i ett ganska klent förtagallringsbestånd. Ska man gå på normal skogsskötsel i området så gjordes insatsen kanske fem år för tidigt.

Här är lite fakta om beståndet.
Skogen planterades 1998 med gran (avverkat 1996). Beståndet ligger i södra Värmland och enligt skogsbruksplanen är det en G28:a som är 22 år idag (inkl några plantår). I verkligheten är SI (ståndortsindex) troligen bättre, minst G30. Beståndet har varit röjt två gånger. Första gången sparades (för) mycket björk och andra gången röjdes mycket av björken ner men det finns fortfarande en hel del björk kvar fläckvis i beståndet. Granen är grön och växtlig och har bra fart på tillväxten och det står ca 2500 stammar/ha så det skulle normalt sett klara sig till en förstagallring om sisådär fem år.

Höjden på de härskande granarna ligger mellan 10-12 meter men det finns en del variation. Främst p g a att det tidigare bitvis varit mycket björk som hållit tillbaka granen. Kvalitén är generellt sett bra med finkvistig gran. Virkesvolym? Någonstans runt 120 m3sk/ha eller lite mer skulle jag gissa.

Klen gallring nu, enbart röjning eller vänta med gallring i fem år?
Anledningen att jag gav mig in i det här beståndet över huvud taget var att jag ville testa att gallra med batterimotorsåg en heldag. (Den historien kommer så småningom med egen tråd och video.)
Det här beståndet kändes lagom grovt att ge sig in i. Väl igång så går det ju inte att låta bli att börja räkna och fundera. Som huggningsjobb betraktat blir det ju ingen imponerande ekonomi om man ser till hur många kubik ved eller massaved som kommer fram på en dag. Hade man istället röjt beståndet med röjsåg (förslagsvis kedjeröjsåg?) hade man gjort jobbet ganska snabbt men då fått mycket virke på backen inkl en del gran till glädje för barkborrarna. Alternativt hade man väntat och inte gjort något alls nu utan gått in med skördare om max fem år.

Det jag gjorde nu var att gå igenom beståndet och hugga ut björk som stod för nära bra granstammar. Jag högg också ner klena granar som inte skulle bli mer än ett enbitsträd vid nästa gallring och tog ytterligare en del granar som stod tätt och fick på så sätt ner hela beståndet till ca 1800 stammar per ha. (Hade man enbart röjt hade det nog blivit några hundra fler stammar kvar per hektar.)

Det blev ett väldigt fint bestånd kvar efter gallringen. Jämn dimensionsfördelning och jämnt fördelade stammar i bra förband. Medeldiametern i det kvarvarande beståndet hamnade gissningsvis runt 12-13 cm i brösthöjd. Uttaget i den här gallringen blev ganska blygsam i volym. Ca 12 m3fub/ha med klen massaved och ved. Jag högg ungefär ett tredjedels ha på ett (otränat) dagsverke eller ca 4 m3fub/dag.

Fördelar?
Vilka fördelar kan det då finnas med att göra en så här tidig gallring (eller sen röjning som man kanske kan kalla det)? Frågan är också om det kan anses ekonomiskt försvarbart att lägga arbets- och motorsågstid på ett sådant här objekt? Eller om man får nöja sig med att känna tillfredsställelsen över att snyggt resultat och över nöjet att jobba med huggningen?

1.
Den största fördelen måste vara ett betydligt bättre rotnetto vid nästa gallring. I och med att stamantalet och grundytan reducerats lär det klara sig 7-8 år innan det är dags att gallra nästa gång. Kanske ytterligare något år? Tills dess lär stammarna ha vuxit till sig rejält och det finns inga enbitsträd att gallra ut utan bara träd med rejäl höjd och diameter. Medelstammen i gallringsuttaget bör därmed bli avsevärt högre vilket bör innebära en billigare avverkning och därför ett bättre rotnetto. Minst 50 kr/m3fub. Kanske mer?

2.
Eftersom man kan göra nästa gallring lite senare kommer virkesförrådet att vara lite högre och uttaget därmed större. Kanske 15 m3fub mer per ha? Även det bör bidra till ett bättre gallringsnetto.

3.
Med 1800 stammar/ha kvar inför nästa gallring bör det då gå att ta ner stamantalet till ca 1000 st/ha. Kanske klarar sig beståndet då utan fler gallringar innan (tidig) slutavverkning. Det innebär minskad exponering och risk för skador (främst storm) samt ett högt virkesförråd vid en tidig slutavverkning = högt nuvärde.

4.
Beståndet blir betydligt jämnare (och robustare?) efter nästa gallring i och med att mycket av björken togs ut nu så att granarna fått mer svängrum att utvecklas.

5.
Det blir några kubikmeter virke redan nu även om de blir dyra (om man räknar timpenning för eget arbete).

6.
Det är ett otroligt trevligt och tillfredställande arbete att göra den här typen av gallringsjobb! Dessutom får man bra motion :d

Summering av kostnader

Huggning
Ca 22 timmar/ha á 300 kr = 6 600 kr/ha

Utkörning,
12 m3fub/ha á 50 kr = 600 kr/ha
Kostnader totalt = 7 200 kr/ha


Summering av ökade intäkter

Virkesvärde nu,
(ved & massaved) á 200 kr/m3fub x 12 = 2 400 kr/ha

Billigare avverkning vid förstagallring,
(om 7-8 år) á 50 kr/m3fub x 45 m3fub= 2250 kr/ha

Fler kubikmeter vid förstagallringen,
(inkl. högre gallringsnetto) á 70 kr/m3fub x 15 m3fub = 1050 kr/ha
Ökade intäkter totalt = 5 700 kr/ha

Netto = -1500 kr/ha

Högre nuvärde (och högre virkesvolym) vid slutavverkning redan vid 60 år??

Sätter man hälften av huggningskostnaden på nöjes- och motionskontot så är man ju hemma i kalkylen! Får man ut 10 m3fub mer vid slutavverkningen har man gått plus på den tidiga gallringsinsatsen och tar man dessutom hänsyn till att slutavverkningsnettot kommer in (minst) 10 år tidigare än om man gallrat beståndet en gång till så blir det givetvis ännu bättre ekonomi.

Finns det någon sanning i den här kalkylen tror ni eller är det bara ett försök att rättfärdiga att få ägna sig åt kul (men olönsamt) gallringsjobb?

Här kommer några bilder från det aktuella beståndet:

1504514940_klengallring12.jpg


1504514941_klengallring11.jpg


1504514936_klengallrig6.jpg


1504514936_klengallring2.jpg


1504514939_klengallring10.jpg


1504514939_klengallring9.jpg


1504514936_klengallring4.jpg




   TS
Malwa
Avatar Fallback

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

Axl  
#470849 300 kr för huggningen är lite i underkant och skotningen får du nog öka med med 25-50 kr. Om man jämför insatsen med att röja hårdare tidigare?

Användarvisningsbild

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#470852 Räkna kan man göra på många sätt. Tyvärr är det nog svårt att räkna hem det rent ekonomiskt, så länge du inte sätter en del på nöjeskontot.

Men säg att man eldar med egen ved (eller säljer veden som ved och inte som massaved och brännved till bolagen), så blir det kanske en bättre kalkyl?

Ser f.ö. fram emot din rapport om den vackra batterisågen. :-)
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

busholle  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#470853 Tror nog att du behöver ta med en eventuell förröjning i kalkylen och då förbättras den ytterligare något. Massapriset låter som ett skämt men efter transportavdrag är det kanske inte bättre i prisdiket?

Användarvisningsbild

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#470855 Det var väl en del bränsleved som drog ner kalkylen...
/Niklas

Avatar Fallback

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

mrvimek  
#470857 Vad skotar du ut med då ?

Avatar Fallback

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

isteskog  
#470860 Punkt 3 är en viktig parameter. Tidiga röjningar/gallringar och ingen gallring efter 50 år i granskog är nog det bästa på bra boniteter. Hellre ett högt stamantal med jämngrova granar till hyfsat pris än övergrovt med avdrag i prislistan. Skogen växer snabbare nu än förr och man måste vara på tå för att hinna med!
Håller fullständigt med om att det är ett nöja att förstagallra sådan skog .... :grin:

Användarvisningsbild

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

Torbjörn Johnsen  
#470863
busholle skrev:Tror nog att du behöver ta med en eventuell förröjning i kalkylen och då förbättras den ytterligare något. Massapriset låter som ett skämt men efter transportavdrag är det kanske inte bättre i prisdiket?


Ja, en inbesparad förröjning bättrar ju på kalkylen. Virkespriset satte jag medvetet lite lägre än massavedspriset eftersom en del inte häll måttet för massa utan "bara" blir ved.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

Torbjörn Johnsen  
#470864
Axl skrev:300 kr för huggningen är lite i underkant och skotningen får du nog öka med med 25-50 kr. Om man jämför insatsen med att röja hårdare tidigare?


Ja, det kanske är lågt räknat. Framför allt för skotningen Kan vara svårt att få det utkört med en mindre maskin till det priset i alla fall. här är det fråga om självverksamhet med traktor & vagn och där går det ju att sätta många olika nivåer på priserna men visst, jag håller med. Ska man göra e strikt ekonomiskt och rättvisande kalkyl så är det nog snålt.

   TS
Avatar Fallback

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

bgl  
#470865 Diameterspridningen på granen har stor betydelse. För varje 100 st stammar som stamantalet kan minskas med kedjeröjsåg, utan att fälla för grova granar blir vinsten stor. Med enklaste bedömning från bilderna skulle en kedjesågsröjning av knappt 500 stammar/har göra "underverk" vid kommande förstagallring. Underlag för överslagsberäkning: vid nuvarande 2500 stammar blir uttaget i 1:a gallring drygt 1000 stammar. Efter röjning till 2100 stammar och något senare 1:a gallring blir uttaget ca 800 stammar. Medelstammen i uttaget stiger åtminstone med 20%.

Avatar Fallback

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

jannee  
#470868 Rent krasst ekonomiskt, då räknar jag på en person som måste ta fritt från sitt lönearbete för att utföra detta arbete, måste det ändå varit att gå över området med en RXT 555 utrustad med Strandklinga.
Värderar man sin fritid = 0 kr/tim är det däremot en LÖNSAM fritidssysselsättning :grin:
Du får motion, du danar din skog till att bli som du själv vill ha den, du kan redan nu förbereda körstråken, du får billig vedbrand
Risken för insektsangrepp tror jag dock inte på eftersom jag själv röjt enormt hårt vid sista röjning, även enbitsträd har fått ligga kvar och inte märkt något negativt.
Hur gjorde du med stubbarna Torbjörn, kissade du på varje granstubbe :grin:

Avatar Fallback

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#470869 Ett väldigt speciellt fall. Är fundersam på det lilla uttaget 12 m3/ ha. Gör det så mycket till eller från inför framtiden?Vägar måste du hugga även för din traktor och det blir snart 12 m3/ ha redan där.

Avatar Fallback

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

Skogshuggaren83  
#470902 Kanske en av de bättre lösningarna i detta bestånd med tanke på framtida inkomster och utgifter samt storm/snö skador.
Men att alltid sköta sina planteringar på detta vis är nog inte optimalt.

Användarvisningsbild

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

Torbjörn Johnsen  
#470903
jannee skrev:Hur gjorde du med stubbarna Torbjörn, kissade du på varje granstubbe :grin:


ha, ha! Nä,jag smörjde in dom med flugsvamp Fanns gott om sådana. Får se om det hjälper :-ss

   TS
Användarvisningsbild

Re: Är det lönsamt att göra klen gallring själv? (Ett case)

Torbjörn Johnsen  
#470913
Skogsola skrev:Ett väldigt speciellt fall. Är fundersam på det lilla uttaget 12 m3/ ha. Gör det så mycket till eller från inför framtiden?Vägar måste du hugga även för din traktor och det blir snart 12 m3/ ha redan där.


Nu fanns det möjlighet att använda ett par befintliga körvägar och jag brosslade ganska långt. inte så betungande i den här diameterklassen. När det gäller uttagets storlek så kan det kanske tyckas lågt men röjer/gallrar man ut 700 stammar/ha "underifrån" i ett bestånd med 2500 st/ha så blir det ändå en skaplig skillnad trots att det inte blir så mycket virke. En del av de 700 är bara nerröjda men en del högg jag upp. 12 kubik/700 stammar = medelstam om knappt 0,02 men räknar man på de tillvaratagna stammarna så kanske de ligger runt 0,03-0,04.

   TS
 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).