tis 21 feb 2017, 07:49#439613Som nybliven skogsägare har jag fått höra lite olika råd om hur hårt jag ska gallra,
har idag ett par förstagallringar som börjar bli aktuella och ett par andragallringar i granskog med hög bonitet.
En del rekommenderar att man ska ta väldigt hårt första gallringen och kanske bara gallra en eller två gånger.
Detta för att granens rötter ska kunna växa till sig ordentligt och skogen ska då bli mer stormfast.
En del påstår att anledningen till att vissa tar så hårt vid första gallring är mer ekonomiskt, man vill ha ut virke så att man ej går back på gallringen. Och att man då bör ta rätt försiktigt vid första gallringen och plocka ner mer successivt.
Vad har folk här för råd och synpunkter?
Gallring
Hur många gånger ska man gallra?
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
TS
tis 21 feb 2017, 08:24#439620Jag skulle nog vilja svara att det beror på vilken metod du använder när du gallrar, stora maskiner i stickvägar, mindre maskin i stickvägar, beståndsgående, manuellt etc. Ju större maskin desto färre gallringar enl mig. Gärna ofta och små uttag med tex Processor typ Hypro eller manuellt.
the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem
tis 21 feb 2017, 08:36#439623http://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/gallra/
Mycket nyttig information på skogskunskap
Sen kan du alltid ta kontakt med lokalt virkesköparföretag dom följer väldigt ofta gärna med ut och kollar, bara att komma ihåg att deras mål är att köpa volymer. Ett bra tips är att ha en klar målbild vad du själv vill göra innan.
Mycket nyttig information på skogskunskap
Sen kan du alltid ta kontakt med lokalt virkesköparföretag dom följer väldigt ofta gärna med ut och kollar, bara att komma ihåg att deras mål är att köpa volymer. Ett bra tips är att ha en klar målbild vad du själv vill göra innan.
tis 21 feb 2017, 09:14#439630Är mer och mer inne på att man bara ska gallra en gång. Sen producerar beståndet mest volym och är minst skadeutsatt om det får vara ifred. Undantag om man själv kan göra små uttag utan att räkna allt för hårt på jobbet.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
tis 21 feb 2017, 17:32#439701Jag har uppfattningen att tillväxten är i absoluta tal är densamma, sedan gäller det bara att inte gallra för hårt för då får jag inte ut den tillväxt som marken kan ge, men om det är färre stammar så får dom samma tillväxt som fler stammar (i absolut tal räknat) dvs det är samma tillväxt men jag för större träd. Så beroende på hur stora träden blivit om de står tätt och har fått stort grenverk på höjd så skulle jag vara försiktigare annars så kommer det att bli mkt stormfällt, och isf gallra en andra gång inte alltför långt fram när rötterna har växt till sig. Om det är lägre träd, ja då skulle jag ta lite mer.
Kör Valmet 902 H med 945 aggregat samt Valtra N92 med Patruuna vagn
tis 21 feb 2017, 18:24#439721Gallra första gången rel tidigt och relativt hårt, vilket ger bättre stormfasthet.
Gallra återkommande med ca 7 års intervall på medelgoda boniteter i södra Sverige tills trädhöjden börjar närma sig 20. Därefter är det ur stormskadesynpunkt olämpligt att gallra grandominerade avdelningar.
Beroende på boniteter blir det oftast 2-3 gånger hårdast uttag först därefter avtagande uttagsprocent.
Att gallra bra och rejält ger dej möjlighet till en markflora som ger skogen, goda möjligheter till förutsättningar för viltvård och viltfoder genom helst bärris samt lågörter. Idag ser man allt för ofta för täta skogar vilka både har en dålig värdetillväxt samt inte tillför något foder för att hålla något vilt.
Tänk även på att försöka avverka mogen skog i härskande vindriktning (dvs oftast i väster) innan bakomvarande skog/gallringsskog når en höjd över 15 m om det är möjligt. Detta gör oftast att kanter klarar sig relativt bra.
Gallra återkommande med ca 7 års intervall på medelgoda boniteter i södra Sverige tills trädhöjden börjar närma sig 20. Därefter är det ur stormskadesynpunkt olämpligt att gallra grandominerade avdelningar.
Beroende på boniteter blir det oftast 2-3 gånger hårdast uttag först därefter avtagande uttagsprocent.
Att gallra bra och rejält ger dej möjlighet till en markflora som ger skogen, goda möjligheter till förutsättningar för viltvård och viltfoder genom helst bärris samt lågörter. Idag ser man allt för ofta för täta skogar vilka både har en dålig värdetillväxt samt inte tillför något foder för att hålla något vilt.
Tänk även på att försöka avverka mogen skog i härskande vindriktning (dvs oftast i väster) innan bakomvarande skog/gallringsskog når en höjd över 15 m om det är möjligt. Detta gör oftast att kanter klarar sig relativt bra.
tis 21 feb 2017, 19:08#439733Tack för alla tips.
Gallringarna sköts med en liten skördare som kör stickspår, jag skotar med trakor och kärra.
Ska försöka ta lite bilder imorgon och lägga upp, kan va intressant att se vad folk säger.
Ska besluta nu inom de kommande veckorna hur jag ska ställa mig till följande.
3 ha - har gallrats för ca 3 år sen, men väldigt lätt. Rekommenderad att gallra igen men att ta ordentligt denna gång.
2 ha - Första gallring, väldigt tätt, här skulle det nog ha varit gallrat för ett par år sen sent men det har helt enkelt inte gjorts.
Gallringarna sköts med en liten skördare som kör stickspår, jag skotar med trakor och kärra.
Ska försöka ta lite bilder imorgon och lägga upp, kan va intressant att se vad folk säger.
Ska besluta nu inom de kommande veckorna hur jag ska ställa mig till följande.
3 ha - har gallrats för ca 3 år sen, men väldigt lätt. Rekommenderad att gallra igen men att ta ordentligt denna gång.
2 ha - Första gallring, väldigt tätt, här skulle det nog ha varit gallrat för ett par år sen sent men det har helt enkelt inte gjorts.
TS
ons 22 feb 2017, 12:34#439920Mycket intressant frågeställning KMS! Jag kan tipsa om den här tråden som beskriver resultatet av grangallringsförsök i Tönnersjöhedens försökspark i Halland: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår
Jag har själv ägnat mycket intresse åt just gallringsfrågor här på Skogsforum under 2016. Int minst genom att vi genomförde Gallringsdagarna för första gången. Om jag skulle drista mig till att göra några generaliseringar så skulle jag vilja lista upp några "argument" här nedan:
-De riktigt virkestäta slutavverkningarna som görs idag har gallrats ganska försiktigt. SLU har använt sig av en "traditionell gallring" som ett försöksled i sina jämförelser och den innebär återkommande gallringar med lågt uttag. Runt 20-25% första gången och sen sällan över 20%.
-Vill man ha hög produktion per hektar är det viktigt att "hålla ihop" bestånden. D v s hålla en bra slutenhet och ett relativt högt virkesförråd. Höga gallringssuttag sänker tillväxten. Beståndet repar sig efter en tid men förlorad tillväxt kommer inte tillbaka.
-Högst tillväxt av säljbart virke får man om man nätt och jämt gallrar mer än det som skulle självgallras. D v s återkommande svaga gallringar men klen medeldiameter ger en dyrare avverkning vid slutavverkningen även om virkesvolymen är hög.
-Med dagens stickvägsgående skördare/skotare-system blir det ca 16 meters avstånd mellan vägkant tillvägkant (ibland mindre). Det innebär att väguttaget i förstagallringen i sig blir en ganska stor andel av uttaget och att det därför (helst om man inte vill ha tillväxtförluster) måste gallras försiktigt mellan vägarna. Se mer om det här i tråden Torbjörn Johnsen - Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstånd
-Nettot av varje kubikmeter är mångfalt större vid slutavverkningen än vid förstagallringen. I lågprisdiket där massavedspriserna är låga är det inte säkert att det alls blir ett netto vid förstagallringen. Därmed ingen anledning att ta ut för stor volym vid förtagallringen.
-Med liten skördare (beståndsgående?) och utkörning med griplastarvagn bör du ha möjlighet att göra återkommande försiktiga gallringar med relativt låga uttag och förhoppningsvis hyfsat stickvägsavstånd. Helst också under vinterhalvåret då risken för röt-, mark- & barkskador är mindre. Det bör ge det bästa långsiktiga värdet på ditt bestånd.
Jag hukar och bereder mig på argumentstormen som kommer
Jag har själv ägnat mycket intresse åt just gallringsfrågor här på Skogsforum under 2016. Int minst genom att vi genomförde Gallringsdagarna för första gången. Om jag skulle drista mig till att göra några generaliseringar så skulle jag vilja lista upp några "argument" här nedan:
-De riktigt virkestäta slutavverkningarna som görs idag har gallrats ganska försiktigt. SLU har använt sig av en "traditionell gallring" som ett försöksled i sina jämförelser och den innebär återkommande gallringar med lågt uttag. Runt 20-25% första gången och sen sällan över 20%.
-Vill man ha hög produktion per hektar är det viktigt att "hålla ihop" bestånden. D v s hålla en bra slutenhet och ett relativt högt virkesförråd. Höga gallringssuttag sänker tillväxten. Beståndet repar sig efter en tid men förlorad tillväxt kommer inte tillbaka.
-Högst tillväxt av säljbart virke får man om man nätt och jämt gallrar mer än det som skulle självgallras. D v s återkommande svaga gallringar men klen medeldiameter ger en dyrare avverkning vid slutavverkningen även om virkesvolymen är hög.
-Med dagens stickvägsgående skördare/skotare-system blir det ca 16 meters avstånd mellan vägkant tillvägkant (ibland mindre). Det innebär att väguttaget i förstagallringen i sig blir en ganska stor andel av uttaget och att det därför (helst om man inte vill ha tillväxtförluster) måste gallras försiktigt mellan vägarna. Se mer om det här i tråden Torbjörn Johnsen - Bättre nuvärde och mindre skador med ökat stickvägsavstånd
-Nettot av varje kubikmeter är mångfalt större vid slutavverkningen än vid förstagallringen. I lågprisdiket där massavedspriserna är låga är det inte säkert att det alls blir ett netto vid förstagallringen. Därmed ingen anledning att ta ut för stor volym vid förtagallringen.
-Med liten skördare (beståndsgående?) och utkörning med griplastarvagn bör du ha möjlighet att göra återkommande försiktiga gallringar med relativt låga uttag och förhoppningsvis hyfsat stickvägsavstånd. Helst också under vinterhalvåret då risken för röt-, mark- & barkskador är mindre. Det bör ge det bästa långsiktiga värdet på ditt bestånd.
Jag hukar och bereder mig på argumentstormen som kommer
ons 22 feb 2017, 14:43#439981Nejdå, du behöver inte huka dig, iaf inte för mig 
Själv ligger jag nog ungefär på mitten varken hårt eller lite. Har ju olika bonoteter som dom flesta och där det är texT22 är det svårt att övertala sig själv, ta mer, ta mer. Ofta tycker jag att man är för snål på tallmarker, man tycker det blir för glest, man är rädd för snöbrott mm. Några år senare tycker man; Att jag inte tog mer, en del står ju bara där och inte växer, kronorna börjar ta i varann igen. Hade jag tagit lite mer hade dom andra fått mera mat o sol och växt betydligt bättre. Det är då man hör den inre rösten som försöker övertyga en om att; det kommer att bli kanonkvalite om hundra år! Frågan är om marknaden vill betala något extra för det eller är det bara ens skogsstolthet som gör att man vill få upp stora fina furor som man ändå aldrig får se och uppleva. Usch då, nu blev jag en nostalgisk drömmare. Behövs det såna i dagens slit o slängsamhälle?
Själv ligger jag nog ungefär på mitten varken hårt eller lite. Har ju olika bonoteter som dom flesta och där det är texT22 är det svårt att övertala sig själv, ta mer, ta mer. Ofta tycker jag att man är för snål på tallmarker, man tycker det blir för glest, man är rädd för snöbrott mm. Några år senare tycker man; Att jag inte tog mer, en del står ju bara där och inte växer, kronorna börjar ta i varann igen. Hade jag tagit lite mer hade dom andra fått mera mat o sol och växt betydligt bättre. Det är då man hör den inre rösten som försöker övertyga en om att; det kommer att bli kanonkvalite om hundra år! Frågan är om marknaden vill betala något extra för det eller är det bara ens skogsstolthet som gör att man vill få upp stora fina furor som man ändå aldrig får se och uppleva. Usch då, nu blev jag en nostalgisk drömmare. Behövs det såna i dagens slit o slängsamhälle? Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
ons 22 feb 2017, 15:37#439990Halvproffs: Tror tyvärr det kommer dröja innan man betalar för kvalitet. Dock tycker jag att även kommande generationer ska ha fint virke att göra sig något med och inte bara produktionsskog....
Jag hävdar nog att det viktigaste är att man gör nånting. Sen är jag inte bra på det själv men det är en annan sak. Olika metoder kan man argumentera lite för hur man vill.
Min ringa erfarenhet säger att det blir inte så dumt vad man än gör, dock måste man nog hålla sig till planen. Ett fel jag själv gör är att jag gallrar försiktigt och tänker "jag får gallra snart igen när det stabiliserat sig". Sen går åren och där var jag ju nyss.... När jag sen kommer tillbaka är det en djungel, en apa brukar lära sig efter två gånger - än har jag chans...
Har även ett område som gallrades hårt med maskin, sen tror jag vi tog ut en 80 kubik ved i form av toppbrott. Var väl nästan nära att såga ner resten och börja om, nu är det ganska grov och fin skog. Var nog även den första maskingallringen vi gjorde typ tidigt 90 tal.
Så gör något, gör gärna olika och se hur det utvecklas, men gör något.
Jag hävdar nog att det viktigaste är att man gör nånting. Sen är jag inte bra på det själv men det är en annan sak. Olika metoder kan man argumentera lite för hur man vill.
Min ringa erfarenhet säger att det blir inte så dumt vad man än gör, dock måste man nog hålla sig till planen. Ett fel jag själv gör är att jag gallrar försiktigt och tänker "jag får gallra snart igen när det stabiliserat sig". Sen går åren och där var jag ju nyss.... När jag sen kommer tillbaka är det en djungel, en apa brukar lära sig efter två gånger - än har jag chans...
Har även ett område som gallrades hårt med maskin, sen tror jag vi tog ut en 80 kubik ved i form av toppbrott. Var väl nästan nära att såga ner resten och börja om, nu är det ganska grov och fin skog. Var nog även den första maskingallringen vi gjorde typ tidigt 90 tal.
Så gör något, gör gärna olika och se hur det utvecklas, men gör något.
Allt ovan är skrivet med reservation för eventuella tyckfel.
Ibland måste man tänka utanför boxern...
Ibland måste man tänka utanför boxern...
ons 22 feb 2017, 18:59#440041
Kloka ord Vardon, håller med dig
Vardon skrev:Halvproffs: Tror tyvärr det kommer dröja innan man betalar för kvalitet. Dock tycker jag att även kommande generationer ska ha fint virke att göra sig något med och inte bara produktionsskog....
Jag hävdar nog att det viktigaste är att man gör nånting. Sen är jag inte bra på det själv men det är en annan sak. Olika metoder kan man argumentera lite för hur man vill.
Min ringa erfarenhet säger att det blir inte så dumt vad man än gör, dock måste man nog hålla sig till planen. Ett fel jag själv gör är att jag gallrar försiktigt och tänker "jag får gallra snart igen när det stabiliserat sig". Sen går åren och där var jag ju nyss.... När jag sen kommer tillbaka är det en djungel, en apa brukar lära sig efter två gånger - än har jag chans...
Har även ett område som gallrades hårt med maskin, sen tror jag vi tog ut en 80 kubik ved i form av toppbrott. Var väl nästan nära att såga ner resten och börja om, nu är det ganska grov och fin skog. Var nog även den första maskingallringen vi gjorde typ tidigt 90 tal.
Så gör något, gör gärna olika och se hur det utvecklas, men gör något.
Kloka ord Vardon, håller med dig
Snickare som fuskar i skogen ungefär 5 månader om året.
ons 22 feb 2017, 19:46#440056
Så tycker jag med! Fast det är säkert annat om man har sin skog för försörjning, då söker man nog efter den bästa metoden för långsiktigt och stabil avkastning.
Vardon skrev:Halvproffs: Tror tyvärr det kommer dröja innan man betalar för kvalitet. Dock tycker jag att även kommande generationer ska ha fint virke att göra sig något med och inte bara produktionsskog....
Jag hävdar nog att det viktigaste är att man gör nånting. Sen är jag inte bra på det själv men det är en annan sak. Olika metoder kan man argumentera lite för hur man vill.
Min ringa erfarenhet säger att det blir inte så dumt vad man än gör, dock måste man nog hålla sig till planen. Ett fel jag själv gör är att jag gallrar försiktigt och tänker "jag får gallra snart igen när det stabiliserat sig". Sen går åren och där var jag ju nyss.... När jag sen kommer tillbaka är det en djungel, en apa brukar lära sig efter två gånger - än har jag chans...
Har även ett område som gallrades hårt med maskin, sen tror jag vi tog ut en 80 kubik ved i form av toppbrott. Var väl nästan nära att såga ner resten och börja om, nu är det ganska grov och fin skog. Var nog även den första maskingallringen vi gjorde typ tidigt 90 tal.
Så gör något, gör gärna olika och se hur det utvecklas, men gör något.
Så tycker jag med! Fast det är säkert annat om man har sin skog för försörjning, då söker man nog efter den bästa metoden för långsiktigt och stabil avkastning.
ons 22 feb 2017, 20:18#440075Jag gallrade vid jul, och tycker redan det står tätt... 
Självvald väg i egen skog
ons 22 feb 2017, 20:19#440076Problemet är väl att vi inte längre blir lika gamla som Methusalem. Tänk så enkelt det hade varit om man hade tio kretslopp i skogen på sig för att utveckla sina metoder.
"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"
- Richard Feynman
- Richard Feynman
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).