Sida 1 av 2

Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår  ARTIKEL

Postat: tor 27 okt 2016, 21:05
av Torbjörn Johnsen
Gallringsförsök har en lång, obruten tradition i Sverige. Redan innan de första försöksparkerna anlades i början av 1920-talet hade gallringsförsök lagts ut. Bl a de försöksytor som kallas T4 i Tönnersjöheden (se tråden om Tönnersjöhedens försökspark) som anlades 1911 och som fortfarande följs och dokumenteras.

Ett av de största och mest omfattande försöken var de s k GG-försöken (Gödsling-Gallring) som under 1960-talet lades ut över hela landet i 75 olika försökslokaler och som innehöll både tall och granbestånd som fick genomgå olika gallrings- och gödslingsprogram. Gödslingen lämnar vi därhän idag, fokus på gallring!

En slutsats som gjordes från GG-försöken var att man inte tagit ut svängarna tillräckligt mycket när det gällde gallringsstyrka. Därför la SLU upp en ny serie gallringsförsök i början av 2000-talet för att testa även extrema gallringsstyrkor och stickvägsbredder. Däremot ingick inte gödsling i det försöksprogrammet.

En sådan provyteserie i de nya gallringsförsöken finns i Tönnersjöhedens försökspark och det heter ”Gallringsförsök T233 i planterad granskog (Picea Abies)”. Själva granbeståndet anlades genom plantering 1981 i förband 1,5 x 2 meter. Den gamla skogen som var första generationens gran på ljunghed hade kalavverkats 1979. Beståndet hjälpplanterades 1982-83 och lövröjdes 1989. Första gallringen utfördes i oktober 2005 (ett knappt år efter Gudrun) och det var i samband med gallringen som försöksserien anlades. Beståndet är idag 38 år (inkl. plantåldern) och SI uppskattas till G34.

I serien finns följande varianter av gallring:
-Ogallrad kontroll/självgallring
-(Gammaldags) Traditionell låggallring, 4 gallringar med 25% uttag per gallring
- Höggallring med fyra gallringar, 25% uttag och höggallring varje gång

Samt nedanstående försöksled som har en stickväg genom parcellen.
-Fyra gallringar, fri gallring, 30% uttag första gången, 4 meters stickväg genom ytan
-Fyra gallringar, fri gallring, 35% uttag första gången, 6 meters stickvägsbredd
-Fyra gallringar, fri gallring, 45% uttag första gången, 4 meters stickvägsbredd
-Tre gallringar, fri gallring, 35% uttag första gången, 4 meters stickvägsbredd
-Tre gallringar, höggallring 1:a gången sedan fri, 35% uttag första gången och 4 m stickväg
-Två gallringar, fri gallring, 45% uttag första gången
-En gallring, fri gallring, 70% uttag, 4 meters stickväg

Resultaten så här långt i de här gallringsförsöken motsvarar i mångt och mycket de resultat som erhölls i de tidigare GG-försöken (och även äldre försök) men med fler och mer extrema varianter. Jag ska inte detaljredovisa den här försöksserien utan jag lägger upp en tabell här för er som vill fördjupa er.

Det finns två viktiga faktorer att förhålla sig till och hantera som skogsägare när det gäller gallring. Det ena är gallringsstyrkan och det andra är risken för stormskador, Jag redovisar båda här nedan. Som skogsägare kan man, precis som skogsforskarna gör, labba med olika skötselmodeller och kanske sprida riskerna genom att inte gallra all skog på samma sätt. Granen visar sig också vara ett mycket flexibelt trädslag vilket gör det möjligt att variera gallringsprogram och omloppstider på många olika sätt. Vi börjar med att titta på gallringsstyrkans effekt på tillväxten men innan dess ska jag lyfta upp en sanning om gallring som behöver förtydligas:

Gallrings sägs allmänt bidra till bättre värdetillväxt och framför allt ökad diametertillväxt. Diametertillväxten är en sanning med modifikation. Om man jämför medeldiametern på alla kvarvarande stammar i ett ogallrat bestånd så är den avsevärt mycket klenare än t ex medeldiametern i ett starkt gallrat bestånd. Men om man jämför medeldiametern på enbart de 300 grövsta stammarna i de olika försöksleden så skiljer den sig förvånansvärt lite åt. Det blir med andra ord nästan lika många grova stammar i det ogallarde eller låggallrade försöksledet som i ett starkt gallrat bestånd men man ser inte riktigt det i de stamtäta sammanhanget.

Gallringsstyrka
Hur man än gallrar kan man aldrig få högre tillväxt i ett gallrat bestånd jämfört med ett ogallrat. Däremot börjar det ogallrade beståndet självgallra när det kommer upp i tillräckligt höjd beroende på stamantal och bonitet. Klenare och undertryckta stammar dör och ruttnar långsamt ner. Gallringen är ett sätt att ta vara på det virke som annars skulle hamna på marken och det kan bli åtskilliga hundra (!) kubikmeter under en omloppsperiod.

Ett försiktigt låggallringsprogram ger dock nästan samma totaltillväxt som den ogallrade kontrollen men med en väsentlig skillnad i att mängden virke som tas tillvara som gagnvirke under en omloppsperioden blir betydligt större. En starkare gallring sänker den löpande tillväxten under en tid men så småningom kommer tillväxten ikapp. De kubikmeter som förlorats i tillväxt efter gallringsingreppet i en starkare gallring kommer dock aldrig tillbaka.

När vi tittade på det ogallrade försöksledet så har det nu, vid en ålder av 38 år, med ett stamantal om 2678/ha och en virkesvolym om kanske 350 m3sk/ha precis börjat självgallra. Det betyder att om man leker med tanken att beståndet avverkas nu vid en ålder runt 40 år så är just inget virke förspillt. Det låter förvisso galet men jag återkommer i ett senare resonemang längre ner (om risker).
1477598167_img_0019.jpg


Högre uttagsnivåer idag
Försöksserien har gallrats med gallringsstyrkor i första uttaget mellan 25 till 70% av volymen. I det vardagliga svenska skogsbruket idag är det troligen få hektar som förstagallras med uttag på de här lägstanivåerna på 25% (som ansågs vara en normal gallringsnivå i äldre försök). Enbart stickvägsuttaget ger ca 20% volymuttag om man använder dagens riktlinjer (enligt Södra och Sydved från seminariet på Gallringsdagarna 2016). D v s 20 meters stickvägsavstånd, mätt från vägmitt till vägmitt och fyra meters vägbredd. Det är nog endast en och annan självverksam skogsägare som jobbar med gallringar i de här lägre uttagsstyrkorna. Den ”normala” uttagsnivån i dagens förstagallringar ligger nog snarare i häradet 35-40% av volymen vilket också stöds av Skogsstyrelsens rapport från i vintras och utfallet i Gallringsdagarnas jämförelseceller. Det innebär att försöksleden med 35-45% uttag är de mest relevanta att titta på, speciellt som de nu även innehåller en fyra meter bred stickväg (ett av dem t o m en sex meter bred stickväg).

Nytt höggallringsförsök
I försöken finns även två parceller som höggallrats. Den ena med höggallring vid varje gallring, 25% uttag första gången. Det andra med höggallring första gången (35% uttag) och därefter samma ”fria” gallring som i de andra ytorna. SkogForsk har nyss avfärdat höggallringen som mindre bra jämfört med den traditionella låggallringen (fria gallringen) men flera av de äldre gallringsförsöken gjordes med upprepade höggallringar vilket inte gynnade beståndsutvecklingen. Ett nytt försöksled är då istället att bara höggallra första gången och sedan gallra ”som vanligt”. Här kan du höra vad Ulf Johansson från SLU säger om den ytan:

https://drive.google.com/open?id=0B5D4S ... 2sybTR0NFU

Uttagets påverkan på produktionen
Det bör noga understrykas att det här bara rör sig om ett enda försök och att de olika parcellerna dessutom har olika ingångsvärden i beståndsvolym, stamantal och medeldiameter innan första gallringen genomförs i januari 2005. Dock ligger resultaten i linje med andra gallringsförsök så det går ändå att göra vissa generaliseringar.

Jag jämför här nedan tre olika gallringsuttag. Alla parcellerna i jämförelsen har gallrats två gånger vid samma beståndsåldrar. Första gången i oktober 2005 och andra gången i januari 2011. Den första uttagsnivån är 45% i första gallringen (2 olika parceller). Den andra är 35% uttag (2 parceller) i första gallringen och det sista har gallrats med 25-30% uttag (2 parceller). Alla data finns i den här excelfilen.

Eftersom det ändå finns volymskillnader mellan parcellerna när försöket startats har jag valt att jämföra hur många procent mer kubikmeter som producerats jämfört med beståndsvolymen innan gallring 2005. Som jämförelse har jag satt den ogallrade referensen som 2011 hade producerat 50% mer volym än vad som mättes upp 2005. Motsvarande siffra för de gallrade parcellerna innehåller alltså tillväxten inkl uttagen som gjorts och ska inte förväxlas med siffran över hur många kubik som står i beståndet idag efter gallring.

45% uttag, två parceller
De här två parcellerna hade liten skillnad i volym och diameter innan gallringen påbörjades.
Uttaget i förstagallring mättes upp till 44% i det ena och 43% i det andra. Jämfört med beståndsvolymen innan gallring 2005 så har de här båda parcellerna producerat 36% respektive 20% mer virke. Det är ganska stor skillnad mellan de båda parcellerna med tanke på att de var ganska jämna i volym, diameter och gjorda uttag men den ena har helt enkelt vuxit betydligt bättre än den andra och det kanske beror på lokala skillnader i marken. Om man tar de båda ytornas genomsnitt så hamnar det på 28% mer producerad volym än 2005 som då kan jämföras med den ogallrade ytans 50%.

1477598168_img_0027.jpg


35% uttag, två parceller
De här två parcellerna hade större skillnader i utgångsläget. Den ena hade betydligt större volym, fler stammar och grövre medeldiameter än den andra. Dessutom höggs den andra med en sex meters stickväg jämfört med fyra meter. När man sen tittar på hur mycket som producerats efter 2005 så har beståndet som hade mest virke 29% mer än 2005 medan det andra, som hade minst virke i utgångsläget och sen gallrades med en sex meter bred stickväg, hade producerat 44% mer än 2005. Båda hade producerat ungefär samma volym virke per hektar, ca 70 m3sk under de här fem växtsäsongerna. Genomsnittet för 35%-parcellerna blir 36,5% mer producerad volym än 2005 vilket ju är knappt 10 procentenheter mer än i 45%-uttaget.

25-30% uttag, två parceller
De här två parcellerna hade relativt jämförbara ingångsdata men 25%-ytan gallrades utan stickväg och 30% ytan hade en stickväg om 4 meter. Uttaget i parceller med stickväg är räknat på hela ytan, inkl stickvägen. Båda de här ytorna hade en hög produktion, 46% resp 47% mer virke producerat än vad som stod där när gallringen började 2005. Jämför man det här med självgallringens 50% så är de ju ganska nära och det är 11 procentenheter mer än 35%-ytorna och hela 18,5% mer än 45%-ytorna. Värt att notera är att ytan med stickvägen t o m ligger en procent högre än 25%-ytan. Det man ska vara medveten om är att 25%-parcellen är jämnt gallrad över hela ytan medan det i ytan med stickväg är ett mindre gallringsuttag mellan stickvägarna då ca 20% av uttaget ”gått åt” för att hugga upp vägen. Området mellan stickvägarna blir då mer stam- & virkestätt än vad det är i den jämnt gallrade 25%-ytan. Nästan lite åt självgallringshållet vilket ju ger en hög produktion. Här kan ni se ett videoklipp med Ulf Johansson i ytan som gallrades med 25% uttag:

https://drive.google.com/open?id=0B5D4S ... GJYc0RteXM

Extremgallring med 70% uttag
I den här försöksserien finns en extremvariant av gallring: En gallring med 70% uttag!
Det här är ju en brutal gallring som ligger långt utanför ramen om vad som är varken tillåtet eller vedertaget idag. Men det är intressant att se hur granen fungerar i ett sådant här försök.

Beståndet hade 2409 stammar och 186,5 m3sk innan gallringen gjordes. Efter gallringen (72%) var det bara 472 stammar och 52,3 kubikmeter kvar! Måste ha sett förskräckligt ut då! Nu efter fem växtsäsonger ser det självklart glest ut men man inser att det blir skog av det här också om det inte blåser ner. Men granarna ser minst sagt ”robusta” ut.
Produktionsmässigt, med samma jämförelse som ovan, så har det här beståndet totalt producerat 29% mer virke än vad som stod där innan brutalgallringen utfördes. Alltså i nivå med parcellerna som gallrats med 45% uttag. I början växte det avsevärt sämre per år men sedan har tillväxttakten ökat snabbare än i de andra parcellerna och här var den årliga volymtillväxten 2011 runt 10% jämfört med 6-8% i de andra ytorna.

Sammanfattning uttag
Det här är mina slutsatser av grangallringsförsöket men kom gärna med invändningar om ni har andra åsikter!

Den största totalproduktionen av användbart virke får man om man gallrar ut mindre än 30% i förstagallringen (och sen ännu mindre uttag i kommande gallringar). Uttag i stickvägarna inräknat. Då ligger man inte långt från det ogallrade beståndets totalproduktion men skillnaden är att man får ut allt virke som säljbart gagnvirke. Möjligen till en hög avverkningskostnad men åndå…

Går man upp i gallringsstyrka till 35% så tappar man produktion. Inte katastrofalt men ändå. Sen kanske skillnaden har krympt när man kommer till slutavverkningsålder jämfört med hur det ser ut är nu mitt inne i gallringsåldern?

Ökar man gallringsstyrkan ytterligare till 45% så blir produktionstappet påtagligt jämfört med den försiktigaste gallringen. Brutalgallringsexemplet med 70% uttag visar ju förvisso att granen har en fantastisk förmåga att ta vara på ökat utrymme och i viss mån komma ikapp när det gäller löpande tillväxt. Men de kubikmeter som förlorats i tillväxt efter en hård gallring får man aldrig tillbaka! Sen finns alltid en massa ekonomiska argument att förhålla sig till som t ex avverkningskostnad vid olika medelstam och uttag men det lämnar jag därhän i den här jämförelsen som bara syftar till att optimera gagnvirkesproduktionen.

Risker
Gallringsuttagets inverkan på virkesproduktionen är en sak. En annan sak är hur gallringen (eller avsaknaden av gallring) påverkar risken för att skogen t ex blåser ner. SLU har gått igenom alla avverkningar på hela Tönnersjöhedens kronopark den senaste 70åren och konstaterar att 50% av allt virke fälts av stormar. I huvudsak i stormarna 1969, 2005 och 2007. Enligt SLUs egna slutsatser från gallringsförsöken finns inget samband mellan gallringsuttagens storlek och risken för stormfällnig. Det finns heller enligt SLU inget samband mellan stickvägsbredder och stormrisk.

Tydliga uppfattningar hos skogsägarna
Lyssnar man på erfarna skogsägare som varit med ett tag så finns det dock många som bestämt hävdar att ju större gallringsuttaget är, desto större är risken för stormfällning. Och för varje träd som faller blir ju skadan större om uttaget varit hårt för det finns ju inte så många träd kvar. Det finns också bestämda åsikter bland många skogsägare att risken för stormskador ökar om stickvägsbredden ökar (och om stickvägsavståndet krymper). Många hävdar att det främst är träd i vägkanterna som blåser ner. Beståndet öppnas upp ännu mer och i nästa storm åker några träd till. Men det finns inget vetenskapligt belägg från forskningen idag som stödjer de här erfarenheterna ochman kan ju fundera över varför skillnaden är så stor mellan skogsägarnas upplevelse och forskarnas resultat? En reflektion jag har gjort efter att ha tittat på en hel del gallringsförsök är att parcellerna i försöken är små, ofta runt 0,1 ha/yta. Försöksytorna omges oftast också av ett större bestånd som inte behandlats på samma sätt som respektive yta och försöksytorna ligger sällan i hyggeskanter eller allt för exponerade på annat sätt. En högst personlig reflektion som jag inte heller har vetenskapliga belägg för.

1477598168_img_0025.jpg


Nygallrat blåser ner
Det som däremot finns tydligt belagt enligt forskarna är att risken för skador i ett bestånd ökar kraftigt direkt efter en gallring (nästan oavsett uttagets styrka). Denna risken är högst när det är nygallrat och den krymper sen allt eftersom beståndet stabiliseras och sluter sig. En annan tydligt belagd riskfaktor är trädens höjd. Enkelt sammanfattat som att ju högre träd, desto större risk att det blåser ner. Ganska logiskt. Därför finns nu efter de senaste stormarna starka rekommendationer från såväl SLU, Skogsstyrelsen, Södra och Sydved (här i södra Sverige) att normalt inte gallra bestånd som har en medelhöjd över 20 meter. Det här innebär att gallringarna måste igång tidigare idag om man ska hinna gallra färdigt till 20-metershöjden. Granförsöket som refereras till i den här artikeln börjar t ex närma sig 20 meter idag vid 38 års ålder och det innebär att de parceller som ska gallras fyra gånger inte har gallrats klart förrän bestånden kanske är uppe i 22-24 meters höjd.

Bättre med gallringsfritt?
Lägst stormfällningsrisk har man antagligen i ett ogallrat bestånd. Om man dessutom beaktar att det nästan finns lika många grövre träd i ett ogallrat bestånd som i ett gallrat så faller lite av idén om att gallringen hjälper till att få fram grövre dimensioner. Medeldiametern i ett gallrat bestånd är ju så mycket högre för att man tagit bort alla klena stammar! Inte för att de 3-400 grövsta träden vuxit så mycket mer. Kruxet med gallringsfritt är väl att risken för snöbrott ökar och sen att man måste hugga ner skogen tidigt, innan självgallringen tar fart. Som i det här fallet strax innan den blir 40 år. För börjar man gallra först då får man garanterat ett känsligt och riskutsatt bestånd!

Sen återstår ju problemet med att man aldrig vet innan när det kommer att blåsa. Av det skälet finns ju skäl att sprida sina risker. Att t ex inte gallra all skog samtidigt utan sprida ut det över tid. Och kanske inte köra alla bestånd med samma gallringsprogram. Några kanske ska gallras hårt en gång för att på det sättet ha en kort period då det är stormkänsligt? Jämfört med bestånd som gallras fyra gånger vart femte – tionde år och placerar beståndet mer eller mindre permanent i riskzonen under en 20-40-årsperiod. När det gäller möjligheterna till riskspridning måste man ändå säga att granen är ett fantastiskt trädslag ändå. Den överlever och producerar glatt kubikmeter oavsett om man gallrar ut 70 procent av volymen eller låter bli att gallra helt!

Det skulle vara mycket intressant att höra era erfarenheter om produktion, skador och risker i gallringarna. Jag tycker att det här är väldigt intressanta frågor. Sen ska jag åka ner till Tönnersjöheden så snart det gallrat de här provytorna för tredje gången nu i höst och fått resultatet från den uppföljningen. Det ska bli intressant!

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: tor 27 okt 2016, 22:00
av sundelius
Mycket intressant läsning Torbjörn ^:)^
Ger mig också råg i ryggen att man inte är helt fel ute. I mina manuellhuggna gallringar skulle jag tro att jag ligger på ca 25-30% uttag :smile:

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: tor 27 okt 2016, 22:04
av Torbjörn Johnsen
Inte illa @Sundelius! Du tog dig igenom hela. Blev lite långt :geek:
Du kan väl mata på med lite bilder från dina gallringar framöver? Alltid kul att se!

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: tor 27 okt 2016, 22:12
av sundelius
Torbjörn Johnsen skrev:Inte illa Sundelius! Du tog dig igenom hela. Blev lite långt :geek:
Du kan väl mata på med lite bilder från dina gallringar framöver? Alltid kul att se!

Inte fel med mycket text om det är intressant läsning och det måste jag säga att du brukar åstadkomma :!:
Bilder blir det alltid och om du går in på tråden om manuell gallring som isteskog skapat så ser du lite bilder från de senaste vintrarna

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 01:35
av Älgfoderodlare
...

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 05:48
av Skogshuggaren83
Vad jag saknar i dessa mätningar är frågan vad ger mest klirr i kassan. Hade varit trevligt att alla kostnader/intäkter jämförs mellan ytorna hela omloppstiden.
Kostnaderna finns bra statistik tillgänglig likaså värdet på virket, så det borde inte vara så svårt.

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 06:34
av isteskog
Jag tror att sköter man bara röjningen, så kan man köra gallringsfritt. Kan man dessutom gå in med någon liten beståndsgående maskin och plocka bort de stammar som kommer att självgallras så har man vedbehovet stillat.
Granen har en otrolig förmåga att kunna stå tätt har jag märkt under de år jag skött min skog. (Sen 1982) :smile:

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 07:13
av Uvskogen
Håller med ovan, väldigt intressant inlägg! Känns också lite bra att finns "vetenskapligt stöd" för att det jag gör inte är helt fel även utifrån ett strikt produktions- och eventuellt även lönsamhets- tänk.
Jag gallrar ju allt manuellt på egen hand och är väldigt försiktig, så ibland har jag fått "skäll" här på forumet när jag lagt ut någon bild. :wink: . Men jag försöker ta i lite mer numera. Mina stickvägar blir därigenom också väldigt små och slingrande då jag kör med fyrhjulingsekipage.
Det man dessutom vinner med en försiktigare gallring är en skog som ser och fungerar mer som många inklusive jag själv, vill att skogen ska se ut/fungera. En mix av naturvård och produktion som kanske kan tillfredsställa de flestas önskemål?

Ska bli intressant följa den tråden parallellt med "isteskogs" tråd om gallring.

(Ovan med den reservationen för att jag hör till kategorin skogsägare som har lite skog. Har respekt för att man måste resonera annorlunda om man har skogar över en 40 Ha och uppåt.)

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 07:32
av Älgfoderodlare
...

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 08:11
av Älgfoderodlare
...

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 09:06
av Mowi850
Mycket intressant läsning Torbjörn. Det var roligt att läsa att svag gallring inte är helt fel. Att min filosofi här hemma i skogen inte är fel trots att jag har kompisar som sett det jag gallrat sagt att det är gallrat aldeles för lite. Och trots att jag bara är 22 år och dom flesta övriga i min ålder säger att det ska gallras hårt och att det måste vara en stor gallrings skördare och skotare som utför jobbet. Då känns det skönt att läsa om försöken och känna sig glad att man är lite egen[emoji38]

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 09:23
av hlb
Mowi850. Jag har precis 50 år mer erfarenhet, men tycker du resonerar klokt. Fortsätt va egen.

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 10:43
av Mowi850
Tack hlb. Jag har lärt mig från farfar. Och sen är det ju ingen som vet vad det efterfrågas för kvaliter på virke eller trädslag om 40-50 år när det ska avverkas det man gallrar idag. Om jag ska sia själv om framtiden så tror ju jag att i och med att mer byggs i trä och allt blir större så skulle jag gissa på kvalite kommer efterfrågas mer eller vad tror ni andra?

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 11:54
av Älgfoderodlare
...

Re: Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår

Postat: fre 28 okt 2016, 13:21
av Mangan
Stort tack till Torbjörn, hoppas det blir mer av detta. Särskilt de små filmerna var roliga att se!

Ja, det verkar som man kan göra lite hur som helst med granen. Likt någon här ovan, pengarna då? Pengar nu är värda mer än pengar sen, så skall man leva på skogen är det kanske inte en gammal och stamrik skog som är det all överskuggande.

En låggallring, så får det vara, är min strategi. Om man sen bara kunde förmå sig till att gallra ordentligt... :)

Tall är en annan femma, men där står allt så avigt till, så där får det bli som det blir. :(