Gallring

[Fredrik]

mån 26 sep 2016, 19:37#409329 Hmm, skumt. Du får läsa på Issu länken ovan så länge så ska jag kolla vad som är fel. Kanske för stor fil lr nåt.

[hfab]

mån 26 sep 2016, 19:39#409332

Hmm, skumt. Du får läsa på Issu länken ovan så länge så ska jag kolla vad som är fel. Kanske för stor fil lr nåt.

Jag har tid att vänta. Vill inte ladda ner någon ISSU app.

Förargelsen över dålig kvalité varar längre än glädjen över ett lågt pris

[Fredrik Reuter]

mån 26 sep 2016, 19:48#409333 Vill du ha den så logga in med webbläsaren du har i telefon eller plattan. Då har du den nedladdad och kan kolla i lugn och ro.

Jag håller nämligen på med kvällsracet med barnen...

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[alias]

mån 26 sep 2016, 20:11#409341 Har nu bläddrat igenom foldern om gallringsdagarna och funderat lite över presenterad data.

Ni som var på plats, hur var det visuella intrycket av de olika cellerna - kändes uttag på 90-100 m³sk/ha som "normalgallring" i detta bestånd, som förvisso var tämligen virkesrikt från början.

Då cellerna var förhållandevis små, kan ett högt uttag/ha delvis förklaras av ovanligt hög andel stickvägsareal?

Jag hade spontant förväntat mig betydligt lägre gallringsuttag, framförallt av de mer småskaliga maskinkoncepten, jämfört med vad som verkar ha blivit utfallet.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Niking]

mån 26 sep 2016, 20:21#409345 För egen del tyckte jag nog att det såg ganska bra ut över lag, även om stickvägen i John Deere's parcell var alldeles för stora. Det var väldigt tätt där det inte hade gallrats.

Den manuellhuggna parcellen såg jätte fin ut, men man får nog tyvärr jobba gratis som huggare med dagens massavedspriser.
/Niklas

/Niklas

[Vardon]

mån 26 sep 2016, 20:35#409351 Det var väl bara Kranman som hade nått upp till sveaskogs rekommenderade grundyta på 24. Alla andra låg ganska långt ner.

Några reflektioner från en amatör:

Alla ytor såg bra ut i förhållande till sina metoder. Kranman och i viss mån den manuella tyckte jag såg väl täta ut, men:

Dock tror jag att när snön har fått gjort sist kommer de bli ganska bra medan andra ytor kanske blir väl glesa då.

Allt ovan är skrivet med reservation för eventuella tyckfel.
Ibland måste man tänka utanför boxern...

[Erre]

mån 26 sep 2016, 20:38#409352 En demoyta mot en annan.

1474915031_dsc_2911.jpg

1474915032_dsc_2912.jpg

Vs

1474915050_dsc_2914.jpg

1474915057_dsc_2918.jpg

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Var håller allt hus folk?

[Seb macahan]

mån 26 sep 2016, 20:58#409356 Visste de inblandade entreprenörerna att sveaskog hade 24 som mål i grundyta, samt (o nu är jag dum amatör) var det inte väl klen medelstam på vissa områden för o nå detta efter gallring?

the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem

[Hema]

mån 26 sep 2016, 21:20#409362 Den allmänna uppfattningen var väl att beståndet var väl tätt och för sent gallrat. Så då får väl fakta som hur mycket krona är kvar, samt hur bra står de i förhållande till varandra, ligga till grund för hur mycket man bör gallra ut. Samtidigt som man kanske borde ta hänsyn att ett för stort utag (förutom risken för snö&vind-påverkan) kan leda till en allt för kraftig tillväxt på kort tid och på så sätt påverka virkeskvalitén negativt. Just nu kanske det inte är någon risk pengamässigt, men vad säger framtiden? Om 24 var ett bra tal får väl uppföljningarna visa.

Kanske kan mindre maskiner som i framtiden blir automatiserad leda till en mer utdragen gallring under ett längre tidspann. För den självverksamme så tror jag Kranmans processorbärare inte är helt fel. Jag har fått betydligt mycket mer respekt för tidigare bärare som funnits/finns på marknaden iom denna maskin. Ibland är det fel att stirra sig blind på inköpspris, bättre vore det med att jämföra driftskostnader och andrahandsvärde.

//Henke månskensskogsbonde

[Torbjörn Johnsen]

mån 26 sep 2016, 21:20#409364 Många bra frågor och synpunkter här. Jag försöker komplettera med lite mer info samt några högst personliga reflektioner:

Nej, de som gallrade fick inget mål att sikta på. Varken Sveaskogs eller något annat från oss. De fick komplett beståndsdata (före gallring) för samtliga jämförelseceller inkl den egna. Instruktionen från oss var att gallra området så som de själva tyckte det skulle gallras utifrån skogens tillstånd och deras val av metod och teknik.

Eftersom beståndet var både stamtätt (i genomsnitt knappt 3000 st/ha) och lite eftersatt hade det påbörjats en stark skiktning där väldigt många stammar var klena och undertryckta. Jag upplevde själv att om man bara gallrade "med ögat", d v s tog bort allt klent som inte kändes utvecklingsbart, så hamnade man snabbt en bit över 30% i uttag. Gallrade man sen i lite högre skikt för att gynna huvudstammar åkte man upp över 40%. Utan att skogen egentligen såg söndergallrad ut på nåt sätt. För att klara ett uttag runt 30% var man alltså tvungen att spara ganska många "metspön" per ha. De frågor man får ställa sig är vilken nytta de här stammarna gör för att:
1. Hålla ihop beståndet och minska risken för skador av vind och snö.
2. Bidra till att hålla upp tillväxten av gagnvirke fram till nästa gallring.

Jag ser inget självklart svar på det här men åker gärna tillbaka och mäter upp ytorna igen om fem år.

[busholle]

mån 26 sep 2016, 21:43#409374 Jag och svärfar diskuterade mycket hela varvet runt och en sak jag minns är hur mycket ingående stamantal skiljde. T.ex. stod det 1000 stam mer i kranmans ruta än i den som var glesast. Det gav mig lite perspektiv på hur mycket medelstammen påverkar i så klena bestånd. Den stora besvikelsen annars var Vimeks ruta. Upplevde den som ojämn med vägar överallt och vägarna upplevde jag som minst i storlek med Rottnes.
Eftersom svärfar har kört Vimek i ca 15000h så hade vi mycket att ventilera när det gäller maskiner och han har alltid sagt att skillnaden i kostnad mellan stora och små maskiner ligger helt i skotningen. Uppföljningen av körningen verkar ge honom rätt då prestationen var anmärkningsvärt lika mellan skördarna.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[alias]

mån 26 sep 2016, 21:50#409377

Många bra frågor och synpunkter här. Jag försöker komplettera med lite mer info samt några högst personliga reflektioner:

Nej, de som gallrade fick inget mål att sikta på. Varken Sveaskogs eller något annat från oss. De fick komplett beståndsdata (före gallring) för samtliga jämförelseceller inkl den egna. Instruktionen från oss var att gallra området så som de själva tyckte det skulle gallras utifrån skogens tillstånd och deras val av metod och teknik.

Eftersom beståndet var både stamtätt (i genomsnitt knappt 3000 st/ha) och lite eftersatt hade det påbörjats en stark skiktning där väldigt många stammar var klena och undertryckta. Jag upplevde själv att om man bara gallrade "med ögat", d v s tog bort allt klent som inte kändes utvecklingsbart, så hamnade man snabbt en bit över 30% i uttag. Gallrade man sen i lite högre skikt för att gynna huvudstammar åkte man upp över 40%. Utan att skogen egentligen såg söndergallrad ut på nåt sätt. För att klara ett uttag runt 30% var man alltså tvungen att spara ganska många "metspön" per ha. De frågor man får ställa sig är vilken nytta de här stammarna gör för att:
1. Hålla ihop beståndet och minska risken för skador av vind och snö.
2. Bidra till att hålla upp tillväxten av gagnvirke fram till nästa gallring.

Jag ser inget självklart svar på det här men åker gärna tillbaka och mäter upp ytorna igen om fem år.

Det vore riktigt intressant med en uppföljning efter fem år.

Eftersatta bestånd är aldrig lätta att hantera.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[alias]

mån 26 sep 2016, 22:01#409384

Jag och svärfar diskuterade mycket hela varvet runt och en sak jag minns är hur mycket ingående stamantal skiljde. T.ex. stod det 1000 stam mer i kranmans ruta än i den som var glesast. Det gav mig lite perspektiv på hur mycket medelstammen påverkar i så klena bestånd. Den stora besvikelsen annars var Vimeks ruta. Upplevde den som ojämn med vägar överallt och vägarna upplevde jag som minst i storlek med Rottnes.
Eftersom svärfar har kört Vimek i ca 15000h så hade vi mycket att ventilera när det gäller maskiner och han har alltid sagt att skillnaden i kostnad mellan stora och små maskiner ligger helt i skotningen. Uppföljningen av körningen verkar ge honom rätt då prestationen var anmärkningsvärt lika mellan skördarna.

Nu har jag inte materialet tillgängligt, men jag har för mig att även Skogsforsks gallringsförsök (tror det är det i Kolfallet http://skogsaktuellt.se/artikel/51694/l ... onomi.html som jag har besökt för en 8-10 år sedan, är dock inte helt säker - kan vara ett annat, minnet är ju som bekant bra men kort) som påvisar låggallringens förträfflighet som gallringsform utgick från parceller med tämligen olika stamantal i utgångsläget.
Det ligger väl tyvärr lite i skogsforskningen natur att det är svårt att hitta tämligen homogena områden att utföra försök på, både vad det gäller ståndortsfaktorer och beståndshistorik.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Vedmaskin]

mån 26 sep 2016, 22:06#409386 Har ni sparat något område så man kan jämföra gallringsfritt alternativ?

Inte för att jag tror på den läran. Men skulle vara intressant att följa utvecklingen.

[Torbjörn Johnsen]

mån 26 sep 2016, 22:40#409401 Ja, vi försöker spara någon del så det går att jämföra. Området ska slutjusteras under hösten och vi försöker få till det så att det blir ett bra försöksområde.