Slarvkvistning Flerträdshantering - Massaved / Energived ?

Någon som har lite input på ämnet flerträdshantering, som ju är på G nu..

Timberjack körde ju detta litegrann i slutet på 90talet, men hur gick det sen? Massapriset/kvaliteten spelar ju alltid stor roll, men jag söker info om själva tekniken:

-Prestationer / bortsättning
-Prissättning för entreprenör OCH ev markägare - timtaxa, m3 ackord eller TWh?

Är lite inne på att det kan blandas massavedsuttag med energiuttag, i samma trakt, beroende på hur beståndet ser ut, kanske skotaren sorterar de högar som duger till massav - men hur sätter man då priset?

De flesta klena gallringar tall / löv bör röjas "light" på det allra klenaste, till ca 30 mm BHD, och sedan ackumuleras/slarvkvistas till ca 4,5 m längder, med lite sämre kvistning och inslag av klena toppdiametrar.

Ev. kan massaindustrin använda detta mtrl till "vanlig" massaved,
ev kan det köras på vanlig timmerbil. Borde ju bli effektiv produktion..

Va och tittade på en Ecolog med loggmax 4000 och flerträdshantering i mesta dels tall skog. Problemet var att dom inte fick med sig tillräckligt med vikt på skotaren och bilarna som körde det till industrin. Själva huggningen fungerade bra.

En Gremo skulle gallra ett bestånd med gran och löv och han skulle använda flerträdshantering enligt bolaget men det fungerade inte alls. Så det måste nog till en period till innan alla har lärt sig var man kan köra dessa sortiment till rimliga priser mm

på tjällossningen körde vi på svea och då gjorde vi massa ner till runt 8cm sen "slarvkvista"man toppen ner till ca 1cm och la i en egen hög som energived, var bra i klena bestånd då första biten blev massa som vanligt och toppen man brukar köra över blev energived. Funka fint tyckte vi och kördes på vanligt ackord vad jag vet

Hej Ume

vad körde ni för maskin/aggregat?

911.3/350.

Hur såg bestånden ut på ett ungefär?
Stamtäthet och spridning?

Har du någon känsla för hur mycket ni tog ut och hur mycket det var ursprungligen i beståndet?
Tidsåtgång per hektar?

Förmodar att det var en eftersatt röjning som blivit en stamtät gallring?

Är själv ägare till ett antal sådana bestånd och mycket nyfiken på en vettig metod att inte bara få en dyr röjning som gör skogen oframkomlig för många år. Känns bättre att i så fall gå in och gödsla för att kompensera näringsbortfallet.

ursäkta det sena svaret,
Det var i en vanlig första gallring, men bara träd under 5cm bhd hade röjts ner.
ca35år hyffsat stamtätt uttag 30% cirka 35m3 /hektar
energiveden gjorde vi som ett extra sortiment utöver massan för att ta vara på mer av trädet

Hur blev nettot för skogsägaren? Vad blev energisortimentet?

/Nisse

vet ej, var på deras egen skog.
Det blev flis=värme

det gör inget om det blir kvisstar kvar de kokar ju allt endå innan de börjar göra papper

Ska inte toppar och ris skydda rötterna från att komma till skada i gallring? Tycker mig se ett mönster där beståndsgående maskiner gallrat är också förekomsten av röta stor.

När man kör beståndsgående och kör stråk så håller man toppen och lägger den på rothallsar, A och O annars har man inte i skogen att göra,,,,,,,,,,