Att hantera blötan med skotningen

Det har forskarvärlden visat för länge sedan, inte minst inom lantbruket. Du kan ju t.ex. studera resultatet av det långliggande s.k. vinschningsförsöket på Stensfält i Töreboda(?) kommun, där vinschning gav ca 30% högre skörd jämfört med vanlig traktordrift.

Sakligt sett leder markpackning till bl.a. sämre dränering i marken och minskat rotdjup. Konsekvenserna blir sämre tillväxt, ökad torkkänslighet, sämre näringsupptag och (i skogsbruket) större risk för rotvältor. Markpackningen blir värre vid blöta förhållanden.
/Niklas

Om markpackning i jordbruket finns hur mycket som helst att läsa, så det borde väl ingen tvivla på, och hur man kan tro att marken i skogen skulle reagera annorlunda har jag svårt att förstå.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/28 ... gramid=412
http://www.greppa.nu/uppslagsboken/mark ... 13150.html

Det som händer när en maskin går i blöt skogsmark är att den lösa jorden sköljs ur spåren och lägger sig lös och luckrad just bredvid. Kvar i spåret blir sten, grövre partiklar och rena urberget. Det har ingenting att göra med markpackning av den typ som beskrivs i artikeln "greppa nu". Markpackning av jordbrukstyp borde förr uppstå där det INTE blir spår. Så tyder jag artikeln i "greppa nu"

Just precis,och den underliggande alven blir packad och syrefattig så att det inte växer något där.
Inte ens hallonris kommer i skotarspåren de första 7-8 åren.
Samma fenomen som på vilken lerbotten i jordbruksmark som helst.
På morän och stenig mark där bär det bättre och markpackning uppstår inte på samma sätt där.
Man kan även få ytliga packningsskador i matjordslagret tex när man skotar i en grangallring vid blöta förhållanden,det handlar inte alltid om djupare skador i moränlagren.
Granrötterna får syrebrist och far illa.

En sommar tidigt åttiotal så lejdes en lastmaskin mod större in på gården för att röja sten i åkermark.Det var en Houg på ca 30 ton.
Den bar sten så det stod härliga till och det såg ut därefter.
Än i dag 30 år senare så syns tydligt de djupa packningsskadorna i vårsäden när det blir lite försommartork.
Varför skulle inte skogsmark med moränlera i botten fungera på samma vis,det finns massor med sådan i dessa trakter.
Självklart så är inte all mark lika packningskännslig men mycket är det.

Det är INTE samma sak, jordbruk och skogsbruk. Tror ni 100-åriga träd och 1-årigt havre reagerar likadant? Rötter på samma djup?

Nej, om man vill sälja in problemt markpackninge i skogbsruk, bör man ha lite mer argument än "det är ett problem i jordbruket". De som menar att det or ett problem måste nog visa det innan jag är övertygad

Att det är ett problem inom jordbruket innebär INTE att det är det inom skogsbruket.

Det är inte markskador på 100 årig rotstående skog jag talar om.
Det är markskador vid slutavvekning som är djupgående och som hämmar tillväxten på ungskogen klart och tydligt.
Alla som har erfarenhet av både jord och skogsbruk kan med blotta ögat se att det är packningsskador som mycket påminner om varandra.

Är det någon som har sett en tydlig förbättrad tillväxt i halvmeterdjupa gamla skotarspår och i dess närhet? De är ju sterila i både 10 och 20 år framöver.
Det enda som växer där är mossa.

Jag vill vara neutral i saken och inte dra det till världens ände som en och annan gör. Ursäkta trodde skärpan var bättre än den var.

Jag vet ju inte hur dina skotarspår ser ut, men mina är fulla av granplantor, de växer fantastiskt bra i det "markberedda" området mellan hjulspåren. Att det inte växer något i själva spåren stämmer oftast, men det är så väldigt liten del av skogsytan att det kan kvitta.

Det sägs att tråden bredvid stickvägarna växer bäst efter gallring, att de utnyttjar den öppna ytan. Vet inte om det stämmer, men det vore väl något som tydde på att markpackning inte är ett stort problem?

Det finns argument både för och emot. Vad som stämmer vet man inte förrän man har mätt. Vilka försök på beståndsnivå har egentligen gjorts inom skogsbruket?

skogsola skrev
Det som händer när en maskin går i blöt skogsmark är att den lösa jorden sköljs ur spåren och lägger sig lös och luckrad just bredvid. Kvar i spåret blir sten, grövre partiklar och rena urberget. Det har ingenting att göra med markpackning av den typ som beskrivs i artikeln "greppa nu". Markpackning av jordbrukstyp borde förr uppstå där det INTE blir spår. Så tyder jag artikeln i "greppa nu"


Så om man plogar tillbaka den luckrade jorden i spåren så är ingen skada skedd?

Enl. tesen: Den som inte syns finns inte.

Utan ha läst just "greppa nu-artikeln" så brukar markpackning kunna förekomma även där spåren inte är särskilt djupa, olika typer av skador som beror på så många faktorer att det nog inte är färdigforskat ännu.

Lite avgörande kan väl också vara rotsystemets utbredning.
Rotvälta efter gran är bred men ytlig, efter fur är den betydligt mindre dock djupare.
"Tror" att gran är känsligare angående bärigheten på stick och körvägar i.o.m. deras ytliga rotsystem.

Tråden börjar dra iväg till en rent teoretisk diskussion om markpackning. Intressant iofs men rent praktiskt så visar det sig att:
"bodaedet" har ställt ner.
"vagnmakaregården" har beordrat stopp.
"hlb"har risbädd att åka på så han kör även om han är en av de som oroas av markpackning.

Bra sammanfattning av skogsola. Vi bör nog vara ödmjuka lite till mans och kanske grunna över varför vi är skapade med två öron men bara en mun.

Är det ingen av er som prenumererar på tidningen Skogen. I sista numret där är det en kvinnlig forskare som intresserat sig för markpackning och rotröta på tall. Ingen munter läsning.

Jodå. Artikeln är ett av skälen till min oro.