- tis 08 okt 2013, 22:11#239825
Håller på att gallra i två avdelningar.
Den ena avdelningen är blandskog av jämnstora träd av tall, gran och björk. Här har jag huggit fem dagar nu och jag tycker det ger sig själv vilka träd man ska spara. Satsar på fina barrträd samt någon enstaka björk.
Den andra avdelningen har ett övre skikt av björk och al samt ett undre bestånd av gran. Här har jag inte börjat hugga än, funderar kring hur jag ska göra. På sikt vill jag gynna granen men först göra en genomhuggning av det övre skiktet, antingen 1) hugga bort all al och lämna ett glest skikt av fina björkar. Eller 2) Spara ett övre skikt av både björk och al.
Vad säger ni; är al något att satsa på?
Gallring av blandskog
- tis 08 okt 2013, 23:04#239835
Inte för att jag vet, för det gör jag inte.
Men bara på kul.
Alen gillar vatten. Det gör björken också.
Ponera man hugger bort dom som gillar vatten. Höjs vattennivån då?
Och hur reagerar då dom träden som inte är överförtjusta i vatten?
Tanken poppade upp, facit har jag ej....
Men bara på kul.
Alen gillar vatten. Det gör björken också.
Ponera man hugger bort dom som gillar vatten. Höjs vattennivån då?
Och hur reagerar då dom träden som inte är överförtjusta i vatten?
Tanken poppade upp, facit har jag ej....
- ons 09 okt 2013, 11:27#239873
Hej!
Här kommer en hälsning från en som är dumt förtjust i björk. Låter som det är fuktig/blöt mark eftersom al, björk och gran finns. Om skogsägaren är i mogen ålder kan hen ju väga in att björken på exempelvis 20 år utvecklas betydligt mera än granarna. Vad gäller al på våra breddgrader brukar jag nyttja den som bra sommarved, då den ofta torkar på äldre dar.
Röjde ett blött bestånd förra regniga o blöta hösten. Där gynnade jag björkarna, och har inte ångrat mig trots en o annan kapad fin julgran.
Här kommer en hälsning från en som är dumt förtjust i björk. Låter som det är fuktig/blöt mark eftersom al, björk och gran finns. Om skogsägaren är i mogen ålder kan hen ju väga in att björken på exempelvis 20 år utvecklas betydligt mera än granarna. Vad gäller al på våra breddgrader brukar jag nyttja den som bra sommarved, då den ofta torkar på äldre dar.
Röjde ett blött bestånd förra regniga o blöta hösten. Där gynnade jag björkarna, och har inte ångrat mig trots en o annan kapad fin julgran.
- ons 09 okt 2013, 17:48#239925
Jag står precis i samma situation i mitt projekt och jag har bestämt mig att spara på bägge men glesar isär än gran. Jag har funderingar på att försöka få ihop en sågning av altimmer i framtiden och ser chansen här men men .. väl många av dem ser krokiga ut samt svårigheterna jag läst om sågning av just dessa, intressant i vilket fall att du tar upp Alen !
En halvbra plan beslutsamt genomförd idag är bättre än en perfekt imorgon.
- ons 09 okt 2013, 19:08#239939
Marken är fast med rörligt markvatten, växer utav tusan, synd bara att förra ägaren inte röjde i tid. Nu är beståndet säkert 15 m högt. Gick igenom det i fjolsommar med röjsågen, tog ner allt klenare löv än 7 cm. Nu gallring alltså, tror jag tar bort det mesta av alen, lämnar kanske någon fin alstam där det annars skulle bli lucka. Som tur är finns det mer björk än al så det finns tillräckligt med björkstammar.
- ons 09 okt 2013, 19:47#239947
Alen är lite knepig, när man glesar al brukar stamskott bildas och toppen dör. Brukar sägas att alen helst vill vara en buske men kan tvingas till träd genom hård konkurrens på solljus.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
- ons 09 okt 2013, 20:11#239950
Får skilja på gråal och klibbal. Gråalen blir sällan något timmerträd som klibbalen blir. Klibbalen blir utsökt fin som pärlspontpanel mm.
Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas
- ons 09 okt 2013, 20:31#239956
Ibland blir gråalen tillräckligt grov. På familjens marker finns ett område med ordentliga stammar. De enda klibbalarna jag fällt hittade jag på egen mark. De är nu omformade till 2" plankor.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
- ons 09 okt 2013, 20:52#239962
Klibbalen har faktiskt klibbiga blad och stammen är grov och skrovlig i barken med mörk nästan svart i färgen.
Tittar man slarvigt på stammen under skogsarbetet (glömmer att titta i kronan) kan man tro att man fäller en gran.
Tittar man slarvigt på stammen under skogsarbetet (glömmer att titta i kronan) kan man tro att man fäller en gran.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
- ons 09 okt 2013, 22:29#239978
Klibbalen har blir vackert och rött när man sågar den til plank. Många som kallar den nordens mahogny. Har erfart att om man gallrar, så får man mängder med stamris. Jag tycker om å elda med den oxå.
Annars tror jag att dom båda två björk och al tar upp hemskt mycket vatten, så om man hugger bort dom kann granen och tallen få problem der grunden är vattenmättad.
Annars tror jag att dom båda två björk och al tar upp hemskt mycket vatten, så om man hugger bort dom kann granen och tallen få problem der grunden är vattenmättad.
Det man inte får undanröjt idag får man göra igår!
- tor 10 okt 2013, 08:41#239993
Alen har fått oförtjänt låg status kanske pga det relativt låga värmeenergiinnehåll mot volymen.
Jag har i min skog inget annat trädslag som har lika hög tillväxt/ha, detta gäller även om man räknar i torrsubstans, gråalen bättre än klibbalen.
Eftersom alen framställer sin egen kväveförsörjning ur luften så fäller den de fortfarande näringsrika löven innan de vissnat, till stor "glädje" för andra trädslag, gratis kväve och kalium.
Jag har i min skog inget annat trädslag som har lika hög tillväxt/ha, detta gäller även om man räknar i torrsubstans, gråalen bättre än klibbalen.
Eftersom alen framställer sin egen kväveförsörjning ur luften så fäller den de fortfarande näringsrika löven innan de vissnat, till stor "glädje" för andra trädslag, gratis kväve och kalium.
- tor 10 okt 2013, 18:23#240044
Lätt sätt att se skillnad på klibbal o gråal är att klibbalen har "urnöpen spets" d.v.s. en grop istället för spets och gråalen har ett spetsigt spets.
MVH Philip.
MVH Philip.
Kort information om skogsforum.se