Sida 2 av 2

Re: Gallring enligt kontinuitetsskogsbruk

Postat: mån 03 sep 2012, 01:04
av asseasse
Jag gissar att det finns en hel del sådan skog på hemskiften i hela Norrland. Blädning bedrevs ju av bönder under hela första delen av 1900-talet. Sannolikt ofta i skogar som i många fall kalavverkats under 1800-talets expansiva träindustri. Ända fram i våra dagar har det ansetts som ett bevis på duglighet och heder att om ekonomin medger kunna omge sin gård inte med ett kalhygge utan med fullvuxen tallskog. Även om det inte finns en pinne kvar på den övriga fastigheten är det ytterst få som vill bo på ett kalhygge eller så uppenbart förevisa gårdens ekonomiska belägenhet. Därför har blädningsbruket i många fall fortsatt på dessa marker ända in i vår tid. Min erfarenhet är att svensken i allmänhet - inte ens en majoritet av skogsägare - inte på allvar tillgodogjort sig och accepterat kalhyggesbrukets teorier och principer. Där man har haft råd att undvika kalhygge har man blädat - ofta då några hektar i anslutning till boningshuset.

Det är inget annat än dessa skogar jag tänker på och de kan ju inte vara helt ovanliga eller svåra att hitta. Det är ju ofta i strikt betydelse ett mellanting mellan blädning och olika former av gallring som bedrivits men det förhindrar inte att man fläckvis kan se tallar som växer nära intill varandra och som uppenbarligen har väldigt olika ålder. Jag känner tyvärr inte till några skogar där detta är så utpräglat eller genomgående att det borde vara intressant för studier.

Att det har blivit en blandning mellan gallring och blädning i denna typ av skogar har nog ganska naturliga orsaker. De bästa träden har gynnats fram till den punkt när det är uppenbart att de är fullvuxna / gamla. Har det funnits något annat träd inom rimlig närhet som är någorlunda livsdugligt har man satsat på det istället. I de fall kandidater saknats så har man ofta lämnat det fullvuxna trädet för att inte "skogskänslan" ska förstöras.

Re: Gallring enligt kontinuitetsskogsbruk

Postat: mån 03 sep 2012, 05:20
av sveakatten
Det är kanske dags att läsa länkarna som du hänvisar till?(skogsforskaren)

Möjligheterna till kalhuggning på större områden än två hektar har kraftigt
beskurits i flera länder som t ex Österrike, Polen, och Tjeckien. I Tyskland
och Schweiz är kalhuggning praktiskt taget otillåten. Det innebär att plantering
utförs i allt mindre utsträckning och att naturlig föryngring (som ofta
resulterar i blandskog) tillämpas allt mera. Exempelvis förnyas 70–90 %
av granskogarna i Österrike, Tyskland och Schweiz via naturlig föryngring.
Framtidsprognosen är sålunda att skogsförnyelsemetoder som bygger på naturlig
föryngring ökar, medan andelen gran – särskilt ren granskog – minskar
:P

Re: Gallring enligt kontinuitetsskogsbruk

Postat: mån 03 sep 2012, 20:03
av Skogsforskare
I huvuddelen av Sverige leder naturlig föryngring ofta till ett större inslag av gran, inte mindre.
Naturlig föryngring har för övrigt stått för 25-30% av den årliga förynringsarealen i landet sedan flera årtionden tillbaka. Även föryngring under fröträd och skärmställning räknas till trakthyggesbruk...

När det gäller regelverk och statistik från övriga Europa har jag frågat tidigare om någon har någon tillförlitlig källa, som inte är svensk i andra hand.

Re: Gallring enligt kontinuitetsskogsbruk

Postat: mån 03 sep 2012, 20:07
av Skogsforskare
asseasse skrev:. Ända fram i våra dagar har det ansetts som ett bevis på duglighet och heder att om ekonomin medger kunna omge sin gård inte med ett kalhygge utan med fullvuxen tallskog. Även om det inte finns en pinne kvar på den övriga fastigheten är det ytterst få som vill bo på ett kalhygge eller så uppenbart förevisa gårdens ekonomiska belägenhet.


En bra beskrivning av bland annat småskogsbruket i Småland. Problemet var att det ledde till väldigt låg produktion och det vore intressant att hitta exempel på nåt liknande i tallskog där produktionen varit hög.

Re: Gallring enligt kontinuitetsskogsbruk

Postat: mån 03 sep 2012, 20:51
av asseasse
Det känner jag nog inte till... Men det ser ut som att produktionen är hög när man tittar på denna typ av skog!

I bästa fall kanske det går att extrahera någon säker information ur naturkultur / blädningsbruk / luckhuggning för ett bruk av tätorts / bostadsnära tallskogar där de ekonomiska förlusterna stannar på gissningsvis 40-50 % jämfört med kalhyggesbruk. Det är ju iallafall bättre än att dessa bestånd gallras och gallras och överhålls i femtio år med kraftigt minskad tillväxt och slutligen kalhuggs ändå - när den ursprunglige skogsbrukarens barn eller barnbarn behöver en ny bil.

Däremot tycker jag att Hagner verkar ha en poäng med att tallplantor under tallskärm i lägen med god solinstrålning (brant söderläge / åsrygg) får en väldigt fin stam- och grenform. "Frihetstalets" betydelse har jag svårt att begripa mig på. Men att avverka skärmträdet utan att skada de tre fina tallplantorna under - och att de även ska klara snö och storm - det måste vara en utmaning. Och sedan om en älg promenerar förbi... Likväl bör väl en ganska stor andel fina tallar som idag har åldern 120+ ha uppkommit på just detta sätt? Det är samtidigt lite förbryllande tycker jag...

Re: Gallring enligt kontinuitetsskogsbruk

Postat: sön 07 okt 2012, 14:07
av sveakatten
Jag har börjat gallra i området. Hur gör ni med granar som växt för fort, tar ni bort dessa och lämnar små träd i stället? Jag har tagit i ner några sådana och dom har årsringar på 0,5 till 1cm. Kan man ställa granarna mycket tätare än tallarna?