Självvald väg i egen skog
Gallring
Varför gallras skogen?
ons 07 maj 2014, 14:14#279371Okej, ja då tror jag det fungerar rätt så bra.
fre 05 sep 2014, 14:16#289428Avverkade ett bestånd i vintras som ej har skötts med röjning och gallring. Det var blandskog med tall, gran och enstaka grova björkar. Medelstammen var ganska klen, många träd hade stått för nära varandra och gjort att de inte var raka. Det blev korta stockar pga krök. Kvaliteten på tallarna var inte heller bättre än i skötta bestånd.
Har haft jämnförbara bestånd i närheten som har haft klart bättre kvalite när de avverkats än detta oskötta bestånd. Men då har röjningar och gallringar utförts på dessa.
Har väldigt svårt att tro att det blir bättre kvalitet genom att strunta i röjningar och gallringar!
Beståndet i vintras tillhörde en fastighet jag köpte in på 90-talet och där hade skogen fått stå vind för våg. Har röjt och gallrat dessa bestånd ett flertal gånger, men det tar tid innan skogen svarar på åtgärder då grönkronorna är upphissade. Kubikinnehållet är lika på oskött/ skötta bestånd, men slutresultatet blir större än man tror.... min uppfattning efter drygt 35 år som skogsägare
Har haft jämnförbara bestånd i närheten som har haft klart bättre kvalite när de avverkats än detta oskötta bestånd. Men då har röjningar och gallringar utförts på dessa.
Har väldigt svårt att tro att det blir bättre kvalitet genom att strunta i röjningar och gallringar!
Beståndet i vintras tillhörde en fastighet jag köpte in på 90-talet och där hade skogen fått stå vind för våg. Har röjt och gallrat dessa bestånd ett flertal gånger, men det tar tid innan skogen svarar på åtgärder då grönkronorna är upphissade. Kubikinnehållet är lika på oskött/ skötta bestånd, men slutresultatet blir större än man tror.... min uppfattning efter drygt 35 år som skogsägare
lör 08 nov 2014, 18:00#297680Röjning och gallring är skogsvårdande insatser. Den som vill öka timmerandelen i sin skog kan enkelt göra detta om insatser sätts in vid rätt tidpunkt.
Håller på med en 2:a gallring, den första utfördes 1998. Beståndet var då ca 40 år och tätt. I bilden nedan kan man se hur tillväxten tilltog, denna tall gav nu två timmerstockar med fin rotstock.
Diametern ökade från 14 cm till 32 cm ub och det innebär ökad tvärsnittsarea med 5 gånger. Det medför en fantastisk volym- och värdetillväxt.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Håller på med en 2:a gallring, den första utfördes 1998. Beståndet var då ca 40 år och tätt. I bilden nedan kan man se hur tillväxten tilltog, denna tall gav nu två timmerstockar med fin rotstock.
Diametern ökade från 14 cm till 32 cm ub och det innebär ökad tvärsnittsarea med 5 gånger. Det medför en fantastisk volym- och värdetillväxt.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Re: Varför gallras skogen?
Camwood - Edsbro Norrtälje Kommun och skog i Nyadal Höga kusten och träverkstad och såg i Enviken Dalarna- lör 08 nov 2014, 21:39
lör 08 nov 2014, 21:39#297720Tung skog!!!! Men dåligt sågtimmer???? Vi vill ha jämnare årsringar på timmmret när man sågar!!!
SMV 21 s SMV Drivax Fendt Dieselross med halvband BM55 med kedjor och kälke MF 35 Ockelbo 8000 med kälke
lör 08 nov 2014, 23:24#297746
Det är väl inget fel på det timret?
Ju glesare ju bättre är det väl?
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Camwood skrev:Tung skog!!!! Men dåligt sågtimmer???? Vi vill ha jämnare årsringar på timmmret när man sågar!!!
Det är väl inget fel på det timret?
Ju glesare ju bättre är det väl?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Valmet 901/945 Husqvarna550xpg Röjsåg 535fbx 545fxt 535rxt
sön 09 nov 2014, 16:11#297837
Vill och vill... vem är ni? ett sågverk kanske? enligt VMR 1-07 som beskriver kvalitetskrav för sågtimmer skall det finnas 20 årsringar inom bedömningsintervallet (2-8 cm från märgen) för att den skall kvala in som en klass 1 och det krävs 12 årsringar för att kvala in som en klass 3.
Denna stock har 30 årsringar och kan alltså bli en klass 1 om det finns färre än 5 kvistar större än 20 mm, sedan spelar det ingen roll vad ni vill.
Camwood skrev:Tung skog!!!! Men dåligt sågtimmer???? Vi vill ha jämnare årsringar på timmmret när man sågar!!!
Vill och vill... vem är ni? ett sågverk kanske? enligt VMR 1-07 som beskriver kvalitetskrav för sågtimmer skall det finnas 20 årsringar inom bedömningsintervallet (2-8 cm från märgen) för att den skall kvala in som en klass 1 och det krävs 12 årsringar för att kvala in som en klass 3.
Denna stock har 30 årsringar och kan alltså bli en klass 1 om det finns färre än 5 kvistar större än 20 mm, sedan spelar det ingen roll vad ni vill.
mån 10 nov 2014, 00:18#297957Jag kan bara tänka mig att det kan bli svårt att få vissa dimensioner att bli bra, när årsringarna är sådär olika. Torkar olika snabbt o kanske lättare byter form som färdig produkt hos kund?
//Henke månskensskogsbonde
mån 10 nov 2014, 09:22#297993Huvudsaken är väl ändå att det blir klassad som en sågtimmerstock. Det är alltså bara viktigt att årsringarna är täta i kärnan och 8 cm därifrån. Sen ska vi ha så långt mellan årsringarna som möjligt så vi får så stor volym som möjligt. Större volym blir mer betalt! 
John Deere 1210E ALS/T
New Holland TL90A
Liebherr 902HD Hjulgrävare
New Holland TL90A
Liebherr 902HD Hjulgrävare
mån 10 nov 2014, 09:59#298000Jag har ingen erfarenhet från industriella sågverk men däremot från plywood och faner tillverkning. När jag kör fanersvarven undrar jag ibland hur trädet såg ut där det stod i skogen. När granstockarna blir förvandlade till tunn faner och passerar revy på en lång bana, då avslöjas allt.
tis 11 nov 2014, 06:46#298138
Japp, det viktiga är att trädet vuxit sakta i intervallet 2-8 cm sedan vill vi att det växer snabbt. Detta kan man också påverka genom aktiv skötsel av skogen. Inte röja för hårt innan träden uppnått 8 cm i brösthöjd då får man den optimala kvalitets- och volymutvecklingen.
-> mer betalt för virket!
Anders Hansson skrev:Huvudsaken är väl ändå att det blir klassad som en sågtimmerstock. Det är alltså bara viktigt att årsringarna är täta i kärnan och 8 cm därifrån. Sen ska vi ha så långt mellan årsringarna som möjligt så vi får så stor volym som möjligt. Större volym blir mer betalt!
Japp, det viktiga är att trädet vuxit sakta i intervallet 2-8 cm sedan vill vi att det växer snabbt. Detta kan man också påverka genom aktiv skötsel av skogen. Inte röja för hårt innan träden uppnått 8 cm i brösthöjd då får man den optimala kvalitets- och volymutvecklingen.
-> mer betalt för virket!
tis 11 nov 2014, 08:23#298140Tyvärr så går trenden mot att röja hårt och gallra rejält för att få upp dimensionerna tidigt. Och prislistorna missgynnar kvalitetsvirke mer och mer. Snart har vi bara en granklass! Och stamblock har inte årsringskraven kvar, utan det är bara i klass 1 tall det finns sådana. Ute på skogsdagar pratas det bara att röja hårt, ner till 2000stammar/ha, även på så bra boniteter som G24/T24.
(gäller mina trakter i Hälsingland)
(gäller mina trakter i Hälsingland)
tis 11 nov 2014, 10:26#298144
Anledningen till detta är väl om minns rätt att problemet med frodvuxet virke är väl främst inte breda årsringar utan stor andel juvenilved. Alltså veden närmast märgen som håller avsevärt mycket sämre kvalitet än resterande ved oavsett årsringsbredd.
Sen är det ju lite skakigt att säga nånting alls om lönsamheten av gallring. Dessa beräkningar förutsätter ju att du ska veta någonting om efterfrågan och prisbild om kanske 50 år vilket man inte gör. Det man kan säga är att vi historiskt sett haft ständig efterfrågan på byggnadsvirke i ett par hundra år och bränsleved i ett par tusen år. Så hög timmerandel och högt virkesförråd är nog ingen dålig affär även på sikt.
Jag tror att den utvecklingen kan hålla i sig ett tag. Idag verkar industrin satsa på bulkproduktion av sågad vara och så länge det gäller så så finns inte någon betalningsvilja för kvalitet. De flesta vill ju såga allt timmer som faller ut i deras upptagningsområde.
Om vi tänker oss ett scenario där sågen höjer priset på tall klass1 timmer för att öka kvaliteten på dess råvara. Timmerandelen kommer inte att förändras då vi pratar om rotstock. Försörjningsuppdraget ligger på ett antal aktörer men är endast i regel specat till m3 timmer och ej fördelat på kvalitetsklass. Då bolaget/föreningen i regel kostnadsminimerar destineringen av varje avlägg, alltså virket ska till närmaste industri så kommer inte sågens upptagningsområde att påverkas nämnvärt. Och timmerskogen som ska slutavverkas går inte att påverka annat än genom apteringen. Så det finns ingen anledning att betala för mycket för hög kvaletativt virke då den potentiella ökningen på kort sikt är relativt låg. Till stor del kommer virket ändå att falla ut vid avverkninen förutsatt att klass 1 är lite dyrare än övriga klasser vid apteringen. Och att man sänker kvaliteten i skog på sikt är ointressant i relation till nästa kvartalsrapport.
OAS-forests skrev: ...enligt VMR 1-07 som beskriver kvalitetskrav för sågtimmer skall det finnas 20 årsringar inom bedömningsintervallet (2-8 cm från märgen) för att den skall kvala in som en klass 1...
Anledningen till detta är väl om minns rätt att problemet med frodvuxet virke är väl främst inte breda årsringar utan stor andel juvenilved. Alltså veden närmast märgen som håller avsevärt mycket sämre kvalitet än resterande ved oavsett årsringsbredd.
Sen är det ju lite skakigt att säga nånting alls om lönsamheten av gallring. Dessa beräkningar förutsätter ju att du ska veta någonting om efterfrågan och prisbild om kanske 50 år vilket man inte gör. Det man kan säga är att vi historiskt sett haft ständig efterfrågan på byggnadsvirke i ett par hundra år och bränsleved i ett par tusen år. Så hög timmerandel och högt virkesförråd är nog ingen dålig affär även på sikt.
isteskog skrev:...prislistorna missgynnar kvalitetsvirke mer och mer...
Jag tror att den utvecklingen kan hålla i sig ett tag. Idag verkar industrin satsa på bulkproduktion av sågad vara och så länge det gäller så så finns inte någon betalningsvilja för kvalitet. De flesta vill ju såga allt timmer som faller ut i deras upptagningsområde.
Om vi tänker oss ett scenario där sågen höjer priset på tall klass1 timmer för att öka kvaliteten på dess råvara. Timmerandelen kommer inte att förändras då vi pratar om rotstock. Försörjningsuppdraget ligger på ett antal aktörer men är endast i regel specat till m3 timmer och ej fördelat på kvalitetsklass. Då bolaget/föreningen i regel kostnadsminimerar destineringen av varje avlägg, alltså virket ska till närmaste industri så kommer inte sågens upptagningsområde att påverkas nämnvärt. Och timmerskogen som ska slutavverkas går inte att påverka annat än genom apteringen. Så det finns ingen anledning att betala för mycket för hög kvaletativt virke då den potentiella ökningen på kort sikt är relativt låg. Till stor del kommer virket ändå att falla ut vid avverkninen förutsatt att klass 1 är lite dyrare än övriga klasser vid apteringen. Och att man sänker kvaliteten i skog på sikt är ointressant i relation till nästa kvartalsrapport.
tis 11 nov 2014, 11:06#298147Konsumenterna vill inte betala för kvalitet och inte tillverkarna av möbler heller, det är billigare att fingerskarva än att köpa kvistfritt virke. Förbrukningen hos de som vill ha kvalitetsvirke är så försvinnande liten jämfört med de som vill ha billigt virke så betalningsförmågan för kvalitetsvirke är inte så stor, det är anledningen till att skillnaden krymper.
tor 13 nov 2014, 15:31#298480Att konsumenten inte vill betala... vilka belägg finns för det? och Vilka kända val finns att göra? Delar av dagens panelbrädor kommer att ha ruttnat efter ~20(-) år. - billigt virke t. ex 100 :- / m2. Vad är det värt om virket med ett annat urval och hantering håller i 40(+) år? 150,200,eller300:-/m2
-"kvalitetsvirke"(allt som har unika egenskaper gentemot normaltimmer-massaved) Det stora problemet är att kvalitet är användningsrelaterat och specifikt varje anv.ändamål, och det stora kommunikationsglappet tillverkande träindustri-skogsbruk. Den enda långsiktigt framkomliga vägen för svensk träindustri är sortering och förädling. Den dagen vi bara har ren maximal volymproduktion i skogen är det för sent! iaf på 80 år..... Bulkindustrin kommer aldrig att ge råvaruproducenten något mervärde.
-"kvalitetsvirke"(allt som har unika egenskaper gentemot normaltimmer-massaved) Det stora problemet är att kvalitet är användningsrelaterat och specifikt varje anv.ändamål, och det stora kommunikationsglappet tillverkande träindustri-skogsbruk. Den enda långsiktigt framkomliga vägen för svensk träindustri är sortering och förädling. Den dagen vi bara har ren maximal volymproduktion i skogen är det för sent! iaf på 80 år..... Bulkindustrin kommer aldrig att ge råvaruproducenten något mervärde.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).