Gallring

Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i G42

47 inlägg 23315 visningar 8 följer Svara, dela mm...  
Malwa
Avatar Fallback

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

alias  
#875410
busholle skrev:
Lappskog skrev:Tack! Det blev lite lägre men ändå mestadels runt T24, T25. Det vore ju trevligt om det kunde stämma då det är en rejäl skillnad mellan T18 och T24. Har beställt en uppdatering av skogsbruksplanen så till sommaren kan jag förhoppningsvis kontrollera igen. Vad händer rent praktiskt om tillväxten verkar vara betydligt högre än SI i skogsbruksplanen, kommer SI uppdateras i skogsbruksplanen av den som upprättar skogsbruksplanen eller ska man bara låta tidigare SI stå kvar?



Min erfarenhet av planläggare från 3-4 olika planer är att det gissas rätt friskt på framförallt åldern i bestånden och därför landar man på fel SI. Har haft bestånd jag vetat var 25 år men som angivits som 40 och därmed fått ett annat SI än de skulle haft.
Förstår inte att det skulle vara så svårt att ange planteringsår i planen och att den uppgiften flyttades med till den nya planen. I ett fall erbjöds planläggaren den gamla planen men var inte intresserad, hade han kollat i den så hade han snart sett vilka ytor som var K1 och K2 när den förra planen upprättades och slapp gissa fel på 15 års ålder.
Det som är riktigt tråkigt är att fastigheter säljs på dessa ibland usla uppgifter.


Man får vara bra jäkla slö för att bomma ålder så pass ordentligt. Ofta behöver man ju inte ens använda tillväxtborren för att hamna rätt med mindre än 5 års felmarginal - det är ju i normalfallet bara att räkna grenvarven från brösthöjd och uppåt och sedan lägga till tiden det tagit för trädet att nå brösthöjd.

MVH
Alias

Malwa Combi i 5:e generationen
Användarvisningsbild

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

Ove Lindberg  
#875412Förr i tiden ca 7 år ett rimligt mått.

Användarvisningsbild

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#875413
Ove Lindberg skrev:Förr i tiden ca 7 år ett rimligt mått.

För brösthöjd?

Användarvisningsbild

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

Torbjörn Johnsen  
#875414
Ove Lindberg skrev:Förr i tiden ca 7 år ett rimligt mått.


Beror på bonitet och geografi. Enligt Praktisk Skogshandbok från 2014 ser det ut så här. Men det är möjligt att dagens turboplanor är yngre och även når brösthöjd tidigare?

Det blir ju i och för sig lite "moment 22" eftersom tabellen förutsätter att man vet SI fast skälet till att man vill veta hur stort ålderstillägg är just för att ta reda på SI. Men på ett ungefär i alla fall.

   TS
Avatar Fallback

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

Tralsmo  
#875417Ja gjorde min plan för ca 7 år sen.

Då blev den en sammanställning på 4 fastigheter me äldre planer som ja utgick från.
Allt från ca 1991, 2000, 2006 å 2008.
Åldrarna stämde alldeles förvånansvärt bra på den äldre skogen i dom gamla planerna.
Ja borrade ju en hel del, både för ja va nyfiken å i erfarenhets syfte.
Att säga att de låg inom +- 5 år är ingen överdrift (eller underdrift om man räknar från de hållet).

Den yngre skogen hadde ja ju rätt bra koll på själv å där var de ochså helt acceptabelt.

Det som däremot fick justeras uppåt ordentligt va ju SI.

Ja pratade me nån om just detta med högre Si i senare planer. Ja minns varken när eller med vem men de va en erfaren skogsman allafall.
Han sa att förr så fanns de nån abbrovinkel me att en regel eventuellt skulle införas så skogsägare på nåt vis skulle skatta för boniteten.
Detta skulle ju då göra att man höll igen på Si.
Om de stämmer har ja ingen aning om.

Kan man reglerna för å mäta öh träd så tycker ja inte de är svårt att få till en öh mätning.
Det hänger mesr på att lägga ut provytorna på rätt ställe.
Kan man göra erfarenhetsmässigt eller geometriskt.

Sen är de ju så att homogena bestånd är lättare å inventera.
Själv föryngra de oskötta bestånd me varierande ålder å bonitet blir ju krångligare å då drar man kanske bara till me nåt.

Till sist,, Si å bonitet säger ju bara va de totalt varit från plantfödslen till NU.
Det kan ju ha varierat genom åren.
De kan säkert variera kommande år ochså.

Edit:
Glömde ju å säga att de här me å laborera å andra i tabeller är inte rekomendabelt att göra utan gedigen forskning som underlag.

Användarvisningsbild

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

Jl2  
#875504
Torbjörn Johnsen skrev:
Jl2 skrev:Mycket möjligt att INGVAR baseras på äldre höjd utvecklings kurvor. Dom nya skall vara brantare, då mätningar visar på en snabbare höjdtilväxt under ungdomen.


Det gjordes tydligen en uppdatering av hödutvecklingskurvor av SLU 2013, där man i alla fall för tallen anger att de nya kurvorna ger "ett brantare höjdutvecklingsförlopp".

https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 4_2013.pdf

Det finns ju en del samverkande faktorer som, i alla fall fram till 2013 när ovanstående rapport skrevs, bör ha lett till ökad höjdtillväxt jämfört med när SLU tog fram förra omgången på 70-talet: mer förädlat plantmaterial, längre växtsäsong, kvävenedfall, ökad tillväxt i skogen fram till 2012 osv. Frågan är vad som händer efter 2018? Jag har sett en del granbestånd som tappat åtskilligt i höjdtillväxt under framför allt 2019 och 2020 men även senare. Inte så mycket i västra Götaland som inåt landet dock.

Är det någon som har sett något mer om hur de nya höjdkurvorna är framtagna. Av Torbjörn länkade rapport tidigare i inlägget framgår det att av gran är det mätt på 81 områden runt om i Sverige. Skulle varit intressant att hitta dessa mätningar någonstans.

Har kollat i INGVAR och det verkar som om programmet har en mindre brant kurva, när det gäller högre boniteter. Desto högre bonitet desto större skillnad blir det i yngre skog jämfört med skogskunskap.se som då visar på en lägre bonitet vid samma höjd.

Detta ändras när man kommer ner till en G34, då INGVAR och skogskunskap.se visar nästan identiska höjdutvecklingskurvor.

För att sedan skifta så att INGVAR visar på högre bonitet vid samma höjd än skogskunskap. Tex en 20 årig G28 i INGVAR blir nästan en G32 i skogskunskaps räknesnurra.

Användarvisningsbild

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

Torbjörn Johnsen  
#875506Finns inte så mycket info om detta. I rapporten skriver SLU:

Bakom höjdutvecklingskurvor finns matematiska funktionssamband vilka härletts med hjälp av data från kända
observationer av relationen mellan höjd och ålder. Material för beräkning av höjdutvecklingskurvor kan bestå av upprepade mätningar
av höjd och ålder på fasta försöksytor eller från stamanalyser av träd som representerar utvecklingen av ett bestånds övre höjd.

   TS
Avatar Fallback

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

Tralsmo  
#875512Ja vill ju inte sticka ut hakan egentligen men frågan dyker ju upp om inte ett bra köttöga är å föredra.

Ja har ganska länge misstänkt att gallringsmallar på bättre boniteter (gran) ligger för lågt i grundyta.


Ja har ju Ingvar å en drös me olika tabeller samt gallringsmallar som dyker upp i Pc skog på varje bestånd som är gallringsbart.
Får nog göra en koll på de där me olika tabeller vid tillfälle.

Edit: stavfel.

Avatar Fallback

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

alias  
#875517
Torbjörn Johnsen skrev:
Ove Lindberg skrev:Förr i tiden ca 7 år ett rimligt mått.


Beror på bonitet och geografi. Enligt Praktisk Skogshandbok från 2014 ser det ut så här. Men det är möjligt att dagens turboplanor är yngre och även når brösthöjd tidigare?

Det blir ju i och för sig lite "moment 22" eftersom tabellen förutsätter att man vet SI fast skälet till att man vill veta hur stort ålderstillägg är just för att ta reda på SI. Men på ett ungefär i alla fall.


Detta fall av "moment 22" har ju i regel eliminerats genom att man historiskt har angett brösthöjdsålder i höjdutvecklingskurvorna istället för totalålder.

MVH
Alias

Avatar Fallback

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

MAW  
#875520Man måste väl även ta hänsyn till hur upphissade kronorna är när man avgör vilken grundyta som är lämplig. Med större kronor som en följd av bra röjning och tidig gallring bör man kunna ha lägre grundyta och ändå utnyttja tillväxtpotentialen. Samtidigt som upphissade kronor som en följd av dålig röjning och sen gallring bör kräva högre grundyta för att inte förlora tillväxt. Det handlar ju om att träden ska kunna ta upp solljuset vilket snarare hänger på mängden grönkrona än på hur många och grova stammar man har.

Eller tänker jag fel?

Användarvisningsbild

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

Jl2  
#875523Dom bestånd som jag har bäst tillväxt i på bättre boniteter är dom där det har varit en tät fin etablering och som bara är röjda genom en lövsanering för att efter det hålla 2500-2700 gran stammar. Märker en markant skillnad på dom gallringar där jag gått in tidigt. Bäst tillväxt har jag i bestånd som nästan börjat självgallra innan gallring och efter en första gallring har jag fortsatt hålla dom med rätt så upphissad krona.

Sen är det kanske inte den mest ekonomiska sättet om man lejer bort arbetet, många klena stammar att gallra bort.

Avatar Fallback

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

Sörlänningen  
#875525
Jl2 skrev:Dom bestånd som jag har bäst tillväxt i på bättre boniteter är dom där det har varit en tät fin etablering och som bara är röjda genom en lövsanering för att efter det hålla 2500-2700 gran stammar. Märker en markant skillnad på dom gallringar där jag gått in tidigt. Bäst tillväxt har jag i bestånd som nästan börjat självgallra innan gallring och efter en första gallring har jag fortsatt hålla dom med rätt så upphissad krona.

Sen är det kanske inte den mest ekonomiska sättet om man lejer bort arbetet, många klena stammar att gallra bort.


Och här pratar du specifikt om gran, antar jag?

Användarvisningsbild

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

Jl2  
#875526Ja precis, tall finns i princip bara ute på mossarna här.

Användarvisningsbild

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

Monark1954  
#875555
MAW skrev:Man måste väl även ta hänsyn till hur upphissade kronorna är när man avgör vilken grundyta som är lämplig. Med större kronor som en följd av bra röjning och tidig gallring bör man kunna ha lägre grundyta och ändå utnyttja tillväxtpotentialen. Samtidigt som upphissade kronor som en följd av dålig röjning och sen gallring bör kräva högre grundyta för att inte förlora tillväxt. Det handlar ju om att träden ska kunna ta upp solljuset vilket snarare hänger på mängden grönkrona än på hur många och grova stammar man har.

Eller tänker jag fel?

Så tänker även jag.
Fotosyntesen sker i grönkronan.

Avatar Fallback

Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i

alias  
#875559
MAW skrev:Man måste väl även ta hänsyn till hur upphissade kronorna är när man avgör vilken grundyta som är lämplig. Med större kronor som en följd av bra röjning och tidig gallring bör man kunna ha lägre grundyta och ändå utnyttja tillväxtpotentialen. Samtidigt som upphissade kronor som en följd av dålig röjning och sen gallring bör kräva högre grundyta för att inte förlora tillväxt. Det handlar ju om att träden ska kunna ta upp solljuset vilket snarare hänger på mängden grönkrona än på hur många och grova stammar man har.

Eller tänker jag fel?


Jag tror nog att du tänker fel, om man beaktar det faktum att den totala produktionen brukar var högst i de oröjda/ogallrade parcellerna vid olika skötselförsök. De enskilda träden växer dock sannolikt bättre av att konkurrensen minskar.

Personligen tror jag att för sena slutröjningar (eller i värsta fall uteblivna slutröjningar som ersätts av hårda förröjningar strax inför förstagallringen) bidrar att GY blir för låg när bestånden närmar sig förstagallringstillfället.

Jag undrar om det finns någon statistik på hur många m3sk/ha av den totala stamvedsproduktionen som man "vaskar" vid en jobbig förröjning med många "enbitsträd" och stammar som nästan håller gagnvirkesdimensioner - i förhållade till om beståndet varit färdigröjt vid 10-15 års ålder så att i princip all stamvedsproduktion hade fördelats på kanske 2000-2500 stammar/ha (tänker främst på granbestånd)?

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

Annons:
Svenska skogsplantor
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).