Gallring
Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i G42
ons 19 mar 2025, 09:55#875285INGVAR använder total ålder.

ons 19 mar 2025, 10:25#875293Övre höjden är ju inte helt enkelt att fastställa rent generellt. Jag tror att man överskattar den övre höjden många gånger med någon meter. Definitionen på övre höjd säger att det är medelhöjden på dom 100 grövsta träden per hektar. Många gånger mäts nog enbart ett par av dom grövsta träden man hittar och så sätter man höjd utifrån det. Men det blir inte riktigt rätt då. Ofta spelar det ju ingen roll skötselmässigt om man får ett mindre fel där. Men om man nu ska göra exakta mätningar så måste man ta hänsyn till det. Jag har ju träd också som är i alla fall 19-19,5 meter men det är ju bara enstaka. Men man måste ju sänka den övre höjden lite för att det just ska var ett genomsnitt som motsvarar dom 100 grövsta träden. Helt exakt blir naturligtvis inte det heller men i alla fall kompenserar det felen som finns något.
Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i
ons 19 mar 2025, 12:47#875304
Det gjordes tydligen en uppdatering av hödutvecklingskurvor av SLU 2013, där man i alla fall för tallen anger att de nya kurvorna ger "ett brantare höjdutvecklingsförlopp".
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 4_2013.pdf
Det finns ju en del samverkande faktorer som, i alla fall fram till 2013 när ovanstående rapport skrevs, bör ha lett till ökad höjdtillväxt jämfört med när SLU tog fram förra omgången på 70-talet: mer förädlat plantmaterial, längre växtsäsong, kvävenedfall, ökad tillväxt i skogen fram till 2012 osv. Frågan är vad som händer efter 2018? Jag har sett en del granbestånd som tappat åtskilligt i höjdtillväxt under framför allt 2019 och 2020 men även senare. Inte så mycket i västra Götaland som inåt landet dock.
Jl2 skrev:Mycket möjligt att INGVAR baseras på äldre höjd utvecklings kurvor. Dom nya skall vara brantare, då mätningar visar på en snabbare höjdtilväxt under ungdomen.
Det gjordes tydligen en uppdatering av hödutvecklingskurvor av SLU 2013, där man i alla fall för tallen anger att de nya kurvorna ger "ett brantare höjdutvecklingsförlopp".
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 4_2013.pdf
Det finns ju en del samverkande faktorer som, i alla fall fram till 2013 när ovanstående rapport skrevs, bör ha lett till ökad höjdtillväxt jämfört med när SLU tog fram förra omgången på 70-talet: mer förädlat plantmaterial, längre växtsäsong, kvävenedfall, ökad tillväxt i skogen fram till 2012 osv. Frågan är vad som händer efter 2018? Jag har sett en del granbestånd som tappat åtskilligt i höjdtillväxt under framför allt 2019 och 2020 men även senare. Inte så mycket i västra Götaland som inåt landet dock.
TS
ons 19 mar 2025, 13:10#875307
Tittar man i diagrammet med höjdutvecklingskurvor för gran, på sidan 3 i PDF:en du länkade till, så ligger det väldigt nära en G38 i SI(H100).
Nåväl, det är väl mer av ett akademiskt intresse för grundfrågeställningen.
Kunde ni dra några slutsatser om stamantal före senaste gallringen och om det var den enda gallringen som gjorts i beståndet?
För den faktiska löpande tillväxten i beståndet så är ju den kvarstående grundytan, i förhållande till beståndshöjd och ålder, det intressanta. För skaderisken i beståndet är ju däremot det procentuella uttaget en viktigare faktor.
MVH
Alias
Torbjörn Johnsen skrev:Jl2 skrev:Mycket möjligt att INGVAR baseras på äldre höjd utvecklings kurvor. Dom nya skall vara brantare, då mätningar visar på en snabbare höjdtilväxt under ungdomen.
Det gjordes tydligen en uppdatering av hödutvecklingskurvor av SLU 2013, där man i alla fall för tallen anger att de nya kurvorna ger "ett brantare höjdutvecklingsförlopp".
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 4_2013.pdf
Det finns ju en del samverkande faktorer som, i alla fall fram till 2013 när ovanstående rapport skrevs, bör ha lett till ökad höjdtillväxt jämfört med när SLU tog fram förra omgången på 70-talet: mer förädlat plantmaterial, längre växtsäsong, kvävenedfall, ökad tillväxt i skogen fram till 2012 osv. Frågan är vad som händer efter 2018? Jag har sett en del granbestånd som tappat åtskilligt i höjdtillväxt under framför allt 2019 och 2020 men även senare. Inte så mycket i västra Götaland som inåt landet dock.
Tittar man i diagrammet med höjdutvecklingskurvor för gran, på sidan 3 i PDF:en du länkade till, så ligger det väldigt nära en G38 i SI(H100).
Nåväl, det är väl mer av ett akademiskt intresse för grundfrågeställningen.
Kunde ni dra några slutsatser om stamantal före senaste gallringen och om det var den enda gallringen som gjorts i beståndet?
För den faktiska löpande tillväxten i beståndet så är ju den kvarstående grundytan, i förhållande till beståndshöjd och ålder, det intressanta. För skaderisken i beståndet är ju däremot det procentuella uttaget en viktigare faktor.
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i
ons 19 mar 2025, 14:08#875309
Jag använde den matematiska formeln som finns i PDF:en (sista sidan) och lade in värdena för beståndet och får H2 (100 år) till 41,8 m.
Testa gärna själva (Python):
alias skrev:Torbjörn Johnsen skrev:Jl2 skrev:Mycket möjligt att INGVAR baseras på äldre höjd utvecklings kurvor. Dom nya skall vara brantare, då mätningar visar på en snabbare höjdtilväxt under ungdomen.
Det gjordes tydligen en uppdatering av hödutvecklingskurvor av SLU 2013, där man i alla fall för tallen anger att de nya kurvorna ger "ett brantare höjdutvecklingsförlopp".
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 4_2013.pdf
Det finns ju en del samverkande faktorer som, i alla fall fram till 2013 när ovanstående rapport skrevs, bör ha lett till ökad höjdtillväxt jämfört med när SLU tog fram förra omgången på 70-talet: mer förädlat plantmaterial, längre växtsäsong, kvävenedfall, ökad tillväxt i skogen fram till 2012 osv. Frågan är vad som händer efter 2018? Jag har sett en del granbestånd som tappat åtskilligt i höjdtillväxt under framför allt 2019 och 2020 men även senare. Inte så mycket i västra Götaland som inåt landet dock.
Tittar man i diagrammet med höjdutvecklingskurvor för gran, på sidan 3 i PDF:en du länkade till, så ligger det väldigt nära en G38 i SI(H100).
Nåväl, det är väl mer av ett akademiskt intresse för grundfrågeställningen.
Kunde ni dra några slutsatser om stamantal före senaste gallringen och om det var den enda gallringen som gjorts i beståndet?
För den faktiska löpande tillväxten i beståndet så är ju den kvarstående grundytan, i förhållande till beståndshöjd och ålder, det intressanta. För skaderisken i beståndet är ju däremot det procentuella uttaget en viktigare faktor.
MVH
Alias
Jag använde den matematiska formeln som finns i PDF:en (sista sidan) och lade in värdena för beståndet och får H2 (100 år) till 41,8 m.
Testa gärna själva (Python):
Kod: Markera allt
import math
H1 = 21
A1 = 25 - 3
A2 = 100 - 3
asi = 10
beta = 1495.3
b2 = -1.5978
A1b2 = A1 ** b2
A2b2 = A2 ** b2
asib2 = asi ** b2
d = beta * asib2
r = math.sqrt((H1 - d) ** 2 + 4 * beta * H1 * A1b2)
H2 = (H1 + d + r) / (2 + (4 * beta * A2b2) / (H1 - d + r))
print(f"Beräknad övre höjd vid referensålder: {H2:.2f} meter")MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i
ons 19 mar 2025, 14:10#875310
OK, då blir det samma resultat som när man matar in motsvarande data i Skogskunskap.se.
Fredrik Reuter skrev:alias skrev:Torbjörn Johnsen skrev:Jl2 skrev:Mycket möjligt att INGVAR baseras på äldre höjd utvecklings kurvor. Dom nya skall vara brantare, då mätningar visar på en snabbare höjdtilväxt under ungdomen.
Det gjordes tydligen en uppdatering av hödutvecklingskurvor av SLU 2013, där man i alla fall för tallen anger att de nya kurvorna ger "ett brantare höjdutvecklingsförlopp".
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 4_2013.pdf
Det finns ju en del samverkande faktorer som, i alla fall fram till 2013 när ovanstående rapport skrevs, bör ha lett till ökad höjdtillväxt jämfört med när SLU tog fram förra omgången på 70-talet: mer förädlat plantmaterial, längre växtsäsong, kvävenedfall, ökad tillväxt i skogen fram till 2012 osv. Frågan är vad som händer efter 2018? Jag har sett en del granbestånd som tappat åtskilligt i höjdtillväxt under framför allt 2019 och 2020 men även senare. Inte så mycket i västra Götaland som inåt landet dock.
Tittar man i diagrammet med höjdutvecklingskurvor för gran, på sidan 3 i PDF:en du länkade till, så ligger det väldigt nära en G38 i SI(H100).
Nåväl, det är väl mer av ett akademiskt intresse för grundfrågeställningen.
Kunde ni dra några slutsatser om stamantal före senaste gallringen och om det var den enda gallringen som gjorts i beståndet?
För den faktiska löpande tillväxten i beståndet så är ju den kvarstående grundytan, i förhållande till beståndshöjd och ålder, det intressanta. För skaderisken i beståndet är ju däremot det procentuella uttaget en viktigare faktor.
MVH
Alias
Jag använde den matematiska formeln som finns i PDF:en (sista sidan) och lade in värdena för beståndet och får H2 (100 år) till 41,8 m.
Testa gärna själva (Python):Kod: Markera alltimport math
H1 = 21
A1 = 25 - 3
A2 = 100 - 3
asi = 10
beta = 1495.3
b2 = -1.5978
A1b2 = A1 ** b2
A2b2 = A2 ** b2
asib2 = asi ** b2
d = beta * asib2
r = math.sqrt((H1 - d) ** 2 + 4 * beta * H1 * A1b2)
H2 = (H1 + d + r) / (2 + (4 * beta * A2b2) / (H1 - d + r))
print(f"Beräknad övre höjd vid referensålder: {H2:.2f} meter")
OK, då blir det samma resultat som när man matar in motsvarande data i Skogskunskap.se.
TS
ons 19 mar 2025, 15:19#875315
Nederbörds mängden och markstruktur borde påverka hur uthållig SI är över tid, speciellt i virkesrika bestånd.
Bor själv där det regnar en hel del, nästan 1200mm om året. Men bara ett par mil bort regnar det bara hälften. Det är något som borde påverka en höjdutvecklingskurva.
Torbjörn Johnsen skrev: Men jag kan hålla med om att övrehöjdsbonitering i den hör typen av skog drar upp SI en del. I alla fall jämfört med vad det har stått i gamla skogsbruksplaner. Man kan ju fråga sig om det är ett SI som håller ända upp till hundra år? Å andra sidan så kommer den här typen av skog inte att stå i hundra år utan kanske snarare 55-65 år beroende på hur hårt gallrat det är. Och då kanske det följer sin SI-kurva så långt i alla fall? Intressant är det att jämföra och diskutera.
Nederbörds mängden och markstruktur borde påverka hur uthållig SI är över tid, speciellt i virkesrika bestånd.
Bor själv där det regnar en hel del, nästan 1200mm om året. Men bara ett par mil bort regnar det bara hälften. Det är något som borde påverka en höjdutvecklingskurva.
Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i
tor 20 mar 2025, 11:46#875396
Jag konverterade den matematiska funktionen till ett verktyg här på Skogsforum. Kanske hjälper det någon?
skogsfakta/standortsindex.php
Fredrik Reuter skrev:alias skrev:Torbjörn Johnsen skrev:Jl2 skrev:Mycket möjligt att INGVAR baseras på äldre höjd utvecklings kurvor. Dom nya skall vara brantare, då mätningar visar på en snabbare höjdtilväxt under ungdomen.
Det gjordes tydligen en uppdatering av hödutvecklingskurvor av SLU 2013, där man i alla fall för tallen anger att de nya kurvorna ger "ett brantare höjdutvecklingsförlopp".
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 4_2013.pdf
Det finns ju en del samverkande faktorer som, i alla fall fram till 2013 när ovanstående rapport skrevs, bör ha lett till ökad höjdtillväxt jämfört med när SLU tog fram förra omgången på 70-talet: mer förädlat plantmaterial, längre växtsäsong, kvävenedfall, ökad tillväxt i skogen fram till 2012 osv. Frågan är vad som händer efter 2018? Jag har sett en del granbestånd som tappat åtskilligt i höjdtillväxt under framför allt 2019 och 2020 men även senare. Inte så mycket i västra Götaland som inåt landet dock.
Tittar man i diagrammet med höjdutvecklingskurvor för gran, på sidan 3 i PDF:en du länkade till, så ligger det väldigt nära en G38 i SI(H100).
Nåväl, det är väl mer av ett akademiskt intresse för grundfrågeställningen.
Kunde ni dra några slutsatser om stamantal före senaste gallringen och om det var den enda gallringen som gjorts i beståndet?
För den faktiska löpande tillväxten i beståndet så är ju den kvarstående grundytan, i förhållande till beståndshöjd och ålder, det intressanta. För skaderisken i beståndet är ju däremot det procentuella uttaget en viktigare faktor.
MVH
Alias
Jag använde den matematiska formeln som finns i PDF:en (sista sidan) och lade in värdena för beståndet och får H2 (100 år) till 41,8 m.
Testa gärna själva (Python):Kod: Markera alltimport math
H1 = 21
A1 = 25 - 3
A2 = 100 - 3
asi = 10
beta = 1495.3
b2 = -1.5978
A1b2 = A1 ** b2
A2b2 = A2 ** b2
asib2 = asi ** b2
d = beta * asib2
r = math.sqrt((H1 - d) ** 2 + 4 * beta * H1 * A1b2)
H2 = (H1 + d + r) / (2 + (4 * beta * A2b2) / (H1 - d + r))
print(f"Beräknad övre höjd vid referensålder: {H2:.2f} meter")
Jag konverterade den matematiska funktionen till ett verktyg här på Skogsforum. Kanske hjälper det någon?
skogsfakta/standortsindex.php
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i
tor 20 mar 2025, 12:23#875401Jag provade verktyget för en del av mina gallringsbestånd (29-36 år) i inre Norrbotten. I skogsbruksplanen står de som T18, men i verktyget faller de ut som T24 till T26. Om det skulle stämma så skulle jag vara väldigt glad 😀
Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i
tor 20 mar 2025, 12:57#875402Jämför gärna med detta verktyg som jag tror har samma funktioner som ursprungligen kommer SLU:
https://www.skogskunskap.se/rakna-med-v ... ortsindex/
https://www.skogskunskap.se/rakna-med-v ... ortsindex/
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i
tor 20 mar 2025, 13:14#875405Tack! Det blev lite lägre men ändå mestadels runt T24, T25. Det vore ju trevligt om det kunde stämma då det är en rejäl skillnad mellan T18 och T24. Har beställt en uppdatering av skogsbruksplanen så till sommaren kan jag förhoppningsvis kontrollera igen. Vad händer rent praktiskt om tillväxten verkar vara betydligt högre än SI i skogsbruksplanen, kommer SI uppdateras i skogsbruksplanen av den som upprättar skogsbruksplanen eller ska man bara låta tidigare SI stå kvar?
Re: Gallra eller inte gallra? Del 5 – Gallringskatastrofen i
tor 20 mar 2025, 13:23#875406
Min erfarenhet av planläggare från 3-4 olika planer är att det gissas rätt friskt på framförallt åldern i bestånden och därför landar man på fel SI. Har haft bestånd jag vetat var 25 år men som angivits som 40 och därmed fått ett annat SI än de skulle haft.
Förstår inte att det skulle vara så svårt att ange planteringsår i planen och att den uppgiften flyttades med till den nya planen. I ett fall erbjöds planläggaren den gamla planen men var inte intresserad, hade han kollat i den så hade han snart sett vilka ytor som var K1 och K2 när den förra planen upprättades och slapp gissa fel på 15 års ålder.
Det som är riktigt tråkigt är att fastigheter säljs på dessa ibland usla uppgifter.
Lappskog skrev:Tack! Det blev lite lägre men ändå mestadels runt T24, T25. Det vore ju trevligt om det kunde stämma då det är en rejäl skillnad mellan T18 och T24. Har beställt en uppdatering av skogsbruksplanen så till sommaren kan jag förhoppningsvis kontrollera igen. Vad händer rent praktiskt om tillväxten verkar vara betydligt högre än SI i skogsbruksplanen, kommer SI uppdateras i skogsbruksplanen av den som upprättar skogsbruksplanen eller ska man bara låta tidigare SI stå kvar?
Min erfarenhet av planläggare från 3-4 olika planer är att det gissas rätt friskt på framförallt åldern i bestånden och därför landar man på fel SI. Har haft bestånd jag vetat var 25 år men som angivits som 40 och därmed fått ett annat SI än de skulle haft.
Förstår inte att det skulle vara så svårt att ange planteringsår i planen och att den uppgiften flyttades med till den nya planen. I ett fall erbjöds planläggaren den gamla planen men var inte intresserad, hade han kollat i den så hade han snart sett vilka ytor som var K1 och K2 när den förra planen upprättades och slapp gissa fel på 15 års ålder.
Det som är riktigt tråkigt är att fastigheter säljs på dessa ibland usla uppgifter.
2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor
tor 20 mar 2025, 13:24#875407
Testade att manuellräkna enl. formeln med dessa ingångsvärden och kom till samma resultat som du.
Det jag inte blir klok på är varför formeln och de nya höjdutvecklingskurvorna inte ger samma resultat...
MVH
Alias
Fredrik Reuter skrev:alias skrev:Torbjörn Johnsen skrev:Jl2 skrev:Mycket möjligt att INGVAR baseras på äldre höjd utvecklings kurvor. Dom nya skall vara brantare, då mätningar visar på en snabbare höjdtilväxt under ungdomen.
Det gjordes tydligen en uppdatering av hödutvecklingskurvor av SLU 2013, där man i alla fall för tallen anger att de nya kurvorna ger "ett brantare höjdutvecklingsförlopp".
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-c ... 4_2013.pdf
Det finns ju en del samverkande faktorer som, i alla fall fram till 2013 när ovanstående rapport skrevs, bör ha lett till ökad höjdtillväxt jämfört med när SLU tog fram förra omgången på 70-talet: mer förädlat plantmaterial, längre växtsäsong, kvävenedfall, ökad tillväxt i skogen fram till 2012 osv. Frågan är vad som händer efter 2018? Jag har sett en del granbestånd som tappat åtskilligt i höjdtillväxt under framför allt 2019 och 2020 men även senare. Inte så mycket i västra Götaland som inåt landet dock.
Tittar man i diagrammet med höjdutvecklingskurvor för gran, på sidan 3 i PDF:en du länkade till, så ligger det väldigt nära en G38 i SI(H100).
Nåväl, det är väl mer av ett akademiskt intresse för grundfrågeställningen.
Kunde ni dra några slutsatser om stamantal före senaste gallringen och om det var den enda gallringen som gjorts i beståndet?
För den faktiska löpande tillväxten i beståndet så är ju den kvarstående grundytan, i förhållande till beståndshöjd och ålder, det intressanta. För skaderisken i beståndet är ju däremot det procentuella uttaget en viktigare faktor.
MVH
Alias
Jag använde den matematiska formeln som finns i PDF:en (sista sidan) och lade in värdena för beståndet och får H2 (100 år) till 41,8 m.
Testa gärna själva (Python):Kod: Markera alltimport math
H1 = 21
A1 = 25 - 3
A2 = 100 - 3
asi = 10
beta = 1495.3
b2 = -1.5978
A1b2 = A1 ** b2
A2b2 = A2 ** b2
asib2 = asi ** b2
d = beta * asib2
r = math.sqrt((H1 - d) ** 2 + 4 * beta * H1 * A1b2)
H2 = (H1 + d + r) / (2 + (4 * beta * A2b2) / (H1 - d + r))
print(f"Beräknad övre höjd vid referensålder: {H2:.2f} meter")
Testade att manuellräkna enl. formeln med dessa ingångsvärden och kom till samma resultat som du.
Det jag inte blir klok på är varför formeln och de nya höjdutvecklingskurvorna inte ger samma resultat...
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain


Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).