tor 10 apr 2025, 16:39#877580Hur man än vrider på detta så måste ju en människa mata in förutsättningarna för att systemet ska kunna veta va de ska förhålla sig till.
De som kommer ut är ju va de står kvar (me sina parametrar) å va som är uttaget ( me sin statistik).
Alltihop detta beror ju (som vanligt) på den mänskliga faktorn.
Va man kan hoppas på är ju att inmataren av parametrarna håller sig till överenskommelsen me skogsägaren och et rimligt uttag.
Fördelarna om de nu funkar är att de blir enligt överenskommet avtal.
En erfaren eller oerfaren pilot har ju ett stöd som denne kan bygga upp ytterligare erfarenhet på.
Nu ska man nog inte tro att detta är ett quickfix som löser alla problem för som redan nämnts så fodras de mänskliga tolkning hur beståndet bör hanteras me utgångspunkt från hur de är skött tidigare.
Chit in chit ut.
Men bra tror ja de blir när de är inkört.
Gallring
Södra vill sätta lasermätning på sina gallringsskördare
Re: Södra vill sätta lasermätning på sina gallringsskördare
tor 10 apr 2025, 17:45#877592
Jag tycker att initiativet är bra:
"-Det ska vara lätt att göra rätt (eller i vart fall svårare att göra fel)!"
En fråga till er som kör skördare; Hur stor andel av förstagallringarna i ert område bedömer ni som någorlunda homogena och sedan tidigare välskötta (läs akivt föryngrade och tillfredställande röjda) så att de passar in i gallringsmallarna?
Hur gör ni i resterande "konfliktbestånd" (känns som att det finns än mindre beslutsstöd för dessa bestånd), är det "köttögat" som får styra?
Jag har aldrig kört gallringsskördare, men har genom åren huggit ett antal hektar förstagallring motormanuellt i olika sorters konfliktbestånd, då den förrförre ägaren till huvuddelen av min fastighet inte hade ungskogsvård som intresse/prioritet.
Jag kan ärligt säga att jag aldrig ens tagit en grundyta eller övervägt att kolla i en gallringsmall när dessa bestånd åtgärdats. Detta p.g.a. att när man väl har hittat ett höjd- och diameterspann av träd med acceptabel kvalitet att gynna, för att försöka bygga ihop ett någorlunda homogent bestånd som skötas likartat fram till föryngringsavverkning, så brukar en väldigt stor del av uttaget var icke utvecklingsbara stammar, skadade stammar eller förväxande stammar som tuktar det skikt man vill bygga på framgent. För egen del så accepterar jag hellre ett visst tapp i volymtillväxt, men att den tillväxt som sker hamnar på träd som jag bedömer utvecklingsbara.
Ett exempel kan ju vara om huruvida man bör spara en förväxande spärrgrenig björk som riskerar att tukta tre-fyra lite lägre granar av god kvalitet bara för att hålla uppe den stående volymen i beståndet?
För egen del är det endast i undantagsfall som jag svarar "ja" på ovanstående frågeställning när jag står med motorsågen i hand.
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
Tralsmo skrev:Hur man än vrider på detta så måste ju en människa mata in förutsättningarna för att systemet ska kunna veta va de ska förhålla sig till.
De som kommer ut är ju va de står kvar (me sina parametrar) å va som är uttaget ( me sin statistik).
Alltihop detta beror ju (som vanligt) på den mänskliga faktorn.
Va man kan hoppas på är ju att inmataren av parametrarna håller sig till överenskommelsen me skogsägaren och et rimligt uttag.
Fördelarna om de nu funkar är att de blir enligt överenskommet avtal.
En erfaren eller oerfaren pilot har ju ett stöd som denne kan bygga upp ytterligare erfarenhet på.
Nu ska man nog inte tro att detta är ett quickfix som löser alla problem för som redan nämnts så fodras de mänskliga tolkning hur beståndet bör hanteras me utgångspunkt från hur de är skött tidigare.
Chit in chit ut.
Men bra tror ja de blir när de är inkört.
Jag tycker att initiativet är bra:
"-Det ska vara lätt att göra rätt (eller i vart fall svårare att göra fel)!"
En fråga till er som kör skördare; Hur stor andel av förstagallringarna i ert område bedömer ni som någorlunda homogena och sedan tidigare välskötta (läs akivt föryngrade och tillfredställande röjda) så att de passar in i gallringsmallarna?
Hur gör ni i resterande "konfliktbestånd" (känns som att det finns än mindre beslutsstöd för dessa bestånd), är det "köttögat" som får styra?
Jag har aldrig kört gallringsskördare, men har genom åren huggit ett antal hektar förstagallring motormanuellt i olika sorters konfliktbestånd, då den förrförre ägaren till huvuddelen av min fastighet inte hade ungskogsvård som intresse/prioritet.
Jag kan ärligt säga att jag aldrig ens tagit en grundyta eller övervägt att kolla i en gallringsmall när dessa bestånd åtgärdats. Detta p.g.a. att när man väl har hittat ett höjd- och diameterspann av träd med acceptabel kvalitet att gynna, för att försöka bygga ihop ett någorlunda homogent bestånd som skötas likartat fram till föryngringsavverkning, så brukar en väldigt stor del av uttaget var icke utvecklingsbara stammar, skadade stammar eller förväxande stammar som tuktar det skikt man vill bygga på framgent. För egen del så accepterar jag hellre ett visst tapp i volymtillväxt, men att den tillväxt som sker hamnar på träd som jag bedömer utvecklingsbara.
Ett exempel kan ju vara om huruvida man bör spara en förväxande spärrgrenig björk som riskerar att tukta tre-fyra lite lägre granar av god kvalitet bara för att hålla uppe den stående volymen i beståndet?
För egen del är det endast i undantagsfall som jag svarar "ja" på ovanstående frågeställning när jag står med motorsågen i hand.
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
Re: Södra vill sätta lasermätning på sina gallringsskördare
fre 11 apr 2025, 14:41#877705Nu vet ja inte om @alias inkluderade mig i sin fråga.
Passar allafall på å påpeka att ja är inte skördar förare.
Alla beslut på min fastighet har grabben sista ordet på å han har matat många stammar genom ett aggregat både i gallring å slutavverkning.
Ja är ju numera pensionär å de är ett tag sen ja skotade me nån frekvens.
Passar allafall på å påpeka att ja är inte skördar förare.
Alla beslut på min fastighet har grabben sista ordet på å han har matat många stammar genom ett aggregat både i gallring å slutavverkning.
Ja är ju numera pensionär å de är ett tag sen ja skotade me nån frekvens.
fre 11 apr 2025, 15:01#877715
Du får gärna svara om du kan och vill.
Jag förutsätter att du och grabben vid något tillfälle har snackat ihop er om målbilderna i olika typer av skog, och hur man ska nå dit?
En annan fråga; hur frekvent har ni som gallringsentreprenörer åt Södra fått feedback på de skogliga resultaten av åtgärderna?
Vet att Södra för 15-20 år sedan hade en del sommarjobbare som gjorde uppföljningar på både gallrings- och planteringsuppdrag, men vet inte hur man jobbar med frågorna i dagsläget eller hur orgnisationen runt det är utformad.
MVH
Alias
Tralsmo skrev:Nu vet ja inte om @alias inkluderade mig i sin fråga.
Passar allafall på å påpeka att ja är inte skördar förare.
Alla beslut på min fastighet har grabben sista ordet på å han har matat många stammar genom ett aggregat både i gallring å slutavverkning.
Ja är ju numera pensionär å de är ett tag sen ja skotade me nån frekvens.
Du får gärna svara om du kan och vill.
Jag förutsätter att du och grabben vid något tillfälle har snackat ihop er om målbilderna i olika typer av skog, och hur man ska nå dit?
En annan fråga; hur frekvent har ni som gallringsentreprenörer åt Södra fått feedback på de skogliga resultaten av åtgärderna?
Vet att Södra för 15-20 år sedan hade en del sommarjobbare som gjorde uppföljningar på både gallrings- och planteringsuppdrag, men vet inte hur man jobbar med frågorna i dagsläget eller hur orgnisationen runt det är utformad.
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
fre 11 apr 2025, 15:03#877716Det finns ju två olika principer i gallring. Vanligt är ju att det sätts ett mål på grundyta efter gallring och då är det ju enkelt med uppföljningen.
Men ofta är det ganska svårt att korrekt mäta grundytan före gallring och den kan dessutom variera inom ett bestånd. Så ett bättre sätt är att bestämma en uttagsandel, t ex 35%. Då kommer det att stå mer virke kvar i de virkesrikare (bördigare?) delarna. I ett sådant exempel är det viktigt att det finns ett system som håller koll både på uttag och kvarvarande bestånd.
Jag såg en del av Skogforsks system HPR-gallring då jag jobbade och tyckte det såg bra ut. Eller tyvärr såg jag alldeles för många katastrofgallringar. Men det verkar vara många som vill ha väldigt glesa skogar. Är det för att kunna skjuta en älg på 80 meters avstånd tro?
Ser man från bilen att ett bestånd är gallrat, så är det för hårt taget!
Men ofta är det ganska svårt att korrekt mäta grundytan före gallring och den kan dessutom variera inom ett bestånd. Så ett bättre sätt är att bestämma en uttagsandel, t ex 35%. Då kommer det att stå mer virke kvar i de virkesrikare (bördigare?) delarna. I ett sådant exempel är det viktigt att det finns ett system som håller koll både på uttag och kvarvarande bestånd.
Jag såg en del av Skogforsks system HPR-gallring då jag jobbade och tyckte det såg bra ut. Eller tyvärr såg jag alldeles för många katastrofgallringar. Men det verkar vara många som vill ha väldigt glesa skogar. Är det för att kunna skjuta en älg på 80 meters avstånd tro?
Ser man från bilen att ett bestånd är gallrat, så är det för hårt taget!
fre 11 apr 2025, 15:15#877717
Hur menar du att det är bättre att bestämma att du ska plocka ut t.ex. 35 % av en grundyta som du menar är svår att mäta före åtgärden?
Uttagsandelen är ju mest relevant kopplat till skaderisken i beståndet åren efter åtgärden, medan det som står kvar är det som faktiskt kommer påverka den framtida tillväxten i beståndet.
Tätheten i ett bestånd kan ju variera kraftigt utan att bördigheten skiljer sig åt (vill påstå att det ofta beror på beståndshistoriken), varför en del ytor bör gallras relativt hårt medan andra i princip kan lämnas ogallrade.
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
Bjänndal skrev:Det finns ju två olika principer i gallring. Vanligt är ju att det sätts ett mål på grundyta efter gallring och då är det ju enkelt med uppföljningen.
Men ofta är det ganska svårt att korrekt mäta grundytan före gallring och den kan dessutom variera inom ett bestånd. Så ett bättre sätt är att bestämma en uttagsandel, t ex 35%. Då kommer det att stå mer virke kvar i de virkesrikare (bördigare?) delarna. I ett sådant exempel är det viktigt att det finns ett system som håller koll både på uttag och kvarvarande bestånd.
Jag såg en del av Skogforsks system HPR-gallring då jag jobbade och tyckte det såg bra ut. Eller tyvärr såg jag alldeles för många katastrofgallringar. Men det verkar vara många som vill ha väldigt glesa skogar. Är det för att kunna skjuta en älg på 80 meters avstånd tro?
Ser man från bilen att ett bestånd är gallrat, så är det för hårt taget!
Hur menar du att det är bättre att bestämma att du ska plocka ut t.ex. 35 % av en grundyta som du menar är svår att mäta före åtgärden?
Uttagsandelen är ju mest relevant kopplat till skaderisken i beståndet åren efter åtgärden, medan det som står kvar är det som faktiskt kommer påverka den framtida tillväxten i beståndet.
Tätheten i ett bestånd kan ju variera kraftigt utan att bördigheten skiljer sig åt (vill påstå att det ofta beror på beståndshistoriken), varför en del ytor bör gallras relativt hårt medan andra i princip kan lämnas ogallrade.
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
fre 11 apr 2025, 15:34#877725Jag borde svara på den fråga jag fick. Men det är inte helt enkelt att formulera. Jag tycker helt enkelt att det ser bättre ut efter gallring där en duktig skördarförare anpassat sin huggning efter förutsättningarna. Jag jobbade en gång med kontrolltaxering i ungskogstaxering och lade märke till att de flesta tallbestånd har en viss variation i SI.
lör 12 apr 2025, 16:23#877805Hej Skogsforum! Anton från NFA här, ställ vilka frågor ni har så ska jag försöka svara på dem så gott jag kan.
Re: Södra vill sätta lasermätning på sina gallringsskördare
lör 12 apr 2025, 16:50#877807Första frågan är hur förutsättningarna anges i systemet?
Alltså vilka parametrar som programmet justera efter å piloten får rättas sig efter i skärmen.
Andra frågan som svaret kan bli lite diffust på är vem som ansvarar för att parametrarna matas in?
Alltså vilka parametrar som programmet justera efter å piloten får rättas sig efter i skärmen.
Andra frågan som svaret kan bli lite diffust på är vem som ansvarar för att parametrarna matas in?
Re: Södra vill sätta lasermätning på sina gallringsskördare
lör 12 apr 2025, 16:56#877808
Ja har för avsikt å svara dig @alias.
Behöver bara lite tid å eftertanke.
Säger som @bjänndal: lite svårt att formulera de ja tänker.
alias skrev:Tralsmo skrev:Nu vet ja inte om @alias inkluderade mig i sin fråga.
Passar allafall på å påpeka att ja är inte skördar förare.
Alla beslut på min fastighet har grabben sista ordet på å han har matat många stammar genom ett aggregat både i gallring å slutavverkning.
Ja är ju numera pensionär å de är ett tag sen ja skotade me nån frekvens.
Du får gärna svara om du kan och vill.
Jag förutsätter att du och grabben vid något tillfälle har snackat ihop er om målbilderna i olika typer av skog, och hur man ska nå dit?
En annan fråga; hur frekvent har ni som gallringsentreprenörer åt Södra fått feedback på de skogliga resultaten av åtgärderna?
Vet att Södra för 15-20 år sedan hade en del sommarjobbare som gjorde uppföljningar på både gallrings- och planteringsuppdrag, men vet inte hur man jobbar med frågorna i dagsläget eller hur orgnisationen runt det är utformad.
MVH
Alias
Ja har för avsikt å svara dig @alias.
Behöver bara lite tid å eftertanke.
Säger som @bjänndal: lite svårt att formulera de ja tänker.
lör 12 apr 2025, 19:48#877826
På testsystemen idag är det föraren/piloten själv som ställer in målgrundyta eller målstamantal. I framtiden kan målvärdena läsas in automatiskt från skogsbolagens produktionssystem/traktdirektiv om värdena finns och det så önskas.
Tralsmo skrev:Första frågan är hur förutsättningarna anges i systemet?
Alltså vilka parametrar som programmet justera efter å piloten får rättas sig efter i skärmen.
Andra frågan som svaret kan bli lite diffust på är vem som ansvarar för att parametrarna matas in?
På testsystemen idag är det föraren/piloten själv som ställer in målgrundyta eller målstamantal. I framtiden kan målvärdena läsas in automatiskt från skogsbolagens produktionssystem/traktdirektiv om värdena finns och det så önskas.
Re: Södra vill sätta lasermätning på sina gallringsskördare
lör 12 apr 2025, 20:38#877831
Vad är NFA?? NFA Forestry Automation AB ?
Anton på NFA skrev:Hej Skogsforum! Anton från NFA här, ställ vilka frågor ni har så ska jag försöka svara på dem så gott jag kan.
Vad är NFA?? NFA Forestry Automation AB ?
Re: Södra vill sätta lasermätning på sina gallringsskördare
sön 13 apr 2025, 12:01#877887Det innebär att bolaget anger antal kubik ska huggas på en trakt.
Om föraren tar ut mindre för att verkligheten stämmer inte med en skrivbordsprodukt.
Kommer då föraren framstå som en som inte kan gallring eller följer direktiv?
Om föraren tar ut mindre för att verkligheten stämmer inte med en skrivbordsprodukt.
Kommer då föraren framstå som en som inte kan gallring eller följer direktiv?
Re: Södra vill sätta lasermätning på sina gallringsskördare
sön 13 apr 2025, 12:18#877888Hela vitsen med de här systemet är ju att grundytan som blir kvar i gallringen stämmer me de man kommit överens om innan start.
Blir de inget att hugga eller väldigt lite så kan de väl inte vara entrepenörens ansvar tänker jag.
Blir de inget att hugga eller väldigt lite så kan de väl inte vara entrepenörens ansvar tänker jag.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).