skogshare skrev:Tillåter mig att nedanstående kopiera delar av artikeln:
Vi möblerar våra hem med virke från Östeuropa. En gång odlade vi samma träd här i Sverige, men numera har ingen tålamod till det. I stället pressar vi fram primitivt virke som saknar både hållfasthet och skönhet, och det som en gång kallades spill har blivit huvudprodukt. Men trä är inte bara en råvara. Det är förkroppsligad tid, skriver formgivaren Rickard Nordström.
Det är alldeles utmärkt att det talas om biologisk mångfald, nya användningsområden för biomassa och skogsägarnas villkor. Men då ingen beskriver förlusten av trä i sin renaste form, vill jag ge röst åt denna försummelse.
Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror och en av de främsta exportörerna av massa och papper. Vi har mer produktiv skog per invånare än något annat land – ändå råder brist på trä: det trä som ska synas, kännas, levas med. Ska träets textur, färg och lyster träda fram, måste det importeras.
Svensk kvalitet räcker inte, den är undermålig.De senaste veckorna har jag kört genom hela landet – från Skånes kvarvarande små lövskogsrester till Norrbottens vida barrskogar, längs kuster och genom inland. Överallt möts man av samma bild: ett land draperat i monokulturens grågrönhet – planterad gran, planterad tall, och självsådd björk, i ständig växelverkan.
Den svenska taigan, både den naturliga i norr och den konstruerade i söder, bär tydliga spår av ett skogsbruk som prioriterar volym framför värde.Det är en sorglig ironi, för samtidigt möbleras världen med trä från skogar i Östeuropa – träd som fått växa under lång tid, på jordar och i klimat som är snarlik våra. I södra och mellersta Sverige hade vi kunnat odla ädellövträd av högsta kvalitet – björk, al, ask, lönn, alm och ek – om bara viljan funnits att tänka långsiktigt. Det kräver mer arbete och väntan, men belönas med ett högre värde.
Men där svensk skogsindustri domineras av otålighet och bulkproduktion, kräver ädellövskog något helt annat: omvårdnad, kunskap, tid – och en kultur av förvaltarskap. Skördare, gödslingsprogram och högoptimerade sågverk är inte skapade för att ta hand om fullvuxna, tätvuxna träd med karaktär. De är byggda för hastigt uppdriven råvara med breda årsringar.
Resultatet är primitivt virke som saknar den hållfasthet, formstabilitet och skönhet som gammal skog kan ge, både som växt och som material.Över 60 års arbete med trä från hela världen har lärt mig vad vi en gång hade och vad vi nu saknar, både i skogen och på virkeshyllan. Medan tropiskt ädelträ till stor del förbjudits, har svenskt kärnvirke och lövträ samtidigt försvunnit ur produktionen.
Men riktigt trä kan inte stressas fram. Det bildas bara en årsring per år, och de ska helst sitta tätt. Sådan skog borde vi odla. Inte bara för att ge våra hus och rum värme och skönhet, utan också för klimatets skull.Ett långsamt växande träd fungerar som kolsänka i upp till 150 år – och om det sedan blir till byggnad, inredning eller möbler som varar lika länge, förlängs kretsloppet. Det är verklig hållbarhet, inte minst för att trä är ett material som alltid kommer följa människan.
Därför behöver landet en ny skogsstrategi – där staten, kyrkan, akademierna och långsiktiga privata skogsägare avsätter mark för kvalitativ ädellövskog, med omloppstider på 80 till 200 år. Det är en investering i framtidens industri, arkitektur, kulturarv och klimat. Det kräver inga genmodifierade plantor eller snabbväxande contorta. Det kräver bara att vi planterar rätt träd på rätt plats, vårdar dem i början och sedan överlåter skörden åt en annan generation. Det är inte teknologi vi saknar – det är tålamod, en motkraft till kvartalsekonomi.
Ger mig själv en ursäkt för att jag reagerar så sent på ditt inlägg.
Detta är i min mening; - " Spot on " för att allt jag söker uppnå o förmedla !
De som inte lever av intäkter från sina skogsinnehav / behöver ha en inkomst av sitt brukande i närtid. Borde kunna känna mer för en skogs utveckling över lång tid ! Det är nog en majoritet av Sveriges skogsägare som bör ha den möjligheten.
Det vi INTE har idag i den inhemska skogsindustrin, som skulle kunna gynna en utveckling av en i framtiden, grov välvuxen skog.
Finns ev. på den kontinentala marknaden. Där en ökning av kommersiella trädarter är verklighet !
Bulk o volym tillför heller inte de värden av biodiversitet vi önskar i vårt skogsbruk.
Där är långsamtväxande skogar med blandbestånd A o O ! Men ändå med hög volym / areal.
Bruknings o vårdform / framtidsplanering, kan ge plats för en sån utveckling.
"- Tålamod är grunden, sa Bill " !
" - Mångfald är innehållet, sa Bull " !
