Här hittar du alla delar i serien "Gallra eller inte gallra".
Del 1 - Tredjegallring i G36?
Del 2 - När virkesköparen fick bestämma
Del 3 - 1100 stammar men inte gallring?
Del 4 - Ja - äntligen gallringsskog!
Del 5 - Gallringskatastrofen i G42
Del 1 - Tredjegallring i G36:a?
Här tittar vi på bestånd nr 1.
En 46-årig grandominerad skog på bra bonitet som har gallrats två gånger tidigare. I skogsbruksplanen står det ”Åtgärd: gallring”. Skogen är planterad av undertecknad 1982, direkt i grönriset samma år som den gamla skogen avverkades i februari. Skogen har vuxit bra och det har röjts, gallrats ut en björkskärm samt gallrats ytterligare en gång och då även i granen. I skogsbruksplanen står det gallring som åtgärd men hur är det med den saken? Skulle det verkligen vara lämpligt att gallra en tredje gång med tanke på att medelhöjden passerat 20 meter? Och behövs det verkligen? Finns det risk att det självgallrar om det inte gallras nu? Vi tog fram relaskopet, höjdmätaren och gallringsmallen för att kontrollera hur det ligger till. Här kommer en beskrivning av vad vi kom fram till. Lite längre ner finns en video från beståndet.
Beståndshistorik
Skogen är som sagt planterad på våren 1982. Det markbereddes inte innan men en grävmaskin hade lagat lite hjulspår samt rensat två mindre diken. Hygget var på drygt fem hektar och det sluttade mot söder. Relativt finkornig sedimentjord som var sandig längst upp men mer åt mjäla-hållet längst ner. Den gamla skogen som avverkats var runt 30 meter hög trots att den inte var mer än drygt 80 år gammal så bra bonitet!
Efter fem år var det ett hav av självföryngrad björk på hygget. Detta röjde jag ner helt och hållet helt enligt dåtidens praxis. Resultatet blev att man nu såg ett hav av meterhöga fina granplantor. Nästa lövröjning gjordes av min bror hösten 1991 och då sparade han en björkskärm. Vårtbjörken är fin och växer bra på de här breddgraderna.
25 år efter planteringen, 2007, gallrades beståndet första gången. Volymen dominerades av björk och min bror förröjde beståndet innan gallring. Gallringen gjordes med en Rottne H8 och det var mest björk som togs ut och i en relativt stor volym. Därefter gallrades beståndet igen efter fem år (2012) och denna gång av en stickvägsgående skördare. Det mesta av kvarvarande björk gallrades ut samt att det även gallrades i granen.
Beståndet idag
Idag uppfattar man beståndet som ett näst intill rent granbestånd. Men det finns kanske 10% björk kvar av volymen samt lite självföryngrad tall på vissa områden. Björkarna är lika höga som granarna. Granen tappade höjdtillväxt efter 2018 och den påverkades negativt i flera år. Björkarna gick då ikapp eller nästan förbi i höjd. Men nu växer granen bra på höjden igen med rejäla toppskott. Övre höjden hamnar runt 24 meter när vi mäter de grövsta träden (34cm+) och det kan ju vara intressant att veta att dessa träd nu redan innehåller en kubikmeter (m3sk) per stam. Grundytan varierar mellan 32 och 38 m2 med ett snitt runt 34.
Gallringsbehov?
När vi lägger in beståndsdata i gallringsmallen för G36 så hamnar vi strax över det gröna fältet. Vilket betyder att det inte föreligger något gallringsbehov. Skogen kan alltså lugnt fortsätta att växa utan risk för självgallring och det finns inget behov av att gå in med någon åtgärd. Det skulle snarare vara direkt skadligt då man tar ner tillväxten om man skulle sänka grundytan ytterligare. Samt att man tar bort träd som istället skulle växa sig stora och värdefulla inför en inte allt för avlägsen slutavverkning.
Högriskprojekt
Att gå in och gallra i ett granbestånd med övre höjd runt 24 meter måste betraktas som ett kvalificerat högriskprojekt. Det har nu gått drygt tolv år sedan förra gallringen och beståndet har hunnit stabilisera sig sedan dess. Trots det syns en del vindfällen, toppbrott och döda träd. Stamantalet ligger runt 700 stammar per hektar vilket inte är speciellt högt och man får räkna med en fortsatt avgång även framöver. Även om man skulle köra in med en skördare på de gamla stickvägarna så glesar man ut skogen vilket ger ökad risk för stormskador, mark- och rotskador samt minskar tillväxten och volymen i den framtida slutavverkningen.
Självgallring?
Risken för självgallring på bra granboniteter är inte speciellt stor. Enligt SLU-forskare behöver grundytan upp mot 40 m2 innan undertryckta träd börjar dö av. Det finns tydligen studier som visar detta och vi ska försöka få tag i dessa resultat. Risken för självgallring är troligtvis något man väldigt sällan behöver vara orolig över i bestånd som gallrats tidigare om än bara en gång. Sedan kan man fråga sig hur stor katastrof det innebär om ett granbestånd skulle börja självgallra något tiotal år innan slutavverkning? Det är de klenaste, kortaste, undertryckta stammarna som (långsamt) dör först vilket innebär att volymförlusten är mycket ringa. Denna risk ska ställas mot risken för storm- och rotskador som ytterligare ett gallringsingrepp kan ge.
Tidpunkt för slutavverkning?
Det här aktuella beståndet har idag en totalålder på 46 år och växer på en G36:a. Virkesvolymen är ca 330 m3sk/ha. Lägsta tillåtna ålder för avverkning är enligt Skogsvårdslagen 45 år så den här skogen är rent juridiskt lovlig att hugga redan idag. Men ekonomiskt skulle det vara vansinne att ta ner skogen nu när den fortfarande växer väldigt bra. Följer man tillväxtkurvorna i gallringsmallen så ser beståndet ut att utvecklas så här:
Om 10 år
Grundyta: 43 m2
Övre höjd: 27,5 m
Virkesvolym: 480 m3sk/ha
Tillväxt kommande 10 år: 150 m3sk/ha eller 15 m3sk/ha och år
Om 15 år
Grundyta: 46 m2
Övre höjd: 29 m
Virkesvolym: 550 m3sk/ha
Tillväxt kommande 15 år: 220 m3sk/ha eller 14,6 m3sk/ha och år
Använd relaskopet – inte virkesköparen
Något som vi inser när vi har mätt oss fram genom olika gallringsbestånd är att vi inte kan lita på det så kallade ”köttögat”. D v s vår förmåga att bedöma ett bestånd bara genom att titta på det. Man behöver mäta och då är relaskopet med vars hjälp man får fram grundytan det allra viktigaste. Mät flera ytor och ta genomsnittet. Till detta behövs även uppgifter om ”övre höjd” vilket motsvaras av de grövsta stammarnas höjd. Sedan är det bara att gå in i gallringsmallen och se om det finns gallringsbehov eller ej. Att släppa in virkesköparen i gallringsskogen kan vara vanskligare. Virkesköparen har en tendens att se skogen som tätare än vad den i själva verket är och för virkesköparen är kubikmetrar och pengar här och nu viktigare än hög volym vid slutavverkningen om 15-20 år. Så mät själv och använd gallringsmallen!
Hur hade ”sofflocksmodellen” fungerat?
Man kan ju leka med tanken på att det inte hade planterats några granar på den här marken. Vårtbjörken i den här delen av landet (Värmland) håller fin kvalité och växer mycket bra. Björken slog till över hela området och hade den inte röjts ner och gallrats bort hade det kunnat vara ett fint björkbestånd idag. De björkar som står kvar håller jämn höjd med granarna vilket innebär en övre höjd runt 24 meter eller mer. Beakta då att jag röjde ner all björk 1987 då björkbesåndet nollställdes. Om ”ursprungsbjörken” hade fått gå upp istället hade den kunnat vara ännu högre och grövre. Tittar man i SI-tabellen för björken så hamnar den runt ståndortsindex B28.
Rätt skött och gallrat hade det nu kunnat stå ett 43-årigt björkbestånd med 500 stammar per hektar, medeldiameter på 35 cm och en medelhöjd runt 23 meter. Med en volym runt 400 m3sk/ha och hög timmerandel. Jag gissar att nuvärdeskalkylen på ett sådant alternativ hade blivit väl så bra som för granen?
Här finns en film från när Fredrik och undertecknad tittade på det här beståndet:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
