#705498Hur ska man gallra om man vill vara klimatsmart?
Ska man fortsätta med 1a-gallring men undvika sen gallring? Ska man sikta mot maximalt virkesförråd vid slutavverkning men ta risken av en del självgallring? Hur påverkas vindfällen, baggar och röta som kan komma att släppa ut koldioxid? Hur blir ekonomin?
Tacksam för hjälp.
Gallring
Klimatsmart gallring - Hur gör jag?
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
TS
#705505Enkelt sammanfattat:
Ta inte ut för hög volym. Om beståndet är välröjt räcker det oftast med en tidig gallring. Håll virkesförrådet högt och skogen välsluten. Under skogens medelålder (från 20/30 år till 60-80 år) växer skogen som allra bäst. Tar man ner förrådet för mycket under denna tid så tappar man tillväxt och får mindre volym till slutavverkning = sämre både för skogsägaren och klimatet.
Gallra aldrig i äldre skog. Kommer beståndet upp mot 20 m höjd är det bättre att låta bli än att gå in och gallra. Risken för skador och tillväxtförluster ökar radikalt med trädhöjd.
Gynna tall och löv om det finns i beståndet för att sprida riskerna. Talken klarar torka mycket bättre än granen.
Ibland kan der vara ett alternativ att använda röjsågen istället för skördare i klena gallringar.
Ta inte ut för hög volym. Om beståndet är välröjt räcker det oftast med en tidig gallring. Håll virkesförrådet högt och skogen välsluten. Under skogens medelålder (från 20/30 år till 60-80 år) växer skogen som allra bäst. Tar man ner förrådet för mycket under denna tid så tappar man tillväxt och får mindre volym till slutavverkning = sämre både för skogsägaren och klimatet.
Gallra aldrig i äldre skog. Kommer beståndet upp mot 20 m höjd är det bättre att låta bli än att gå in och gallra. Risken för skador och tillväxtförluster ökar radikalt med trädhöjd.
Gynna tall och löv om det finns i beståndet för att sprida riskerna. Talken klarar torka mycket bättre än granen.
Ibland kan der vara ett alternativ att använda röjsågen istället för skördare i klena gallringar.
#705506Gör som Torbjörn säger men största klimatinsatsen gör du om du tar cykeln istället för bilen till avverkningen.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
#705510Viktigt att också följa grönkronutvecklingen! Så att du inte tappar tillväxt. Du vill heller inte ha svaga kronor, finns risk för toppbrott osv...
Samtidigt finns alltid risk för att självgallring tar vid.
För att "stormsäkra" beståndet bör du även gallra/röja hårt vid beståndskanter, så att du får stormfasta träd som kan stå emot hårda vindar. Beståndkanterna kan sägas vara muren mot vinden!
Sedan vill du i framtiden kan få fram raka och kvistfria timmerstammar. Ett recept för detta är att bestånden blivit kvalitetsdanade i juvenil ålder.
Samtidigt finns alltid risk för att självgallring tar vid.
För att "stormsäkra" beståndet bör du även gallra/röja hårt vid beståndskanter, så att du får stormfasta träd som kan stå emot hårda vindar. Beståndkanterna kan sägas vara muren mot vinden!
Sedan vill du i framtiden kan få fram raka och kvistfria timmerstammar. Ett recept för detta är att bestånden blivit kvalitetsdanade i juvenil ålder.
#705511
Låggallra! Lär dig att använda ett relaskop och kolla med jämna mellanrum vilken grundyta du ligger på efter gallringen och stäm även av mot lämplig gallringsmall. Korrigera om nödvändigt.
Tankar du sedan bilen med HVO, kan du åka med den klimatsmart till gallringen. Då orkar du längre och får mer gjort. 👍
Skogsola skrev:Gör som Torbjörn säger men största klimatinsatsen gör du om du tar cykeln istället för bilen till avverkningen.
Låggallra! Lär dig att använda ett relaskop och kolla med jämna mellanrum vilken grundyta du ligger på efter gallringen och stäm även av mot lämplig gallringsmall. Korrigera om nödvändigt.
Tankar du sedan bilen med HVO, kan du åka med den klimatsmart till gallringen. Då orkar du längre och får mer gjort. 👍
#705531Tack!
Torbjörn skriver "Om beståndet är välröjt räcker det oftast med en tidig gallring." Det låter bra, röja ordentligt och sedan bara en gallring.
Borde inte de extra kubikmetrarna som blir kvar, utan fler gallringar, väga mycket tyngre än vilket bilbränsle jag använder? Lite googling säger att en liter bensin skapar runt 2,4 kg CO2 och att en kubikmeter skog innehåller 730 kg CO2. Då borde 45 m3 extra som står kvar och växer motsvara nästan 14 000 liter bensin. Jag behöver cykla 20 000 mil för att spara in det. Per hektar.
Det känns som att det är mycket viktigare hur jag gallrar än hur jag reser.
Torbjörn skriver "Om beståndet är välröjt räcker det oftast med en tidig gallring." Det låter bra, röja ordentligt och sedan bara en gallring.
Borde inte de extra kubikmetrarna som blir kvar, utan fler gallringar, väga mycket tyngre än vilket bilbränsle jag använder? Lite googling säger att en liter bensin skapar runt 2,4 kg CO2 och att en kubikmeter skog innehåller 730 kg CO2. Då borde 45 m3 extra som står kvar och växer motsvara nästan 14 000 liter bensin. Jag behöver cykla 20 000 mil för att spara in det. Per hektar.
Det känns som att det är mycket viktigare hur jag gallrar än hur jag reser.
TS
#705576Björk: 2 m3 fast = 4 m3 lös = 1000 kg = 4150 kWh (torr)
Diesel: 1 m3 = 800 kg = 10 000 kWh
5 m3 fast ungefär samma som 1 m3 diesel.
Diesel: 1 m3 = 800 kg = 10 000 kWh
5 m3 fast ungefär samma som 1 m3 diesel.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).