Skogsfastigheter

Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

10 inlägg 2102 visningar 3 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

Skogsvaktaren  
#582102 Sossarna med januariöverenskommelsen med centern ska stärka äganderätten och luckra upp strandskyddet.
Ett betänkande ska lämnas i november 2020.

https://www.regeringen.se/pressmeddelan ... i-grunden/

”Jag" saknar en diskussion om allemansrätten kontra EU:s konvention om egendomsskydd. Sverige har ju förbundit sig att följa denna konvention. Rådighet över sin egendom är tveklöst en mänsklig rättighet, till skillnad från strandskydd och allemansrätten.

Markägaren har idag en mycket svag ställning emot myndigheternas påstådda allmänintresse. Markägarens rådighet över sin egen mark måste därför stärkas upp rejält och myndigheternas (”allmänintressets”) makt över markägarens egendom måste minska i motsvarande grad. Markäganderätten är faktiskt en mänsklig rättighet, till skillnad från allemansrätten.

Detta gäller inte minst i den skandalomsusade strandrätten, där myndigheternas självsvåldiga agerande mot drabbade markägare får närmast löjeväckande proportioner.

Krav på stängselgenombrott, förbud mot att klippa befintlig gräsmatta, förbud mot att ställa ut möbler på egen brygga, tvång att sätta upp en särskild informationsskylt om att allmänheten är välkommen till den högst privata bryggan...

Sådan myndighetsutövning är dels direkt vårdslös (vilket är åtalsbart), dels ett enormt slöseri med allmänhetens skatte-medel. Dessutom orsakar det drabbade markägare onödigt lidande och dryga kostnader.

Markägaren måste självfallet vara sakägare i alla ärenden, som rör markägarens mark och egendom. Sålunda måste markägaren ha rätt att överklaga alla eventuella tillstånd för t.ex. kommersiell verksamhet, som berör markägarens marker.

Markägarnas rådighet över sin egen mark måste stärkas, där den godtyckliga allemansrätten bara är en del. Myndigheterna tar helt inte någon hänsyn till markens höga ekonomiska värde i sin myndighetsutövning, samtidigt som markägaren får ta alla direkta och indirekta kostnader för att tillfredsställa myndigheternas nyckfulla krav.

Det vore därför lämpligt att på allvar låta EU-domstolen pröva om dagens strandskydd/allemansrätt egentligen är förenlig med EU:s konvention om mänskliga rättigheter och egendomsskydd. Då tror jag definitivt att allemansrätten skulle få dra det kortare strået.

Tyvärr har ju markägaren traditionellt straffats mycket hårt genom markkonfiskation i form av biotopskydd, naturreservat, Natura 2000, strandskydd, jägarintressen, missbruk av allemansrätt av turist och bärföretag etc.

Det kommer att ta lång tid innan politik-programmen kan tvätta bort hotet om statliga konfiskationer i naturvårdens namn.”
Dagens bestämmelser om strandskydd skulle göra det enklare att bygga på landet. Med starka restriktioner för högexploaterade områden, men med bättre möjlighet att få dispens utanför tätorter skulle landsbygden gynnas.

Så var det tänkt. I stället blev konsekvenserna orimliga för markägare och företagare. Förändringar behövs men dessvärre är de förslag som regeringen presenterat helt otillräckliga.

För att ha en chans att få dispens från gällande strandskyddsbestämmelser måste markägaren kunna påvisa något av lagens sex särskilda skäl. Skälen ger dock inte plats för att väga in vare sig att stranden ligger i glesbygd eller att området saknar betydelse för friluftslivet. Vanligen finns ingen dispensmöjlighet ens vid de minsta tjärnarna och bäckarna.

Snarare än att begränsa byggandet i storstadsnära kustområden lägger bestämmelserna en blöt filt över den landsbygd som vill utvecklas. I ett glesbebyggt område utan specifika värden att bevara är det föga rimligt att inte ha möjlighet att bygga sig ett hem, eller ens ett skjul eller en grillplats, om det ligger en liten bäck inom 100 meter.

Tvärtemot sitt syfte missgynnar bestämmelserna landsbygden och strandskyddet har blivit ett stort hinder för rationell markanvändning. Ändå vill flertalet länsstyrelser utvidga skyddet ytterligare på många platser – upp till 300 meter från ett vattendrag.

En liten ljusglimt finns dock. Regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå förändringar som gör det möjligt att undanta bäckar som är mindre än två meter breda och sjöar under en hektar från strandskyddet. Det är bra, och det är viktigt att Naturvårdsverket tar uppdraget på allvar, även om det är långtifrån tillräckligt för att göra strandskyddet rimligt för enskilda eller för en positiv landsbygdsutveckling.

Ett fungerande strandskydd kräver större hänsyn till enskildas rätt och möjlighet att få dispens om värdet av att bevara en miljö intakt är lågt. Utvidgningar upp till 300 meter måste ske restriktivt och vara välmotiverade. Markägare som drabbas när länsstyrelser vill utvidga skyddet måste få chans att argumentera – och inte få beskedet via en kungörelse i lokaltidningen som ofta är fallet i dag.



   TS
Ta hjälp av Nordeas skogsspecialister, vi finns på sju platser i landet.
Avatar Fallback

Re: Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

skogaliten  
#582118 "Krav på stängselgenombrott, förbud mot att klippa befintlig gräsmatta, förbud mot att ställa ut möbler på egen brygga, tvång att sätta upp en särskild informationsskylt om att allmänheten är välkommen till den högst privata bryggan..."

Har du några vettiga källor till ovannämnda påståenden?

Användarvisningsbild

Re: Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

Skogsvaktaren  
#582119 Enligt de senaste årens rättspraxis så är utemöbler, flaggstänger, rabatter, planteringar, båtar på land, gräsmattor privatiserande och ett brott mot strandskyddsbestämmelserna om de tillhör ägarna. Tillhör de däremot någon som utnyttjar marken allemansrättsligt så är de ej privatiserande.

Det finns massor av domar från mark- och miljödomstolen samt mark- och miljööverdomstolen där fastighetsägarnas problem tydligt framgår.
Privat mark anses vara privatiserad när den ser privat ut. Beroende på när i tiden det skett så är det tillåtet eller otillåtet. Om privatiseringen påbörjades på den tiden det var lagligt att utnyttja sin mark för egen rekreation och friluftsliv så ingår den delen av marken i hemfridszonen under förutsättning att hemfridszonen inte blir för stor för då ingår den inte i hemfridszonen och är då olaglig och måste tas bort. Men om däremot någon som utnyttjar marken allemansrättsligt glömmer kvar solstol och bord så är det inte olagligt, för någon annan än markägaren kan inte privatisera privat mark.

Rent språkligt kan man inte privatisera privat mark eller kommunalisera kommunal mark däremot kan man kommunalisera privat mark och privatisera kommunal mark.

Var det svårt att läsa? Lite väl snurrigt? Det är precis vad det är.

Många kommuner går runt längs med stränderna och förelägger fastighetsägaren vid vite att ta bort utemöbler, rabatter m.m. och utgår från att de är olagliga. Det här är oerhört kränkande för fastighetsägaren att inte längre kunna nyttja fastigheten så som de tidigare har gjort.
Privatiseringsproblemen är störst vid de sommarstugägare som inte äger remsan mellan tomten och stranden som ägs av en annan markägare (stamfastighet/näringsfastighet) men ligger nära vattnet, där sker en annektering och privatisering av sommarstugägare av annans mark ( privat eller kommunal ). Denna privatisering borde i första hand stävas genom tillsyn men är ytterst ovanligt i kommunerna.

De som är markägare med strand och vatten område har köpt den, bebyggt den utifrån ett ostört leverne. Den rätt som en gång givits dem för all framtid och som de betalat för kan inte i en rättsstat tas ifrån dem utan ersättning.

Många är de fastighetsägare som helt felaktigt av myndigheter har tvingats till åtgärder att ta bort utemöbler, flaggstång, gräsmattor med hot om eller vid vite. Dessa åtgärder får dessutom konsekvenser för fastighetsägarens framtida användning då det blir svårare att hävda att hela fastigheten är ianspråktagen.

Myndigheterna har säkert inte medvetet lurat fastighetsägarna men deras okunskap har lett till stort lidande för de fastighetsägare som drabbats.

Om lagen istället medgav att man i glesbygden fick en rätt att bygga 10 % av stränderna så skulle ett ”först till kvarn” snabbt leda till nya etableringar där det så väl behövs. Den som är villig att satsa en krona på ett hus som enligt statistiken är värd mindre än en krona har troligen bra idéer som kommer att gynna kommunen. Det kan heller aldrig överutnyttjas för någonstans går gränsen för när ett samhälle inte längre är glesbygd. Strandskyddets syfte påverkas inte heller då det fortfarande finns god tillgång till stränder för friluftsliv och 90 % bevarat av goda livsvillkor för områdets djur- och växter.
I Arjeplog skulle varje invånare kunna ha tre sjöar och mer än fem kilometer strand var att bosätta sig intill. Då är det inte rimligt att samma regler ska gälla i Arjeplog som på Marstrand eller Sandhamn. Ett strandskydd behövs i många områden, men inte i hela Sverige.

Miljömålet ”levande sjöar och vattendrag” innehåller även att friluftsliv skall värnas, det är det enda miljömålet och bara i den delen som strandskyddet tillför något. Bostäder har krav på total rening av fekalier medans friluftsmänniskornas släpps ut utan någon som helst rening. Ett ökat friluftsliv ökar tillförseln av kväve och fosfor till vattnet och är i sammanhanget en stor bidragande källa till övergödning. Miljömålet ”Ingen övergödning” missgynnas av strandskyddet och det ökade friluftslivet. Det är de boende och deras livsgärningar som gör skärgården levande, friluftsmänniskan är en betraktare av det.

Idag möts landsbygden av höjda skatter och regelkrångel, istället för att ta till vara på det entreprenörskap, den kreativitet och den innovationskraft som finns. Istället för att kunna nyttja sin skaparkraft och förverkliga idéer tvingas människor lägga energi på byråkrati och stelbenta myndigheter. Landsbygden behöver mer frihet, inte mer pålagor.

Det är helt på tok idag att med hänvisning till allemansrätt så bedrivs kommersiell vinstdrivande näringsverksamhet på andras näringsfastigheter utan tillstånd från markägare och i strid med grundlagen. helt obegripligt vansinnigt.

Det finns det starka grupper som vill utvidga allemansrätten till att omfatta organiserat friluftsliv och kommersiell verksamhet. Ingår det eller ingår det inte i allemansrätten? Störa markägaren? = här är det många grupper som vill utmana markägarna och bestämma när de anser att markägaren har rätt att känna sig störd. Det finns grupperingar som anser att markägaren inte har större rätt till markens avkastning än vad allmänheten har.
Förstöra, är att en skada uppstår när det blir tydliga spår av människors närvaro som stigar men de som vill utvidga allemansrätten vill inte att det skall ses som en skada. Man säger att gränsen får prövas rättsligt men det är inte möjligt av flera skäl som tar för lång tid att gå in på här. Om allemansrätten finns ingen enhetlig syn på vad allemansrätten omfattar eller inte och därmed så får man utgå från att helt olika informationer om vad allemansrätten innebär lärs ut.

Den 1 jan 2011 blev det fritt att ta privat mark i anspråk utan någon ersättning

Det grundlagsskydd som äganderätten har i Regeringsformen 2 kap 15 § stycke 1 och 2 försvinner helt genom samma paragrafs stycke 3 och 4.

Ändringen av RF 2:15 3 st. som trädde i kraft den 1 jan 2011 om att det är fritt att ta privat mark i anspråk för hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl utan att ersätta markägaren har gett Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner rätt att annektera privat mark och hindra ägaren att ha ett ”normalt” boende. Vi får rättsfall efter rättsfall som bekräftar detta.
:d

   TS
Avatar Fallback

Re: Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

Brorsan  
#582253
skogaliten skrev:"Krav på stängselgenombrott, förbud mot att klippa befintlig gräsmatta, förbud mot att ställa ut möbler på egen brygga, tvång att sätta upp en särskild informationsskylt om att allmänheten är välkommen till den högst privata bryggan..."

Har du några vettiga källor till ovannämnda påståenden?


Jag har läst igenom många av domarna i strandskyddsärenden, både miljödomstolen och miljööverdomstolen, - där finns dom flesta av dom uppräknade fallen plus många andra märkliga fall.
Olle

Avatar Fallback

Re: Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

skogaliten  
#582277
Brorsan skrev:
skogaliten skrev:"Krav på stängselgenombrott, förbud mot att klippa befintlig gräsmatta, förbud mot att ställa ut möbler på egen brygga, tvång att sätta upp en särskild informationsskylt om att allmänheten är välkommen till den högst privata bryggan..."

Har du några vettiga källor till ovannämnda påståenden?


Jag har läst igenom många av domarna i strandskyddsärenden, både miljödomstolen och miljööverdomstolen, - där finns dom flesta av dom uppräknade fallen plus många andra märkliga fall.
Olle


Men så bra!

Kan du då länka till källor, rättsfall brukar ju finnas på lawline eller liknande.

Tills jag sett vederhäftig fakta, alltså inte åsikter och icke vederlagda påståenden som ovan hos TS, så har jag svårt att bilda mig en uppfattning.

btw, bodde själv i Värmdö kommun för en 30 år sedan. Gissar att du också huserar där?

Ju fler Stockholmare som flyttatade ut, desto värre blev det med överbefolkning, hänsynslöst beteende i skogen/naturen, och vansinniga byggnationer (ibland undrade man hur de där utflyttarna kunde få bygglov, när vi själva hade svårt att få det).

Till slut flydde jag skärgården, och flyttade till mer beskogade trakter, i Götaland, där mängden "Stockholmare" är betydligt lägre.

I vissa delar av kommunen/skärgården, så fanns det goda skäl att ge sig på enorma bryggor byggda i strid med de flesta bestämmelser, inklusive på samfälld mark, plank byggda tvärs över befolkningens traditionella stigar (också samfälld mark), muddring för att åstadkomma "segelbåtsdjup" (utan tillstånd, på annans vatten) m.fl. dumheter, påhittade av "Stockholmare".

Så jag vill nog se vad som egentligen ligger bakom de rättsfall du refererar till.

Så länge jag inte läst dessa, så misstänker jag att det kan ligga flera olika sorters saker bakom, varför någon t.ex. skulle tvingas ta bort en flaggstång, riva ett staket, eller för den delen sluta klippa en gräsmatta.

Äganderätten till marken kanske inte var så odisputabel i dessa fall?

Avatar Fallback

Re: Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

Brorsan  
#582280 M 5366-17
M 10705-16
M 5601-16
M 2617-16
M 5811-16
M 11556-15
M 10598-14
M 6221-14

Avatar Fallback

Re: Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

skogaliten  
#582317
Brorsan skrev:M 5366-17
M 10705-16
M 5601-16
M 2617-16
M 5811-16
M 11556-15
M 10598-14
M 6221-14

När jag läser några av målen, så har de ingen som helst relevans för Jord- och Skogsbrukare?

De handlar om fritidsboende Stockholmare i skärgårdsmiljö?

Kom igen, bättre kan du.

Det är värre när kommunen börjar ge sig lantbrukets driftsbyggnader t.ex. för att de finns för nära ett grävt men vattenförande dike.

Fritisboende i Skärgården, och deras "bryggor" och "Förrådshus" (oftast bostadhus som man försöker kalla för förråd), är inte relevanta.

Avatar Fallback

Re: Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

Brorsan  
#582423
skogaliten skrev:
Brorsan skrev:M 5366-17
M 10705-16
M 5601-16
M 2617-16
M 5811-16
M 11556-15
M 10598-14
M 6221-14

När jag läser några av målen, så har de ingen som helst relevans för Jord- och Skogsbrukare?

De handlar om fritidsboende Stockholmare i skärgårdsmiljö?

Kom igen, bättre kan du.

Det är värre när kommunen börjar ge sig lantbrukets driftsbyggnader t.ex. för att de finns för nära ett grävt men vattenförande dike.

Fritisboende i Skärgården, och deras "bryggor" och "Förrådshus" (oftast bostadhus som man försöker kalla för förråd), är inte relevanta.


Lantbruk skogsbruk och fiskerinäringarna är undantagen som inte behöver strandskyddsdispens.
Sådana ärenden har jag inte tagit upp.
Läser du fler domar ser du att rena jord och skogsbruksärenden inte tas upp i domstolarna utan skickas tillbaks till kommun/ länsstyrelse.
Vill du som jordbr, skogsbr fiskare göra din verksamhet lönsammare genom att anlägga något som inte kan hänföras till de tre grupperna är det kört.
Vill jag dessutom bygga någon byggnad på min egen ägandes tomt så blir det nej! Jag äger marken bor på platsen har verksamheten på platsen men har inte nyttjanderätt på grund av att det ligger för nära vattnet, dessutom 300 m strandskydd, det mesta av fastigheten ligger inom strandskyddet. Själv har jag inte sökt något mer bygglov ännu då jag inser att det är meningslöst med de tjänstemän som nu arbetar på kommunen.
Om du inte tycker det är relevant får stå för dig. fritidsboende eller bofast spelar ingen roll, domarna visar på en usel lag som inte har något berättigande i en rättsstat.
Dessutom så har tjänstemännen på kommun och länsstyrelse stor makt genom eget tyckande - ej likhet inför lagen.
Skogsvaktaren har inte preciserat att det inte skulle gälla fritidsboende, några av fallen gäller säkert det men det var inte det tråden handlade om.
Den handlar om en usel lag som måste ändras i grunden.

Användarvisningsbild

Re: Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

Skogsvaktaren  
#582450 Det finns ett stort och utbrett problem med strandskyddet i dag vilket tydligt har framkommit i massmedia, skrivelser till politiska beslutsfattare, domstolsärenden. Problemet är mellan fastighetsägare och myndigheterna.
Vad beträffar fastighetsägaren så tar myndigheterna inte hänsyn till framtida behov att kunna ställa om driften eller näringsutövningen för att möta marknadens behov av näringar och tjänster.
Inom ett strandskyddsområde får inte
1. nya byggnader uppföras,
2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
Ändringen av Regeringsformen 2:15 3 st, som började gälla 1 jan 2011 och innebär att markägaren inte kan kräva ersättning, har varit helt avgörande för tillsynsmyndigheternas tillvägagångsätt. Där startade klappjakten på fastighetsägarna, de skulle inte längre åtnjuta lyxen av egen strand. Deras brott var att de har privatiserat sin egna mark. Med hot om vite skulle de nu ta bort allt som kan glädja en sjötomtsägare. Här startade konflikten mellan markägare och myndigheternas samt friluftsorganisationernas syn på allemansrätten. Innan det blev brottsligt att privatmark fick se privat ut fanns det en förståelse och acceptans för allemansrätten.

Det finns massor av domar från mark- och miljödomstolen samt mark- och miljööverdomstolen där fastighetsägarnas problem tydligt framgår.

Enskilda har ofta god kännedom om allemansrätten, att de får nyttja privat mark utan att störa eller förstöra och håller ett integritetsavstånd på minst 70 meter från byggnader med undantag från bodar och båthus som ligger mer än 70 meter från bostadshusbebyggelsen. Här föreligger väldigt sällan problem.
Friluftsorganisationerna arbetar aktivt med att ändra allemansrätten genom att förflytta sedvanas intigritetsavstånd från 70 meter till ett mycket kortare avstånd samt att införa att marken inte får se privat ut. Myndigheterna stödjer denna viljeinriktning men den är varken förankrad hos den breda allmänheten eller fastighetsägarna.

Äganderätt till fast egendom – Den som äger mark har full rådighet över sin mark, även strandskyddsområde, men får tåla vissa inskränkningar, att allmänheten får färdas över marken, plocka vilda bär och svamp för husbehov men inte störa eller förstöra.
Enligt myndigheterna är strandskyddsområde lika med allmänplats. Fastighetsägaren har ingen rådighet över strandskyddsmark. Allmänheten har alltid bättre rätt till strandnära mark än fastighetsägaren.

Privatisering – myndigheterna uttrycker att fastighetsägaren privatiserar när han på sin privata mark, klipper gräs, planterar buskar, träd och blommor, ställer ut trädgårdsmöbler eller rensar bort sly, tar bort självsådda buskar eller fäller träd inom strandskyddsområde och andra platser som enligt myndigheten är ”allemansrättsligt” tillgängliga.
Privat mark är privat och kan inte privatiseras däremot skulle den kunna kommunaliseras, vilket tycks vara vad myndigheterna vill. Med det undantaget att det på dessa platser skall få växa igen.
Kommunal mark är kommunal och kan inte kommunaliseras däremot så finns det platser där privata annekterar kommunalmark och därigenom privatiserar kommunal mark. Här borde kommunerna vara mer aktiva och beivra olagliga privatiseringar. Strandskyddsområdet bedöms olika av kommunens tjänstemän
Privata strandskyddsområden - här får inget planteras, tas bort, bänkar och bord ställas ut.
Kommunala strandskyddsområden - här får gräs klippas, blommor, träd och buskar planteras och bänkar ställas ut.
Samma lagstiftning gäller såväl kommun som privat. Ingen författning föreskriver att privat mark som är allemansrättsligt tillgänglig inte får se privat ut.

[b]Myndigheternas förbud för privata markägare att vårda sin fastighet i strandskyddsområde strider mot PBLs (plan och bygglagens) krav på att man som fastighetsägare måste vårda sin mark. [/b]

Strandskyddet innebär att skärgård, kustområden och områden runt våra sjöar inte får bebyggas eller brukas såsom det tidigare har gjorts, vilket är syftet med bestämmelserna. Det innebär att den mark som har brukats (på annat sätt än jord och skogsbruk) och därmed skapat den rika floran av växter och djur nu kommer att gå förlorad. Det blir artfattigare längst alla strander. Då det inte finns möjlighet för kommande generationer skärgårdsbor att bli kvar då det råder totalt byggstopp och de få bostäder som finns idag kommer bli så exklusiva att skärgårdsborna inte har råd så leder det till en avbefolkning och ödeläggelse av skärgården. Ett stort svenskt kulturarv med skärgårdliv såsom sommarnöje eller fiske och jordbruk går i graven till förmån för friluftslivet. Med ett övergivet skärgårdsliv minskar intresset för friluftsliv.

Strandpromenader är det största hotet mot djur och växter i strandzonen p.g.a. människors aktiviteter i strandzonen. Människor skrämmer bort många häckande fåglar och trampar sönder växter.

[b]Det framgår att strandskyddets tillämpning är politiskt styrd vilket faller tillbaks på allemansrätten. Det är mot såväl den politiska ordningen, demokratin, som den rättsliga ordningen att tjänstemän utifrån politisk vilja skall idka tillsyn p.g.a. avsaknad av tillämplig lagtext[/b]
Kommunernas allmänna kontroll av att lagstiftningen upprättshålls faller inom kommunens allmänna uppgifter som skall bekostas med skattemedel. Först om någon begår något brottsligt kan avgift tas ut. Men det är ytters känsligt när det oftast handlar om" privatisering" som är en tolkningsfråga. Att både ge sig själv som myndighet tolkningsföreträde och direkt befästa tolkningen med avgifter kan leda till att människor helt felaktigt rättar sig efter myndighetens beslut.

Samma person som överprövar strandskyddsdispenser på länsstyrelsen har en ledande ställning och är initiativtagare till Naturskyddsföreningens aktiva arbeta att anmäla alla sjötomtägare som har möbler eller klipper gräset för att de har privatiserat sin mark. Markägare känner sig rättslösa, oskyldigt dömda och fråntagna sitt liv.

Fri passage är enligt Naturvårdsverket något annat än allemansrättsligt tillgängligt.
Stränderna är allemansrättsligt tillgängliga därmed gäller att det inte får störa eller förstöra. En väl upptrampad stig är en skada och då måste en fastighetsägare få vidta åtgärder för att begränsa skadan. En privat mark kan aldrig få användas av en kommun som strandpromenad, för den blir aldrig en kommunal tillgång.
Hur skall den fria passagen kunna utnyttjas? Hur skall friluftsmänniskan kunna veta att på fastighet B finns det en fri passage men ej på fastigheten C-E däremot på fastigheten G. Markägaren får inte sätta upp skyltar att deras mark är privat, då kan ju ingen annan få sätta upp skyltar på markägarens mark att den är allemansrättsligt tillgänglig.

Villkor att staket skall uppföras.
Om du får så måste du ge, myndighetskorruption (?) Det är ju troligt att allmänheten tror att marken utanför ett staket inte är privat. Vad har då fastighetsägaren för rätt kvar till denna mark? Rådighetsinskränkningar får inte gå längre än vad som är nödvändigt för att strandskyddets syfte skall uppnås. Däremot har fastighetsägaren kvar alla skyldigheter med ansvar för skador på tredje man, teckna försäkringar, städa, sköta marken i den omfattning som myndigheten beslutar att ägaren skall utföra. Staketet är en direkt konfiskering av fastighetsägarens mark.

Det anses vara direkt felaktigt att hävda att jordbruksmark är i anspråktagen mark. Kommentar: Men det är just vad det är. Brukas åker är det direkt olämpligt att gå där. Allemansrättsligt tillgänglig är den då snön ligger. Många grödor kan endast den som verkligen vet vad som är sått se att det växer där under den känsligaste perioden då den kommer upp. Är det då i ett område med relativt stort allmänintresse att gå där så är det direkt olämpligt. Varför strandskyddsdispens vid en åker??? Strandskyddet gäller ju ändock inte för själva jordbruksverksamheten och allemansrätten gäller ändå.

Grundidén att dispens skall ges till turistverksamhet, friluftsorganisationer och dyl. skapar ingen levande landsbygd. Tillåter man uppförandet av en turistanläggning så finns det inga garantier för att den inte ombildas till en privat bostad.
Det enda som kan utveckla landsbygden i grunden är fler bostäder och folk med nybyggaranda.
Det är enskilda individer som skapar arbeten som bidrar till samhällsekonomin. Enskilda behöver någonstans att bo. Där de bor skapar de arbetsplatser och bidrar till samhällsutvecklingen. Turistnäringen är sällan lönsam. STF som i årtionden har bedrivit övernattningsmöjligheter i nationalparker, naturreservat och på andra platser har mycket svårt att få verksamheten att gå runt. Den som reser för att idka friluftsliv har all utrustning med sig och vill veta att den håller, får plats, inte väger mer än nödvändigt o.s.v. endast om något går sönder eller försvinner köper
friluftsmänniskan något på plats och bidrar till ortens försäljning

[b]Strandskyddets syfte skall alltid prövas och i glesbygden skulle det räcka med att det är glesbygd,
därmed blir det färre tolkningsproblem och lättare att få en levande landsbygd. [/b]
Alla möjligheter till öka strandskyddsdispenser leder på sikt till ökat byggande.
Lättnader vid mindre sjöar och vattendrag löser problemet att det annars råder strandskydd över gigantiska områden då det i vissa län rinner en bäck eller finns en sjö inom varje 200 meter och där med gör all mark till strandskyddad mark. Kanske att man på en större gård skulle kunna hitta en fläck som inte är strandskyddad men som då ligger långt från befintliga vägar och infrastruktur och därmed ur alla synvinklar är mindre lämplig att bygga på. Då har strandskyddsinstrumentet gjort stor skada istället för att skapa någon vinst.

Ett småhus med egen strandtomt genererade i genomsnitt ett ökat värde på 5.1 miljoner i jämförelse med ett småhus som saknade strandtomt.” Kommentar: Det är detta värde som konfiskeras med hjälp av strandskyddet. Det är en gigantisk nationalekonomisk förlust, är det värt det för de sista 14 % strand åt friluftslivet? De som bebor dessa hus har idkat friluftsliv på sin fastighet som varit positivt för deras hälsa. När nu den möjligheten undandras dem så inträder ohälsa.

Fastighetsägarens intresse och näringsidkarens behov Det finns en risk i att det ligger en värdering i valet av orden behov och intresse men såväl näringsidkaren som fastighetsägaren ser ett behov att göra en åtgärd och det ligger i bådas intresse att få tillgodose behovet. Såväl fastighetsägarens som näringsidkarens genomförande av åtgärd skapar arbetstillfällen i förhållande till åtgärdens storlek. Många gånger är fastighetsägare och näringsidkare synonymt. Alla jord- och skogsbruks fastigheter är näringsverksamhet, många fastighetsägare hyr ut lägenheter/lokaler/ mark och är därmed näringsidkare. Det finns ingen skillnad i önskan att anlägga, vilket behov det skall fylla eller tillgängligheten för allmänheten. Såväl näringsidkaren som privat fastighetsägare bestämmer i vilken utsträckning de tillåter allmänheten tillträde, där allmänheten inte enligt allemansrätten har tillträde. Näringsidkaren har dock en mer omfattande rätt att stänga av områden p.g.a. olika risker. Lagstiftningen bör använda samma ord för fastighetsägare och näringsidkare, behov eller intresse.

Problemet har återspeglat sig i en rad bedömningar av länsstyrelser och överprövande instanser för fastighetsägare då de har hänvisat till fastighetsägarens behov av att få bygga/anordna något så har myndigheten skrivit att fastighetsägarens behov inte har någon relevans i strandskyddsdispens prövning. Sedan gör myndigheten en proportionalitetsprövning, mellan fastighetsägarens intresse och de allmännas intresse. Då fastighetsägarens behov, som alltid utgörs av fastighetsägarens intresse, inte får ligga till grund vid bedömningen så blir avvägningen till det allmännas fördel.

Kommunerna har givit sig själva dispenser och byggt enorma bostadsområden i strandområden. Hammarby sjöstad, Henriksdals hamnen, Alvik, Gåshaga, AGA- Lidingö, Hägernäs, m.fl. bara i Stockholmsområdet. Det behövs fler analyser och ytterligare underlag för att dra några slutsatser gällande strandskyddsreglernas konsekvenser för fastighetsägare och näringsliv. Kommentar: Det är klart synligt att mark som inte får bebyggas och inte inom överskådlig tid kommer att få bebyggas endast blir en belastning för ägaren som har skyldigheter och inga rättigheter. En lucktomt är enligt lagstiftningen till för kommunen och dess invånare för att de skall kunna ta sig ner till stranden. Det finns en begränsning - den privata marken får inte skadas men det finns inget medel fastighetsägaren kan ta till för att hindra skada. I en dom där skada konstateras borde markägaren kunna hindra ytterligare belastning genom att sätts upp ett staket. Det enda skäliga är att kommunen löser in lucktomter som de vill använda för kommuninvånarnas möjligheter att komma till strandområde som de annars inte kan komma till. Kommunen har en gång tiden tagit betalt för marken och gett bort rätten till den då kan de inte senare ta tillbaks rätten utan att betala för marken.

[b]Hur värderar man känslan av att äga mark men inte ha rätt att nyttja den på annat sätt än allemansrättsligt. Känslan av att ha betalat pengar för sjötomt utan att ha få någon motprestation, skyldighet att städa annars kan vite utkrävas och att betala försäkringar för något andra har större rätt till är tung. [/b]
Så länge fastighetsägaren fick utveckla sin dröm så vårdade han marken, därav mångfalden men när hen inte längre få göra något så tvingas hen se sin dröm och mark förfalla.

[b]Strandskyddet innebär i princip ett totalt förbud för allt, utan att ersättning ges till den förlorande markägaren. [/b]
:d

   TS
Avatar Fallback

Re: Strandskyddet skall luckras upp enligt januariavtalet.

torpöbo  
#582549 I småkommuner är avsaknaden av fysisk planering stor. Man blir glad bara nån vill bygga. Ett effektivt sätt att försvåra för de agrala näringarna. I kommunen där jag växt upp är strandlinjen bebyggd med 15 hus sedan 500 meter strand sedan 15 hus igen... tycker större krav på fysisk planefing ska gälla med förtätning och att ny bebyggelse måste utgå från befintlig. Som det är nu kör man i diket främst gällande infrastruktur.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).