sön 31 mar 2019, 01:01#559539
Jag har en fundering angående hur förvärvstillstånd utdelas av länstyrelsen i glesbygd.
Jag har läst hela laga skifte från mitten av 1800-talet för min hemby. (Jag rekommenderar för övrigt att gå in och kolla där för era egna hembyar, det finns mkt intressanta handlingar och kartor som man kan hitta där. Bra av Lantmäteriet att de digitaliserat gamla förrättningar och kartor från innan 1928 och gjort det tillgängligt.) På 1850-talet fanns det 6 bönder som då delade på ca 2000 ha skog i byalaget. I dag finns det bara en bybo som äger över 100 ha skog. Situationen är att ett skogsaktiebolag köpt upp 5 hemman om totalt ca 900 ha. Ytterligare ca 300 ha har i två köp på 1800 resp tidigt 1900-tal köpts upp av SCA.
Jag förstår att andra regler gällde på 1800-talet när det aktiebolag som senare blev SCA köpte det första skiftet och att de senare på 1900-talet genom en bytesaffär med domänverket kunde köpa upp det andra skiftet på en exekutiv auktion. De 5 köpen som gjorts i modern tid, det första på 80-talet och övriga sedan 2000-talet, har jag dock svårt att förstå varför de tillåtits. Bör inte nuvarande regler stoppa aktiebolag från att köpa upp privat skogsmark i glesbygd? Varför utdelar länstyrelsen förvärvstillstånd i sådana här fall? I det enskilda exemplet i vår by är det uppenbart hur det utarmat byn på ansvarstagande byamän (män/kvinnor) som tänker långsiktigt med allt det innebär och deltar i vägföriningar, jaktlag o.s.v.
Om någon som har insikt i den här frågan kan utveckla hur regelverket fungerar så vore jag tacksam.