Sida 1 av 1

Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 01:13
av Fjällskog
Hej alla. Där min skogsfastighet är belägen är det privata vägar. Jag har ett grannskifte med staten, lantmäteriet kontaktade mig och vill ha ett servitut på ca 1600 meter privat väg jag äger. Jag sa att de kan få ett muntligt godkännande av mig för att nyttja den för inspektioner. De vill dock ha det inskrivet, dvs nyttjanderätt. Går jag på en nit om jag skriver under? Förpliktar det mig något att skriva in ett servitut som belastar min fastighet?

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 06:57
av jannee
Ett servitut är ALLTID en belastning, ingen positiv belastning.
Mitt råd är att undvika belastningar så långt det går.
Ex är luftledningar, tidigare gällde bara en smal gata numera breddar de gatan lite hur som helst.
Du lär aldrig få veta hur mycket trafik det i framtiden ämnas bli på din vägstump och vem som ska stå för underhållet.
Ett servitut är som att ge bort ett finger, och har man gett bort ett finger vill de kanske snart också åt hela handen.
Vägen kanske ska breddas så att de kommer fram med sina vindkraftverk eller något liknande.

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 08:51
av åberg
Kan man ta med i servitutet vilken trafik som till tillåts på vägen? Står det att dom bara får nyttja för inspektioner så är det väl inte nåt sämre med servitut än ett muntligt avtal som säger samma sak?

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 10:04
av Mellberg
Ett servitut innebär att du i princip ger bort vägen och det är för evigt.

En nyttjanderätt kan villkoras i tid och årlig ersättning mm. kan ingå.

Vilken statlig ägare är det fråga om? Varför vill man ha rätt att använda din väg, ändamål? Har ni någon form av överenskommelse idag?

Var i landet befinner vi oss.

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 10:46
av Fjällskog
åberg skrev:Kan man ta med i servitutet vilken trafik som till tillåts på vägen? Står det att dom bara får nyttja för inspektioner så är det väl inte nåt sämre med servitut än ett muntligt avtal som säger samma sak?


För inspektioner och underhållsarbete.

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 10:56
av Fjällskog
Mellberg skrev:Ett servitut innebär att du i princip ger bort vägen och det är för evigt.

En nyttjanderätt kan villkoras i tid och årlig ersättning mm. kan ingå.

Vilken statlig ägare är det fråga om? Varför vill man ha rätt att använda din väg, ändamål? Har ni någon form av överenskommelse idag?

Var i landet befinner vi oss.


Naturvårdsverket, västerbotten, saknas överenskommelse idag - mer än mitt muntliga godkännande till 2 inspektioner per år på deras fastighet som ligger längs min privata väg. Jag ligger granne till ett naturreservat och för att komma till reservatet måste man passera min väg.

Naturvårdsverket hävdar att de enbart kommer göra inspektioner och naturvårdsåtgärder om de får ett till ett servitut, det jag dock är rädd för att trafiken kommer öka väsentligt om jag godkänner servitutet, detta på grund av ökad turism - och genom att underteckna servitutet är jag rädd att det förpliktar mig att underhålla vägen för denna turismnäring. För detta vill de inte betala någonting, de hotar med att göra ett officialservitut av vägen om jag inte godkänner.

Ser i dagsläget ingen anledning för mig att skriva under och har inte svarat på 3 månader, så lär snart komma en kallelse till förvaltningsrätten utgår jag från.

Vad jag är rädd för är helt enkelt ökad belastning på vägen, en ökad tillströmning av turister som belastar vägnätet som jag står ansvarig för, utan att få ett öre för.

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 11:06
av Brorsan
Förr kunde man sätta nästan vilka villkor som helst. Idag går nog inte lantmäteriet med på det.
Vill dom ha ett servitut kan du sätta prislappen, dom måste ju betala för rättigheterna.
När jag sålde en industri fastighet blev det en blandning av tidsbegränsade avtalsservitut och officialservitut (heter det så )på vägen, med en peng för varje.
Olle

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 11:16
av Fjällskog
Du som har lite koll, vad hade du gjort i min situation?

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 12:56
av Mellberg
Juridik är knepigt, men skriv inte på något du inte förstår konsekvenserna av.

När bildades reservatet och vilka fastigheter har man tagit mark från, samt vilken vägtillgänglighet hade "reservatsområdet" innan det blev reservat? Varför löstes inte vägfrågan i samband med bildandet?
Berörs andra fastigheter när det gäller vägfrågan?

Vad har du fått från lantmätaren egentligen?

Många frågor, men detta med vägar, är otroligt komplicerat,

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 15:11
av Brorsan
Jag har en egen väg på egen mark som jag låtit några sommarstugetomter nyttja, dom betalar en slitageavgift varje år.
Tomterna har sevitut på väg över grannfastigheten. Jag frågade lantmätaren om jag kan stänga av vägen för dom.
Det skulle jag få problem med enl Lm då vägen funnits där under ganska lång tid.
Om någon av sakägarna begär förrättning av vägen kommer Lm att bedöma lämpligheten av att utnyttja bef. servitut på grannfastigheten eller bef. väg på min mark. Min och Lm:s bedömning blev att det är lämpligast att nyttja min bef. väg.
Rent sakligt tycker jag det är rätt. Tomtägarna blir däremot skyldiga att lösa in vägmarken + bef. väg.
Det hela utmynnade i att vi kör på som förut, då kostnaden per tomt skulle bli flera hundra tusen.
Jag kan ju också begära förrättning. Det har jag i dagsläget inget intresse av. Det vill jag i framtiden kunna använda mig av om stockholmarna börjar klaga på min verksamhet e.d. då det kommer att kosta pengar om dom klagar.
En förrättning innebär ju att alla tilldelas ett andelstal enl utnyttjande. Dessa andelstal kan man ändra hos Lm om någon ändrar sitt nyttjande av vägen.

Min lekmannamässiga slutsats i ditt fall är att staten har frågat LM om vägservitut på bef väg.
Prata med en fastighets jurist om du kan hindra servitutsbildande. I annat fall, försök få så bra betalt som möjligt. Lös det genom samtal och förhandlingar.
Det är ju bättre att du får bra betalt för vägen än att pengarna går till jurister och lantmätare.

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 15:31
av Brorsan
Servitut innebär att dom har rätt att använda vägen. då ska man frivilligt komma överens om var och ens kostnader.

Gör man en förrättning får man andelstal och bildar en samfällighetsförening med styrelse och stadgar.
Vill någon inte betala går man till kronofogden.

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 23:24
av fax
Skilj mellan servitut och nyttjanderätt. Nyttjanderätter är knutet till person och vad de får göra på en annans fastighet. Servitut är en rättighet mellan fastigheter.
Det finns två sorters servitut, avtalsservitut och officialservitut. Avtalsservitut skrivs till förmån för en fastighet och belastar en annan fastighet och kan lämpligen skrivas in i fastighetsregistret för att ej glömmas bort vid en fastighetsförsäljning. En inskrivning kostar kring en tusenlapp. Ett avtalsservitut kan man skriva själv om man uppfyller kraven i jordabalken (14 kap)
Ett officialservitut görs av lantmäteriet i en förrättning både som överenskommelse och som tvång, om rekvisiten i fastighetsbildninglagen (7 kap) är uppfyllda. En förrättning kräver att någon söker och kostnaderna kan dra iväg om man inte är överens. Även om man är helt överens så är det dock inte billigt att skapa ett servitut i en förrättning.
Det är rimligt att en ersättning skall utgå för ett servitut då det innebär ett intrång och en minskning i belastad fastighets värde, men det är endast en engångsersättning som utgår för all framtid. Ett servitut kan inte innebära någon årlig ersättning. Hur stor ersättningen skall vara är en knepig fråga och är man inte överens så får lantmätaren värdera och döma. Om servitutet är för ett naturreservat så söker Naturvårdsverket och står för fiolerna.
I ett vägservitutet kan man reglera vilken trafik som skall förekomma, t ex inspektionsresor. Är det någon annan trafik därutöver, som förekommer t ex skogstransporter så får man komma överens om tillåtligheten och ersättningen särskilt med t ex slitageersättning.
I det fall det är ett naturreservat så kan det skilja på trafik om det är ett publikt reservat med många besökare eller ett reservat för vetenskapligt syfte med endast några tjänstemän och några andra nördar med gröna fjällrävenjackor och lupp som kommer. Det påverkar ersättningen.
Ett annat sätt att reglera rättigheter och kostnaderna för flera fastigheter (gäller även naturreservat) som skall använda vägen är att göra en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen, där rättigheter och skyldigheter regleras. Men det är en kostsam förrättning.

Re: Vägservitut

Postat: fre 12 jan 2018, 23:48
av haltegarden
Det finns bara en gång det är bra med servitut,det är när du själv har rätten att nyttja annan markägares rättigheter.
I alla andra fall är det något man skall akta sig för. Håller med föregående om att det är bättre med en samfällighet/gemensamhetsanläggning.
Om bägge parter kunde enas om förutsättningarna vore det bästa att gemensahetdanläggningen fördelades enligt följande.
Bekostnad av byggnation, du 100 %, som kompensation skulle driften fördelas staten 75% du 25 %.
Då han man Ivars fallhöjd att det över tid troligen är rimligt rättvist.
Om bägge parter skriftligen är hel överens och skrivet ett bra underlag tror jag intedenförrättningen behöver bli allt för blodig. Ett alternativ är att de bekostar G:A och att ni delar drift 50/50

Re: Vägservitut

Postat: mån 29 jan 2018, 22:34
av Fjällskog
Har luskat i detta ärende, har tillgång till väsentlig information, samt lantmätarkontakter och andra med behörig kompetens. Lantmätaren hävdade bestämt att ersättning ska utgå, finns olika praxis som säker 100 kronor metern vid skogstransporter, i mitt fall ca 240.000 kronor vid en engångsersättning, alternativt en årlig ersättning om ca 2400 kronor som räknas upp med konsumentprisindex vid det fall att man skriver ett avtalsservitut. Det är detta jag kommer lägga som motkrav till staten som minimum, lägger nog på 25% extra bara för att markera min avsky mot staten som försöker blåsa oss mindre aktörer, känns för jävligt att de försöker blåsa mig medan grannen som är ett stort skogsbolag håvar in pengar.