Fibergrävning - markägaravtal?

Grävning för fiber är på gång, vilket är positivt!
Fiberaktören uppger att då grävning sker utmed (på sidan av) väg, räcker det med tillstånd från vägverket och att därmed inget tillstånd/avtal erfordras från berörd markägare.
Tycker att det verkar märkligt, själva grävningen sker ju på enskilt ägd åker- och skogsmark (bredvid vägen).
Kan förstå att tillstånd från vägverket erfordras, då arbetet berör vägområdet, men borde inte rimligen ett markägartillstånd (-avtal) också krävas?
Någon som är bevandrad i juridiken kring detta, gärna med hänvisningar till uppgifterna?

Gräver fiberföreningen i vägslänt, t.o.m. i förekommande bakslänt tillhör denna mark vägverket och fiberföreningen får betala i avgift något mellan 8 till 15 kr sträckmetern till vägverket. Övrig mark tillhör markägaren och fodrar tillstånd av markägaren att nyttja, svårare är det inte.

Tack för svar, janee.
Frågan gäller främst inte detta med ersättning. Vid grävning utmed åkerkant kommer ju exv. täckdiken på åkermark att beröras. Rimligen bör väl då ett avtal, som reglerar förhållandena med markägaren erfordras?

Detta med "bakslänt": finns någon definition, eller annan branschpraxis på detta? Kan man utan kontroll på plats, i förväg, avgöra att en grävning utmed väg inte kommer att beröra åkermarken?

Jag tror att vägverket bara har vägrätt men marken är din.
Tar man bort vägen så kvarstår ledningsrätten på din mark.

Det som vägverket tar ut är bara för fördyrad drift och underhåll.

Min erfarenhet är att vägverkets utgångspunkt är att alltid hävda rätt till dike och slänt + 2 meters kantremsa ända tills någon protesterar och verkar veta vad de pratar om.

Se bilder och förklaring på: http://www.trafikverket.se/tjanster/ans ... agomradet/

Om det är ny vägrätt som tillkommit efter 1972 har Trafikverket rätt till dike och slänt + 2 meters kantremsa (första bilden). Någon definition på hur lång slänt de har rätt till (det kanske lutar hundratals meter upp i skogen) tycks inte finnas och de kommer förmodligen aldrig hjälpa dig med att förklara var de anser att detta område slutar förrän den dagen de tycker att du har utfört en otillåten åtgärd i deras område.

Om vägrätten har tillkommit mellan förstatligandet av vägarna 1944 och nya väglagen från 1972 gäller att de har rätt till dike & slänt men ingenting utanför detta (andra bilden).

Om vägen innan 1944 ingick i väglottssystemet som härstammar från landskapslagarna så bör väg och vägområde definieras i enlighet med detta då beslutet om förstatligande av vägar inte innefattade någon generell utökning av vägrätten. I det allra flesta fall skulle jag gissa att detta innebär att Trafikverket faktiskt bara har rätt till vägbanan som dessutom i de flesta fall var angiven till 3,5 meter.

Det är dock en myndighet som det inte är någon större idé att bråka med om du inte vill ha ett världskrig över dig. Det du kan få dem att gå med på är att de inte har rätt till sin 2 meters kantremsa ifall vägrätten är äldre än 1972 (det kommer dock inte att hindra dem att slå grödorna i kanten på din åker eftersom det är omöjligt att ge entreprenörerna vettiga instruktioner). Börja i sådana fall med att upplysa fiberaktören om att all mark utanför diket tillhör dig och hänvisa till Trafikverkets hemsida.

Om de ska gräva på din mark. Se till att ni noga märker ut var det ska grävas, markerar det på en karta som båda parter godkänner och att de sedan verkligen förlägger kabeln där ni avtalat.
Här grävde entreprenören "Där han tyckte det var lättast." och sedan dyker det upp ett servitut som man ska skriva på där föreningen kräver rätt till 3 meter på var sida om ledningen där de i princip har rätt att göra vad de vill.

Se också till att få in i avtalet hur djupt kabeln ska läggas och förbehåll dej rätten att debitera dina kostnader om du skulle behöva bredda din väg, gräva diken eller annat som påverkar kabeln.

Men det här var bu intressant ur ett rent principiellt perspektiv!
Jag har levt under den kanske felaktiga villfarelsen att ett upplåtelseavtal som tex väg eller ledning alltid sker för ett syfte och att det är bara det som markägaren upplåter marken till. Tex så kan inte i min värld Trafikverket smälla upp vindkraftverk mitt mellan motorvägarna utan att få ett nytt avtal med markägaren. Inte kan väl ledningsägarna gräva ner elledningen och bygga väg istället i kraftledningsgatan. Samma borde ju gälla vid fiberledning. Vägen kan ju dras om men fibern bli kvar och då måste väl avtalet vara med markägaren, eller?

Nej, markägaren har tyvärr inte mycket till rättigheter. Om t ex en kommun fått ledningsrätt för att lägga ner VA så har det hänt att de lagt ner tomrör samtidigt då det i framtiden kanske behövs för styrning av pumpar mm. Vid senare tillfälle har det också hänt att kommunen har sålt plats i tomröret till exempelvis ett fiberföretag. Som markägare har man då inget att säga till om och kommunen tar gladeligen mer betalt av fiberföretaget än vad de själva har betalat till markägaren. Om kommunen senare drar om ledningarna någon annanstans lär markägaren stå med en fiberledningsrätt över sin mark som man inte alls varit med och förhandlat om.

Om man får vara med och utforma ett avtal är nog det viktigaste att få med: 1 att man går ansvarslös ifall man vid normalt jord- och skogsbruk råkar skada kabeln, 2 att man får ersättning för handgrävning ifall man själv måste utföra något arbete nära kabeln och 3 att man får dem att förlägga kabeln så djupt som bara möjligt vilket underlättar för båda parter gällande både 1 och 2.

4 att kabeln måste vara sökbar med en vanlig kabelsökare! För annars blir den ju hopplös att hitta i framtiden.
/Niklas

När de grävde ner elkabel i dikesslänten vid mitt skogsskifte så grävde entreprenören bort en råsten för mig + för flera andra (ca 8 stenar bort totalt) Först vägrade han erkänna sitt misstag. Detta är under jobb ännu. Har ingen råsten där för tillfället.

Sådant kan hända. Mät in dem! Jag blev av med ett tomtrör när elbolaget grävde ner regionnätet. Elbolagets entreprenör skickade ut sin underentreprenör som letade reda på röret med metallsökare och satt ner det där han tyckte kunde passa. På så vis blev min tomt drygt 2 m smalare. Det är tre år sedan. Nu har entreprenören accepterat att ta frågan till lantmäteriet, men de är inte heller särskilt snabba...

Ja sånt kan hända men stenen var av modell sockertopp o ca halv meter hög. +7 andra stenar/rör på en strecka av ett par hundra meter. Det anser jag är oaktsamhet. Här i Fin där jag bor är det endast lantmäteriverket som får sätta tillbaka råstenen och det sker genom en förättning. Kostar en hel del.

Det är samma i Sverige. Straffbart att flytta gränsmärken (upp till 4 år i finkan!), men måste nog vara med uppsåt för att straffas.

"9 § Den som obehörigen anbringar ett märke eller annat föremål som kan förväxlas med gällande gränsmärke, vattenmärke, fixpunkt eller annat märke för plan- eller höjdmätning eller flyttar, tar bort, skadar eller förstör ett sådant märke döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förfalskning av fast märke till fängelse i högst fyra år. "

Börjar ifs vara länge sen jag grävde fiber . Men då "ägde " vägverker baklänges +2 m och om det var åker hade markägaren nyttjanderätt. . Vi ersatta då förlorad skörd med 10 kr lpm grävde på våren så i princip bara en smal remsa som fick förlorad. Grävde 60 cm djupt i vanliga fall och mins 100 på åker . Kan samhällsnytta hävdas är det hyfsat lätt att köra över markägare . Känner en gammal mark förhandlare från Telia som hävdar att det första budet du får till 95 % av fallen är det bästa , de betalar lite mer för att det ska gå smidigt .