Skogsprognosen bygger på att markägaren får en kvalitetssäkring på sin befintliga skogsbruksplan, eller en ny som sedan kvalitetssäkras. Därefter sätter vi upp de objektiva ramarna för ett långsiktigt skogskötselprogram. Prognosen utgår från internränta och avkastning för varje enskilt bestånd och skapar en prioriteringsplan för avverkning där varje bestånd rangordnas. När detta är gjort så finjusteras och anpassas skötselprogrammet så att det passar ägarens mål och förutsättningar. Det går också att jämföra olika skötselprogram och hur skogen förändras över tiden beroende på vilket skötselprogram som väljs.
Jag pratade med Skogspartners VD Tobias Barrstrand idag och fick lite mer information om hur deras lösning fungerar. Ett viktigt första steg är att de kvalitetssäkrar indata från t ex en befintlig skogsbruksplan. Genom att korsköra ett antal olika parametrar som t ex volym, ålder, höjd och SI så identifierar de avvikelser där t ex SI-värdena borde vara annorlunda i förhållande till ålder och höjd. Körningen resulterar i en "temakarta" där avvikelser markeras i olika färger beroende på hur stor den är i %. Sedan kan skogsägaren välja ambitionsnivå för hur mycket fältarbete som ska läggas för att säkra upp och justera planens data.
Enligt Tobias så underskattas SI (SI=Ståndortsindex, vilket är ett mått på markens bördighet, anges t ex som G32 vilket betyder att Gran blir 32 meter hög på 100 år) systematiskt i dagens skogsbruksplaner. Speciellt när det gäller bördiga marker. Det verkar ta emot att gå upp och det avrundas alltid neråt. Ibland i flera steg. Skillnaden på ett felsatt SI slår väldigt mycket på bördiga bestånd. Dels riskerar man att komma in för sent med första gallring och det kan göra 15 års skillnad på LSÅ (lägsta tillåtna slutavverkninsålder). Det är inte ovanligt att volymproduktionen underskattas med 20% eller mer.
När indata är uppsäkrade till önskvärd nivå så görs ett antal olika körningar av data där man tittar på en kommande 30-årsperiod. Körningen görs med ekonomiska variabler inlagda som t ex markägarens avkastningskrav i form av internränta. De första tre körningarna görs enligt följande tre scenarier:
1. En gallring, slutavverkning vid LSÅ
2. Två gallringar, slutavverkning vid något högre ålder än LSÅ (t ex 70 år)
3. Tre gallringar, slutavverkning vid "normala" slutavverkningsåldrar (t ex 90 år)
Resultatet från de här körningarna gås igenom med markägaren och därefter görs en ny körning med hänsyn till markägarens önskemål. Efter sista körningen görs sedan en operativ plan (skötselplan) med angivna årsavverkningar och där avverkningsmogna bestånd listas med individuell förräntingsnivå.
Det hela låter väldigt intressant men det är väl som alltid också så att det finns många okända variabler som kan ställa till det som t ex stormar, virkesprisförändringar o s v.
Det här med systematisk underskattning av SI i framför allt det sydsvenska skogsbruket borde ju vara värt en egen tråd och fortsatt grottande i data. Jag hade intressanta diskussioner om det här med @Tåndemåla i samband med Gallringsdagarna och han gav ungefär samma bild.
Finns det någon här på forumet som har mer erfarenhet om verktyget Skogsprognos? Eller som vet om det finns liknande simuleringsmöjligheter i skogsbruksplaner som erbjuds av andra leverantörer?
Kort information om skogsforum.se