Vi använder oss av Ponsee Scorpion, modell mindre.
Usus magister est optimus
Skogsfastigheter
Erfarenheter av SCA
#865234Enda problemet vi har med snön uppe i N:a Sverige är att stockarna lätt kan försvinna i snön, samt att vi inte kör maskinerna i sträng kyla. Stålet blir sprött och hydrauliken sårbar.
Vi använder oss av Ponsee Scorpion, modell mindre.
Vi använder oss av Ponsee Scorpion, modell mindre.
#865650Hej
Angående bolagen och gallring .Försök få tag i någon entreprenör som frilansar och inte är knuten till något bolag.Försök kolla runt och ta referenser.Det är mycket pengar som står på spel så det är värt mödan.Det är konstigt att man som skogsägare ger ett virkesköpande bolag fritt fram att härja i sin skog.Många gallringar är så dåligt gjorda att det vore bättre att låta bli.Ang Rottne H8 så har vi i min del av landet ett ordspråk .Den skog som inte kan gallras med H8 ska inte gallras utan slutaverkas.!?(Anl att överhålla skog pga brand och storm)
Mvh
Angående bolagen och gallring .Försök få tag i någon entreprenör som frilansar och inte är knuten till något bolag.Försök kolla runt och ta referenser.Det är mycket pengar som står på spel så det är värt mödan.Det är konstigt att man som skogsägare ger ett virkesköpande bolag fritt fram att härja i sin skog.Många gallringar är så dåligt gjorda att det vore bättre att låta bli.Ang Rottne H8 så har vi i min del av landet ett ordspråk .Den skog som inte kan gallras med H8 ska inte gallras utan slutaverkas.!?(Anl att överhålla skog pga brand och storm)
Mvh
#865699Jag slutade med SCA i Jämtland efter två avtal.
1. En slutavverkning. De plockade russinen ur kakan. Lämnade där det var lite brant och glesare med skog. Branten och det SCA lämnade har jag många år senare låtit Norra Skog gallra med en mellanstor maskin utan problem.
2. En gallring där sedvanlig timmerprislista och ett massaved pris efter i mätning var bas. Noterade att avdelningen bredvid som Norra gallrade några år tidigare hade mycket högre andel timmer.
Jag är helt säker att skördarna inte hade " min prislista" inlagd utan vad SCA skog fick betalt av sin massaindustrin som var i akut behov av massaved. Mitt timmer klassades som massaved och jag tappade mycket intäckt.
1. En slutavverkning. De plockade russinen ur kakan. Lämnade där det var lite brant och glesare med skog. Branten och det SCA lämnade har jag många år senare låtit Norra Skog gallra med en mellanstor maskin utan problem.
2. En gallring där sedvanlig timmerprislista och ett massaved pris efter i mätning var bas. Noterade att avdelningen bredvid som Norra gallrade några år tidigare hade mycket högre andel timmer.
Jag är helt säker att skördarna inte hade " min prislista" inlagd utan vad SCA skog fick betalt av sin massaindustrin som var i akut behov av massaved. Mitt timmer klassades som massaved och jag tappade mycket intäckt.
#865702@Monark1954
Du slår in en öppen dörr - detta är välkänt i BD-län sedan länge att både SCA och Stora apterar med avssende på massaved. Inspektorer som tidigare arbetat för de stora aktiebolagen har bekräftat detta. Norra, Stenvalls, Jutos och några sågverk till har däremot apteringstillägg för sågtimmer - värdeaptering kallas det.
Du slår in en öppen dörr - detta är välkänt i BD-län sedan länge att både SCA och Stora apterar med avssende på massaved. Inspektorer som tidigare arbetat för de stora aktiebolagen har bekräftat detta. Norra, Stenvalls, Jutos och några sågverk till har däremot apteringstillägg för sågtimmer - värdeaptering kallas det.
Usus magister est optimus
#865706
Vad menar du med "apteringstillägg" ovan?
I de fall jag har kommit i kontakt med begreppet så har det avsett ett fast pristillägg i kr/m3 (på hela den apterade timmervolymen) i timmerprislistor och då är det för att kompensera säljaren när köparen vill tillämpa fördelningsaptering istället för värdeoptimerande aptering.
MVH
Alias
Elis76 skrev:@Monark1954
Du slår in en öppen dörr - detta är välkänt i BD-län sedan länge att både SCA och Stora apterar med avssende på massaved. Inspektorer som tidigare arbetat för de stora aktiebolagen har bekräftat detta. Norra, Stenvalls, Jutos och några sågverk till har däremot apteringstillägg för sågtimmer.
Vad menar du med "apteringstillägg" ovan?
I de fall jag har kommit i kontakt med begreppet så har det avsett ett fast pristillägg i kr/m3 (på hela den apterade timmervolymen) i timmerprislistor och då är det för att kompensera säljaren när köparen vill tillämpa fördelningsaptering istället för värdeoptimerande aptering.
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
#865708Först behöver man förstå att omloppstiden i N:a Sverige är mycket längre än i exempelvis småland och västergötland. Brösthöjdsdiametern och höjden för en 100-årig tall står sig slätt i norr jämfört med södra Sverige. Däremot utklassar virkets täthet i norr med råge årsringsbredden i syd.
För att få minimalt med massaved ur en norrländsk fura och maximera timmerandelen tillämpar man värdeaptering. Det finns en artikel på sidan 14 om detta i bifogade tidning.
Rekorduttag av timmer – 86 procent
https://www.stenvalls.se/wp-content/uploads/2023/06/StenvallsMagasinJuni2023uppslagFinal.pdf
Tänk nu på skillnaderna mellan norr och syd och jämför inte rakt av. I norr är fallande längder exempelvis kutym medan min kompis med 8.000 hektar i sörmland levererar fasta längder på ett sätt jag inte gör i norr.
@Alias ~ du har rätt. Det fungerar även på det sättet i norr när exempelvis Stenvalls japanska kunder vill ha en viss dimension/längd på sina sågade/hyvlade slutprodukter. Om min massaandel blir högre och timmerandel lägre pga denna "japanska" aptering, tillkommer ett apteringstillägg per m3fub eller japantillägg . . . . *skratt*
Fördelningssptering kan vara till nackdel för skogsägaren om man säljer mot prislista om man inte har kontroll över vad som matats in i apteringsdstorn på skördaren.
För att få minimalt med massaved ur en norrländsk fura och maximera timmerandelen tillämpar man värdeaptering. Det finns en artikel på sidan 14 om detta i bifogade tidning.
Rekorduttag av timmer – 86 procent
https://www.stenvalls.se/wp-content/uploads/2023/06/StenvallsMagasinJuni2023uppslagFinal.pdf
Tänk nu på skillnaderna mellan norr och syd och jämför inte rakt av. I norr är fallande längder exempelvis kutym medan min kompis med 8.000 hektar i sörmland levererar fasta längder på ett sätt jag inte gör i norr.
@Alias ~ du har rätt. Det fungerar även på det sättet i norr när exempelvis Stenvalls japanska kunder vill ha en viss dimension/längd på sina sågade/hyvlade slutprodukter. Om min massaandel blir högre och timmerandel lägre pga denna "japanska" aptering, tillkommer ett apteringstillägg per m3fub eller japantillägg . . . . *skratt*
Fördelningssptering kan vara till nackdel för skogsägaren om man säljer mot prislista om man inte har kontroll över vad som matats in i apteringsdstorn på skördaren.
Usus magister est optimus
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).