tor 01 jun 2023, 18:56#802586
alias skrev:Som läsare så saknar jag en hel del uppgifter.
Hur har urvalet gjorts (träd i vissa ålders eller huggningsklasser eller minimidiameter m.m.?)?
Är det aritmetiska medelvärden eller har de vägts mot någon annan parameter såsom volym eller grundyta?
Det enskilda trädets diameterutveckling säger ju inte så mycket om beståndens tillväxt. Ta exemplet med att ställa en fröträdställning - de friställda tallarnas diametertillväxt kommer att öka, även om den kraftiga sänkningen av beståndets virkesförråd kommer att sänka dess tillväxt.
Jag tror att det är väldigt svårt att analysera mätdata utan att ta hänsyn till betydligt fler parametrar.
Några följdfrågor som dök upp hos mig var;
Kan dippen i diametertillväxt på 50-talet bero på att man började hugga bort gamla glesa restskogar och anlade ny skog?
Bidrog igenplanteringen av dålig åkermark på 60-70-80-talet till växtliga gallringsbestånd på bördig skogsmark några årtionden senare?
Har den nya skogsvårdslagen på 90-talet (med slopandet av t.ex. röjningsplikten) till en sämre diameterutveckling i dagens skogar jmf. med de som anlades tidigare?
Bara mina fem ören...
MVH
Alias
Som alias skriver, är årsringsbredden en markör för det enskilda trädets tillväxt, och inte nödvändigtvis beståndets tillväxt. Därmed måste årsringsdata analyseras med hänsyn till beståndsdata. Det är också av vikt att analysera årsringar i jämförbara bestånd, för att kunna dra några slutsatser. Det behövs alltså fler uppgifter, för att veta vad som egentligen hänt med årsringsbredden. Jag gissar t ex att den genomsnittliga slutenheten är högre idag än tidigare, vilket ger att tillväxten fördelas på fler stammar och därmed smalare årsringar, men det går inte att säga från detta data.